No description available.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet. Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa. Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå. Istudiens empiriska resultat framträder även domänerna hälsorelaterad och ohälsorelaterad. Slutsatser: Slutsatser som kan dras av denna studieär att hälsa upplevs som en balans mellan olika delar, såsom fysiska, psykiska,sociala aspekter samt arbete, familj och privatliv. Dessa delar eller dimensioner av hälsan hänger samman och påverkar varandra. Trots att arbetet är mycket krävande och påfrestande så trivs informanterna på sitt arbete och tycker att det är roligt och utvecklande, de känner sig engagerade och delaktiga vilket bidrar till att de upplever hälsa (arbetsrelaterad hälsa). Ett flertal friskfaktorer går att identifiera och de friskfaktorer som finns på individnivå tycks vara av mycket stor betydelse, även om de på gruppnivå och organisatorisk nivå också inverkar på den arbetsrelaterade hälsan. Friskfaktorerna på individnivå är betydelsefulla för att kunna nyttja de friskfaktorer som finns på gruppnivå och organisatorisk nivå. De individuella friskfaktorernaär tydligt synliga hos individen i både privata sammanhang och i arbetssammanhang, medan friskfaktorerna på gruppnivå och organisatorisk nivå endast är relaterade till arbetet och arbetssituationen.

Bakgrund: År 1990 avreglerades den svenska livsmedelsmarknaden för att marknadsanpassasmot den europeiska. Sedan dess har antalet mjölkföretag sjunkit från 25 000mjölkföretag till strax över 4 000 företag. Under slutet av 2014 och början av 2015 haravräkningspriset varit väldigt låg, vilket påverkat mjölkföretagares ekonomiska situation.Varje mjölkföretagare tillhör ett mejeri, till vilket mjölkföretagaren levererar sinmjölk. Mejeriet beslutar vad mjölkföretagaren får betalt för sin vara. Eftersommjölkföretagaren endast har en vara, mjölk, vilken är svårt att differentiera, hamnarmjölkföretagare ofta i en olönsam situation. Syfte: Studien syftar till att förstå den svenska mjölkbranschens struktur och vilkaproblem mjölkföretagare uppfattar i den. Givet den uppfattade strukturproblematikenvill vi undersöka vilka möjligheter mjölkföretagare anser att de har för att påverka sinroll inom mjölkbranschen. Genomförande: Studien inleddes med att ta del av nyhetspress och facklitteratur angåendemjölkbranschen. Insamlandet av sekundärdata följdes upp med insamlande avprimärdata genom flertalet besök på mjölkföretag, enkätundersökningar, en fallstudiesamt en telefonintervju. Studien har ett abduktivt angreppssätt och således har teoriinhämtats parallellt med empirin. Vid insamlandet av empiri använde vi oss av bådekvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa informationen samlades in med hjälpav semistrukturerade respektive strukturerade intervjuer och observationer, medan denkvantitativa empirin samlades in med hjälp av surveyundersökningar. Slutsats: Svenska mjölkföretagare befinner sig idag i en svår situation. De lider av låglönsamhet och har svårt att i rådande branschstruktur påverka sin inkomst. Dåmjölkföretagare ofta har svårt att påverka sin verksamhet och samtidigt har en högarbetsbelastning är det möjligt att det kan påverka deras hälsa på ett negativt sätt. Vitror, likt många mjölkföretagare själva, att mjölkföretagare kan påverka sin situation ibranschstrukturen, men att det kräver mycket arbete. Vill mjölkföretagare påverka sinposition i branschen är det bra för dem att utveckla en tydlig strategi för sitt företag,något vi inte uppfattar att många mjölkföretagare har idag. / Background: In 1990, the Swedish food market was deregulated to be enforced with theEuropean food market. Since then, the number of dairy farms has dropped from roughly 25000 companies, to a little bit more than 4 000 companies. During the end of year 2014 andthe beginning of 2015 the price paid to dairy farmers by dairies has been extremely low,which has had an impact on the dairy farmers profitability. Each dairy farmer has one dairycompany affiliation, and it is the dairy companies who decide which price they will pay forthe milk that is produced. Because of the monotone production of dairy farmers, it isusually hard for them to differentiate their product and they often end up in an unprofitablesituation. Aim: This study aims to examine the dairy industry and the structural problems Swedishdairy farmers perceive within it. Given the perceived structural problems, we want toexamine the approach Swedish dairy farmers holds to the possibilities they considerthemselves to have, to influence their role within the dairy industry. Completion: The study begun by reading newspaper articles, specialist literature and othere-references regarding the dairy industry. The collecting of secondary data was followed upby collection of primary data through several visits by dairy farms, surveys, one case studyand one telephone interview. The study has an abductive approach, and therefore theory andempirical data were collected parallelly. During the collection we used both a qualitativeand a quantitative method. The quantitative information was collected by using semistructuredand structured interviews but also by doing observations. The quantitative datawere collected using surveys. Conclusion: Swedish dairy farmers are today in a severe situation. They suffer from lowprofitability, and it is hard for them to influence their income in the current dairy industrystructure. Because dairy farmers experience low control in their daily work, and at the sametime have a very high work strain, it is possible that it will affect their health in a negativeway. However, we believe that dairy farmers, like many of them selves, can influence theirposition in the dairy industry, even though a lot of work will be needed. If dairy farmerswould like to affect their position in the industry, it would be helpful for them to develop aclear strategy for their companies, something we do not percept that many Swedish dairycompanies have today.

