Studien har genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer studerat yngre nyanlända elevers upplevelser av undervisning och social tillhörighet. Studiens specifika syfte är att undersöka upplevelser av undervisning och social tillhörighet, hos nyanlända elever i årskurs 4–6, under deras tid i en förberedande klass på en mottagningsenhet. Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats eftersom den bygger på analyser och tolkningar av nyanlända elevers egna upplevelser av undervisning. Studien har också ett sociokulturellt perspektiv på andraspråksinlärning som utgångspunkt. I studien intervjuades sju nyanlända elever i årskurs 4–6. När intervjuerna transkriberats analyserades de och därefter gjordes en kategorisering av olika teman som tillsammans med studiens frågeställningar utgjorde grunden till studiens resultat. I resultatet framkommer bland annat att samtliga intervjuade elever uppskattade tiden i den förberedande klassen och ansåg det vara bra att ha påbörjat sin första tid i svenskskola där. Samtliga elever beskriver det också som positivt att få undervisning i olika ämnen i den förberedande klassen men svenska bör fokuseras på säger flertalet elever. Alla elever säger att de hade önskat utökad svenska i den förberedande klassen, dels genom fler lektioner i ämnet svenska, dels genom att tala mer svenska på lektionerna. Eleverna uttrycker ett särskilt behov av att arbeta mer med muntliga övningar. Just muntlig förmåga är också det som eleverna säger vara det viktigaste att lära sig i det svenska språket under den första tiden i svensk skola. De ämnen som eleverna säger vara viktigast att lära sig den inledande tiden är svenska och engelska. Dessa två ämnen ses som basämnen och är viktiga att kunna för att kommunicera med andra människor. Angående sociala förmågor i svenska önskar samtliga elever att de hade fått mer explicit undervisning om fasta fraser samt fått träna på dialoger som de hade kunnat använda vid kommunikation med jämnåriga. Sammanfattningsvis visar studien att de nyanlända eleverna som intervjuats är positiva till sin tid i den förberedande klassen på mottagningsenheten vilket stämmer väl överens med elevers åsikter i tidigare presenterad forskning.

In present study interviews with five officials and the gathering of documentation carried out in a reception center for newly arrived refugees located in a medium-sized municipality in central Sweden. The aim has been on the basis of the collected empirical data to evaluate how the municipality worked to promote the integration of newcomers, what measures were available, whether there were existing goals, and how they were formulated, and the extent to which they were implemented. This constituted, together with earlier research and systems theory based framework for the study's conclusions. The study showed that communication between and within the investigated unit was partly flawed. It has also showed that there was a degree of conflict in organizational approaches within the examined entity which could cause bottlenecks in the activity. The current study also showed the difficulty in estimating the resources currently needed to cover the need of, among others, Swedish for immigrants. / I föreliggande studie har intervjuer av fem tjänstemän samt insamlande av styrdokument genomförts i en mottagningsenhet för nyanlända flyktingar beläget i en medelstor kommun i Mellansverige. Syftet har utifrån insamlad empiri varit att utvärdera hur kommunen arbetat för att främja integrationen av de nyanlända, vilka insatser som stod till buds, huruvida det existerat uppsatta mål, samt hur dessa var formulerade och i vilken utsträckning de efterlevts. Detta utgjorde tillsammans med den utvalda forskningen och den systemteoretiska basen ramverket för studiens slutsatser vilka resultat- och analysdelen grundat sig på. Studien visade att kommunikationen mellan och inom undersökt verksamhet till viss del var bristfällig. Den har även påvisat att det förekom ett visst mått av stridande organisatoriskt synsätt inom den undersökta enheten vilket kunde orsaka flaskhalsar i verksamheten. Den genomförda studien visade även på svårigheten i att beräkna vilka resurser som för tillfället behövdes för att täcka behovet av bland annat SFI-platser.

Bakgrund: På grund av psykiatriska diagnoser ökar den arbetsrelaterade ohälsan. Genom att arbeta förebyggande och främjande på arbetsplatsen, kan den arbetsrelaterade hälsan stärkas och utvecklas. Med tanke på att ett hälsofrämjande fokus har stark koppling till arbetseffektivitet, behöver detta hälsoarbete framhävas. Av bakgrund till att flyktingströmmen 2015 resulterade i en hög arbetsbelastning för integrationsarbetare, fann denna studie ett intresse av att studera hälsofrämjande inslag på en kommunal mottagningsenhet för nyanlända. Syfte: Att studera om de anställda på en mottagningsenhet för nyanlända upplevde hälsofrämjande faktorer på sin arbetsplats. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer på nio heltidsanställda fick representera resultatet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Arbetsuppgifter, social gemenskap, möjlighet till delaktighet, kompetensutveckling, ledarskap samt dagliga hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid visade sig vara betydande hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen. Konklusion: Faktorerna genomsyrade en hälsofrämjande karaktär eftersom de kunde kopplas till känsla av sammanhang, savoring och empowerment. Det konkluderades att upprätthållandet av faktorerna är viktigt, med tanke på att de kan påverka de anställdas hälsa positivt. Fortsättningsvis är det av stor vikt att de här faktorerna stärks och upprätthålls för att möjliggöra ett gott integrationsarbete. / Background: Work related illness is based on the growth of psychiatric diagnosis. By working preventive and promotive in the workplace, the work related health can be strengthened and developed. Given that workplace health promotion has a strong link to work effectiveness, this health work needs to be emphasized. Due to the fact that the 2015 refugee flow resulted in a high workload for integration workers, this study found an interest in studying health promotion features at a municipal receiving unit for new arrivals. Purpose: To study whether employees on a receiving unit for new arrivals experienced health promotive factors at their workplace. Method: The study was implemented by using a qualitative method. Interviews of nine fulltime employees represented the results. The interviews were transcribed and analyzed with a content analysis. Results: Work task, social community, opportunity for participation, capacity building, leadership and daily health promotion activities at work time was proven to be substantial health promoting factors at the workplace. Conclusion: Because of the linkage to sence of coherence, savoring and empowerment, the activities were related as health promotive factors. The factors are important given that they can positively improve employee health. Henceforth it is vital that these factors can be strengthened and maintained to promote integration work.

Children who migrate to Sweden are usually introduced to the Swedish school through some kind of introduction programme in their new community. This study examines the experiences of newly arrived children participating in school introduction in the early school years, as well as the experiences of the teachers and principals working with the programme. In the community in which this study is situated, newly arrived children participate in a special school unit where the goal is to map their experiences and skills from former education, and where the teaching of Swedish as a second language is seen as an important part of the introduction. Forty-two interviews (40 individual and 2 pairs) were conducted with principals, teachers and newly arrived children (ages appropriate for Years 2, 3, 4 and 5 in elementary school). Employing a social constructivist perspective, together with inspiration from Critical Discourse Analysis, the study aimed at outlining the discourses the participants draw on when speaking about the school introduction and how these discourses affect the participants’ positioning of themselves and other participants in the school practice. Fairclough’s theory of discourse (1992, 2001) provides an understanding of how participants experience being part of the school introduction as well as their own and other participants’ positions in the school practice due to ambient discourses. The results indicate that four discourses dominate the practice and affect the participants’ view of each other and themselves as well as their possibilities to impact the practice and their own situation as being a part of it. The four discourses that were identified are described as 1) the Swedish language as a key to success in school, 2) the adjustment of behaviour as a key to success in school, 3) the substantial immigration as a challenge, and 4) heed.