Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fem lärare från tre olika skolor i en kommun isydvästra Sverige arbetar med nyanlända elevers skolintroduktion och vilka pedagogiskametoder de använder sig av. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med lärarna där vi harutgått från deras beskrivningar av skolintroduktionen och deras arbetsmetoder.Undersökningen visar att samtliga skolor har förberedelseklasser där eleverna placeras i ochdet framgår att skolorna väljer att utforma undervisningen i förberedelseklasser på varierandesätt. De ämnen eleverna läser i förberedelseklasserna och hur övergången till ordinarie klassgår till ser ungefär likadant ut på de undersökta skolorna. De intervjuade lärarna beskriver attstudiehandledning på modersmålet är ett viktigt inslag i skolintroduktionen samt attregelbunden kartläggning av elevens kunskaper görs, men att det krävs mer riktlinjer frånskolverket om hur en kartläggning bör se ut för de nyanlända eleverna. Några av deframgångsfaktorer i förberedelseklasserna som lärarna i studien upplever är höga krav påeleverna, bra föräldrakontakt, flerspråkig personal och studiehandledning på modersmålet.Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv där vissa tongivande begrepp ur perspektivethar kopplats till resultatet. Det framgår också att ansvaret över skolintroduktionen vilar på denenskilda läraren i de flesta fallen, rektorn skall ha ansvaret men det är lärarna som oftast får tahand om det mesta. Det som enligt tidigare forskning visar sig vara bäst är att göraskolintroduktionen till ett gemensamt ansvar för hela skolan, men så är inte fallet idag.Samtliga skolor som vi har undersökt har regelbundet kontakt med varandra där de diskuteraroch sammanställer egna riktlinjer kring hur arbetet ska ske för de nyanlända eleverna.

<p>Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.</p>

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.

Det har under de senaste åren anlänt ett stort antal av person som invandrat till Sverige. Landet har påverkats på många olika sätt. Ett av de är den påverkan som skett på den svenska skolan. Skolorna runt om i landet har tagit emot en mängd nyanlända elever. För dessa elever har skolan varit en nyckel till framförallt introduktionen till samhället. Många av eleverna kommer ifrån länder där samhället inte är uppbyggt som det svenska, framförallt gällande Samhällskunskapen, historien, geografin och religionen. Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska samhället introduceras för nyanlända elever i grundskolans årskurs 4–6. Studien stöds av kvalitativa intervjuer med två lärare samt åtta elever på en skola där en fältstudie har utförts. Undersökningen visar att skolan genom introduktionsklassen introducerar eleverna för det svenska språket. När eleverna behärskar språket, introduceras även andra skolämnen såsom de samhällsorienterade ämnena samhälls-kunskap, religion, historia och geografi.Då studien är kvalitativ och utförd på endast en skola, är vi medvetna om att resultatet endast gäller denna skolan och inte går att generalisera. Vikten för oss har legat i att få en inblick av hur det kan se ut med. / In recent years, a large number of people have immigrated to Sweden. The country has been affected in many different ways. One of them is the influence that has taken place on the Swedish school. The schools around the country have received a number of newly arrived students. For these students, the school has been a key to especially the introduction to society. Many of the students come from countries where society is not built up as the Swedish, especially regarding the Social Sciences, history, geography and religion.The purpose of this study is to investigate how Swedish society is introduced to newly arrived pupils at the compulsory school year 4–6. The study is supported by qualitative interviews with two teachers and eight students at a school where a field study has been carried out. The survey shows that the school introduces the students to the Swedish language through the introduction class. When the students master the language, other school subjects are also introduced, such as the social-oriented subjects of social knowledge, religion, history and geography.Since the study is qualitative and performed at only one school, we are aware that the result only applies to this school and cannot be generalized. The importance for us has been in getting an insight on how it can look like.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder. Uppsatsen tydliggör vikten av att en nationell strategi för skolintroduktion för nyanlända invandrarungdomar behövs.</p><p>The purpose of this study is to elucidate the role of guidance counsellor for newly arrived immigrants of 16 - 20 years of age. The study has been taking place in five municipalities in Stockholm County, where counsellors have been interviewed. A qualitative attempt has been used to illuminate the counsellors role in school activity and there frames. The result shows that the counsellors experienced co- operation and time aspect as limitation factors in the work with school introduction. The result also told that the internal and external frames influence the local goverment and school activity in a limitation form. The study expresses the impotance of a national strategy for school introduction of newly arrived immigrants.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder. Uppsatsen tydliggör vikten av att en nationell strategi för skolintroduktion för nyanlända invandrarungdomar behövs. The purpose of this study is to elucidate the role of guidance counsellor for newly arrived immigrants of 16 - 20 years of age. The study has been taking place in five municipalities in Stockholm County, where counsellors have been interviewed. A qualitative attempt has been used to illuminate the counsellors role in school activity and there frames. The result shows that the counsellors experienced co- operation and time aspect as limitation factors in the work with school introduction. The result also told that the internal and external frames influence the local goverment and school activity in a limitation form. The study expresses the impotance of a national strategy for school introduction of newly arrived immigrants.

Children who migrate to Sweden are usually introduced to the Swedish school through some kind of introduction programme in their new community. This study examines the experiences of newly arrived children participating in school introduction in the early school years, as well as the experiences of the teachers and principals working with the programme. In the community in which this study is situated, newly arrived children participate in a special school unit where the goal is to map their experiences and skills from former education, and where the teaching of Swedish as a second language is seen as an important part of the introduction. Forty-two interviews (40 individual and 2 pairs) were conducted with principals, teachers and newly arrived children (ages appropriate for Years 2, 3, 4 and 5 in elementary school). Employing a social constructivist perspective, together with inspiration from Critical Discourse Analysis, the study aimed at outlining the discourses the participants draw on when speaking about the school introduction and how these discourses affect the participants’ positioning of themselves and other participants in the school practice. Fairclough’s theory of discourse (1992, 2001) provides an understanding of how participants experience being part of the school introduction as well as their own and other participants’ positions in the school practice due to ambient discourses. The results indicate that four discourses dominate the practice and affect the participants’ view of each other and themselves as well as their possibilities to impact the practice and their own situation as being a part of it. The four discourses that were identified are described as 1) the Swedish language as a key to success in school, 2) the adjustment of behaviour as a key to success in school, 3) the substantial immigration as a challenge, and 4) heed.