Following the outbreak of the Corona pandemic in the spring of 2020, the Public Health Agency of Sweden issued a recommendation that everyone who had the opportunity should work from home. It is the employer´s responsibility to create conditions for good occupational health in conjunction with remote work. A tool in the work of creating conditions for good occupational health is a policy document. In the light of the study's theoretical starting point, the demand, control and support model, a policy document should contain aspects of demands, control and support in order to contribute to creating conditions for good occupational health.   The aim of this study is to analyze how aspects related to demands, control and support are expressed in policies for remote work at Swedish universities with the intention of preventing risk factors for work-related ill health. The study is based on policy documents from 29 of 30 Swedish universities. A content analysis based on the demand, control and support model was conducted. The results showed that there were aspects of demand, control and support in the policy documents. However, an imbalance emerged between the aspects. This is mainly because it seemed easier for the universities to describe physical aspects, such as lending of office furniture, than to capture and express more abstract aspects such as a sense of control. Balance and volatile aspects can be subjective and difficult to assess due to the social context that surround workers which may have led to an imbalance between the aspects of demand, control and support in the policy documents.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom ökar. För att anställda ska hålla sig friska kan hälsopromotion på arbetsplatsen användas som strategi med arbetsmiljön som en stödjande miljö för hälsan. Hälsoinspiratörer finns inom både privat och offentlig sektor och arbetar för att inspirera till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur hälsoinspiratörer inom kommunala verksamheter arbetar med hälsa på arbetsplatsen, vad som motiverar dem till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen och undersöka hur deras hälsoarbete kan utvecklas. Metoden som används i studien är kvalitativa metoder och sex semistrukturerade intervjuer med hälsoinspiratörer har genomförts. Sedan har materialet transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att hälsoinspiratörer arbetar både med den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Vad som motiverar hälsoinspiratörerna till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen visar resultatet är att de har ett personligt intresse för hälsa och välbefinnande samt att de upplever hälsoarbetet som meningsfullt för dem. Konklusionen är att hälsoarbete som riktar sig mot den psykosociala arbetsmiljön stärker det sociala klimatet på arbetsplatsen och motiverar både anställda i sina arbetsuppgifter och hälsoinspiratören i sitt hälsoarbete. Ett promotivt hälsoarbete riktat mot en god psykosocial arbetsmiljö kan ses som ett processarbete som inte har en början och inget slut, som ständigt bör utvärderas för att utvecklas.   Background: With a developed market on the working field the conditions is also changing with the development. The statistics tells that sick leave because of psychological illness is increasing and a strategi to keeping employees healthy the organizations can use health promotion as a strategy and the working environment can function as an environment that supports and enhances health. A health motivator is an employee whose job is to inspire to a health supporting working environment. The Aim is to create an understanding for how the health motivator in municipal organizations is working with workplace health promotion, what is motivating them in their inspire assignment and look into how their workplace health promoting can devolop. Method: A qualitative method has been used where six semistuctured interviews with health motivators have been done and transcribed. Thereafter analysed with a content analysis, where the data material was organized, coded and abstracted.  Results: The results shows that health motivators workplace health promotion includes both the physical and the psychologial working environment. And that health motivators inspires a motivation in their assignment for a personal interest in health and wellbeing and find the promotion meaningful for them. Conclusion: Health promoting oriented to the psychosocial work environment reinforces the social climate at the workplace and motivate both employees and health motivators in their work. Health enhancing workplace health promotion unto a good psychosocial work environment can be seen as a process of work that does not have a beginning and no end, which should be continuously evaluated to evolve.

People spend much of their timeat work and health is affected by how we experience our everyday work situation. Health in the workplace is important for public health and seems to improve the occupational health of theemployees. The pace of work and requirements have hasincreased at work and it's not equal accepted to have an obstacle that makesyour work capacity decreases. Despite this, there are health factors that enable us meet therequirements and can maintaingood health in the workplace. Theaim of the studywas to see if there has beena change in healthcare workers work-related health over time. The Method entailed analysis of the existing data materials researchersfrom Kristianstad University have developed through cross-sectional studies in hospitals insouthern Sweden during the fouroccasions between 2005-2009. The result shows thatthe reported work-related health has improved markedly over the years within the professional categories. By looking at thevarious health factors, there wasa opportunity to see if the factors affect the occupational groupsdifferent. Conclusion, based on the results, it can be shown thathealthcare workers work-related health has been positively affected by various health factorswhich have enhanced in the workplace. Health promotionis therefore important for thepositive development of the work-relatedhealth. / Människan tillbringar en stor del av livet på arbetet och hälsan påverkas av hur vi upplever vår vardagliga arbetssituation. Hälsa i arbetslivet är därför ett viktigt folkhälsomål som verkar för att förbättra den arbetsrelaterade hälsan hos anställda. Arbetstempot och kraven har ökat ute på arbetsplatserna och det är inte lika accepterat att ha något hinder som gör att din arbetsförmåga minskar. Det finns hälsofaktorer som gör att vi klarar av kraven och kan behålla en god hälsa i arbetslivet. Syftet med studien var att påvisa om det har skett en positiv eller negativ förändring i sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa genom att studera vilka faktorer som har förändrats under en fyraårs period. Metoden innebar analys av befintligt datamaterial som forskare från Högskolan Kristianstad har tagit fram genom tvärsnittsstudier på två olika sjukhus i södra Sverige under fyra tillfällen mellan åren 2005-2009. Resultatet visar att den rapporterade arbetsrelaterade hälsan har förbättrats markant mellan åren inom yrkeskategorierna. Genom att titta på olika hälsofaktorer fanns det möjlighet att se om de olika faktorerna påverkar yrkesgrupperna olika. Slutsats, utifrån resultatet kan det visas att sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa har påverkats positivt vilket relateras till olika hälsofaktorer har förbättrats på arbetsplatsen. Det hälsofrämjande arbetet är därmed viktigt för att kunna fortsätta få en positiv utveckling av den arbetsrelaterade hälsan.

The purpose of the study was to investigate the department manager’s experiences of how open-plan offices affect employees' psychosocial health and how they can affect the psychosocial health of employees' in open-plan offices. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample involved four department heads who worked at government agencies in a medium- sized city in central Sweden whose employees worked in open-plan office spaces. The study interview material was analyzed by a thematic analysis method. The main result indicated primarily that the department managers perceived the open-plan offices as socially reinforcing, a factor that promotes employees' psychosocial health. However, the department managers felt that open-plan offices may have a negative impact on employees' psychosocial health through disruptive elements. These disturbances were mainly caused by noise levels that often occurred in these office design spaces. The conclusion is that the open-plan offices strengthened the psychosocial health of the employees through proximity and collaboration. However, employees often experienced high noise levels in the open-plan offices, which negatively affected their ability to concentrate. Department managers considered themselves able to influence this issue by using behavioral guidelines to reduce noise levels in the open-plan offices. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers upplevelser av hur öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa samt hur de kan påverka den psykosociala hälsan bland medarbetare i öppna kontorslandskap. Metoden som användes var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehöll fyra avdelningschefer som arbetade på statliga myndigheter i en medelstor stad i Mellansverige vars medarbetare arbetade i öppna kontorslandskap. Studiens intervjumaterial analyserades genom tematisk analysmetod. Huvudresultatet visade främst att avdelningscheferna upplevde det öppna kontorslandskapet som socialt stärkande, en faktor som främjar medarbetarnas psykosociala hälsa. Avdelningscheferna upplevde dock att öppna kontorslandskap kan påverka medarbetarnas psykosociala hälsa negativt genom störmoment. Dessa störmoment var framför allt höga ljudnivåer som ofta uppstod i kontoren. Slutsatsen indikerar att det öppna kontorslandskapet stärkte medarbetarnas psykosociala hälsa genom närhet och samverkan. Dock upplevde medarbetarna ofta höga ljudnivåer i det öppna kontorslandskapet, något som påverkade deras koncentrationsförmåga negativt. Avdelningscheferna ansågs sig kunna hantera problemet genom att forma förhållningsregler om beteenden för att reducera ljudnivån i det öppna kontorslandskapet.

Studiens syfte är att belysa projektledares upplevelser och agerande för arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor. Via explorativa intervjuer med nio projektledare från sju olika myndigheter beskrivs allt från det organisatoriska klimatet och förutsättningarna för hälsa i projekt samt deras eget bidrag i sin roll. Resultatet visade på upplevelser av bristande förutsättningar inom organisationerna i stort beskrivna i temat ”Som ett löv för vinden”. Otydlighet i vem som bär ansvaret för hälsa på arbetet illustreras via temat ”Var det inte din tur att vattna?”. Deras reflektioner kring det egna bidraget och goda förutsättningar som finns inom projektets ramar beskrivs som ”Den goda jordmånen”. Slutsatser som dras är att det finns behov av att hitta ett systematiskt sätt att främja och belysa hälsa, tydliggöra ansvar och öka kunskapen om hur hälsa uppnås och vinsterna med dessa. / The aim of the study was to investigate the experiences and actions for work related health in projects within government agencies. By exploratively ask nine project managers from seven different governments of work-related health they describe everything from the climate of the government and conditions for health and their own contribution in their own role as a leader. The results showed that there is an experience of deficient conditions within the government described as “Like a leaf to the wind”. Unclarity when it comes to responsibility for health at work illustrated in the theme: “wasn’t it your turn to nourish the soil?”. Their own thoughts of their contribution and the good conditions within the project described as “The good soil”. The conclusions of the study showed that there is a need of finding a systematic way of working with and spread light to health, make responsibilities even more clear and raise the knowledge how to contribute to health at work and the profits of it.

Till största delen anlitas företagshälsan för efterhjälpande insatser på individnivå. Alla arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen bedriva ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Företagshälsans kompetens utnyttjas sällan i SAM, även om arbetsmiljölagen föreskriver att det ska göras om kompetensen saknas i den egna organisationen. Vid Arbetsmiljöenheten, som är Region Jönköpings läns inbyggda företagshälsa, har en metod arbetats fram för att användas i företagshälsans förebyggande arbetsmiljöarbete. Den kallas SMAK (Strukturerad Multidisciplinär Arbetsmiljökartläggning). Den bygger på nära samarbete med arbetsgivarorganisationen och dess anställda och den ligger till grund för arbetsmiljöarbete och utvärdering av effekten av olika interventioner insatta i syfte att förbättra arbetsmiljön. Arbetssättet har testats i liten skala med goda erfarenheter och syftet med förbättringsarbetet var att skala upp användningen och att fler av medarbetarna på Arbetsmiljöenheten skulle vara involverade. Förbättringsidén var att ett utbildningskoncept utformades och genomfördes för medarbetarna vid Arbetsmiljöenheten och som avslutades med att möjligheter och hinder identifierades tillsammans för den fortsatta utvecklingen av arbetssättet. För att studera vilken påverkan utbildningskonceptet haft för de anställda på Arbetsmiljöenheten användes flermetodsperspektiv. Förbättringsarbetet ledde inte till att SMAK användningen skalades upp eller att fler involverades i det under projekttiden. Däremot ökade uppfattningen om användbarheten för SMAK i företagshälsans arbete och för egen del. De möjligheter och hinder som identifierades ligger till grund för fortsatt arbete. Studien visade att förbättringsarbetet har stärkt det interna samarbetet och bidragit med entusiasm inför en fortsatt gemensam utveckling av användningen av SMAK i förebyggande arbetsmiljöarbete. Studien visade också att även om initiativet till det utvidgade arbetssättet kom från företagshälsans ledning så har förbättringsarbetet lett till en grund för fortsatt utveckling som utgår från medarbetarna på företagshälsan, vilket är en viktig faktor för att lyckas med förbättringsarbete. / The Occupational Health Service (OHS) mostly work with aftercare for the individual. There are general demands for every employer to work with the occupational environment in a planned and systematic way. The competence in OHS is rarely used in the proactive work environment management. The Swedish Work Environment Act tells us to involve the OHS if knowledge and capabilities in your organization is not sufficient. At Arbetsmiljöenheten, which is Region Jönköping County built in OHS, has a tool developed to be used in the OHS involvement in proactive work environment management. It is called SMET (Structured Multidisciplinary Work Evaluation Tool). It depends on close cooperation with the employer and the employees and is the basis for work environment management and evaluation of interventions done to improve the work environment. SMET has been tested with good experiences in a small scale and the aim of the improvement work was to scale up the use and let it be possible for more of the coworkers at Arbetsmiljöenheten to use the tool. The idea to test in the improvement work was to construct an educational program for the coworker at the OHS and then together identify possibilities and obstacles for future work. A multi perspective approach was used to study the effect for the coworkers. There was no increase in the usage of SMET, neither were more coworkers involved during the project. However, coworkers thought SMET was usable both for them as individuals and for the OHS. The possibilities and the obstacles identified after the education became the base for the future work. The result from the study tells that the improvement work has strengthen the cooperation at the occupational health service and there is an enthusiasm for the future codevelopment of the way to work with SMET in preventive and proactive work environment management. The result from the study also says that even if the initiative for an extended way of working initially come from the management, the improvement work has led to a foundation on which to build on where the coworkers are central, which is important for successful improvement work.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar. Brandpersonal har ett farligt yrke och inom brandmannayrket finns många stressorer som påverkar hälsan. Få studier finns gällande brandpersonals upplevelse av krav, kontroll och stöd kopplat till stressrelaterade symtom i arbetet. Det är betydelsefullt att undersöka förekomst av detta, då ohälsa kan få konsekvenser för individen, arbetsgruppen och hela samhället. Syfte: Kartlägga förekomst av stressrelaterade symtom och samband med krav, kontroll och socialt stöd hos brandpersonal i Sverige. Metod: Studien var en del av en tvärsnittsundersökning gällande brandpersonals hälsa där 476 personer deltog. Korrelationsanalyser med Spearmans korrelationskofficient utfördes. Resultat: Låg förekomst av sömn- och magbesvär sågs hos brandpersonalen. Samband påvisades där krav och socialt stöd korrelerade med sömnbesvär och magbesvär. Sömnbesvär och magbesvär korrelerade signifikant. Kön korrelerade med magbesvär. Konklusion: Förekomsten av mag- och sömnbesvär var låg och deltagarna mådde relativt bra. Vidare forskning kring friskfaktorer hos brandpersonal samt fler studier med andra variabler jämfört med krav, kontroll och stöd behövs. / Background: Many health and safety problems revolve around psychosocial factors. The relationship between demand, control and social support affect our health. Increased risk for mental suffering exists when low social support and low control is experienced. Working hours and lack of control can be associated with gastrointestinal- and sleeping problems. Firefighters have a dangerous occupation and many stressors affect the firefighter´s health. Few studies have investigated demand, control and support linked to stress-related symptoms at work for firefighters, it is important to investigate this though it may affect the individual, workgroup and society. Purpose: Identify occurrence of stress related symptoms and their relationship with demand, control and social support in Swedish firefighters. Method: The study was part of a cross-sectional study of firefighter's health, 476 people attended. Correlation analyzes with Spearman's korrelationskofficiens was performed. Results: Low prevalence of sleep- and stomach problems was seen. Correlation was found where demand and social support correlated with sleep- and stomach problems. Sleep- and stomach problems correlated significantly. Gender and stomach problems also correlated. Conclusion: The incidence of sleep- and stomach problems was low and participants felt relatively good. Further research on health factors of firefighters and more studies with other variables compared with demand, control and support is needed.