A variety of food is produced and passes the whole chain by processing, transport and trade and finally it ends up with the consumer. But in many cases, the food is disposed before it is eaten. Some of the produced food does not even pass the whole entire chain before it turns to waste. The question about food waste in debates is a case of access to food for every human beeing. It is question of consumption of the resources, waste management and an issue of environmental impact. Measurable statistics can be found in the later stages of the chain, but the basis for the quantities that may be one of the primary production is not as clear. My object of this thesis has been to acquire knowledge about where the milk ends up at the farm. How much is direct food for humans, how much are destined for processing, how much goes back into production - to the calves, and how large proportion becomes waste that is converted into manure. I also wanted to know the causes of why the milk ends up where it actually does. After visiting 17 dairy farms in Bohuslän, Dalsland and Västra Götaland, and through discussions with involved farmers I have found that the milk that turns into manure are collectively less than 1% of the produced milk. The main reason why the milk in the daily production goes into manure heap from the farmers I have visited, is because of the cows that are sick with mastitis or lameness, and their following penicillin therapy makes the milk become contaminated. 3% of the produced milk is essential for the future, when it goes directly to the calves. The entire 97% is produced and reaches the goal with the dairy farmer's entire business - it goes further as a potential food for humans.

Problemformulering och syfte: Den senaste tiden har frågan kring mjölkböndernas rådande situation fått mer uppmärksamhet. Denna uppmärksamhet har i sin tur resulterat i att olika initiativ för att stödja mjölkproducenterna har uppstått. Bland annat det initiativ som genomförs av ICA tillsammans med LRF samt ett initiativ från Axfood. Med hjälp av ett Corporate Social Responsibility-perspektiv, vill vi i denna studie beskriva organisationernas övergripande arbete och initiativet, samt se hur dessa organisationer kommunicerat sina respektive initiativ. Syftet med studien är att utifrån ett sändar- och CSR-perspektiv beskriva några utvalda organisationers initiativ för att kommunikativt stödja mjölkbönderna. Metod och material: I studien har vi använt oss av en informantintervju med en mjölkproducent och totalt tre respondentintervjuer med representanter från ICA, LRF och Axfood. Vi har även valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av undersidor från respektive organisations hemsida. Huvudresultat: De huvudsakliga resultaten i denna studie är att begreppet Corporate Social Responsibility uppfattas olika av de organisationer som medverkat i studien. Trots att CSR-perspektivets definitioner pekar på att organisationernas arbete för samhällsfrågor kan benämnas som CSR, valde vissa organisationer att avstå från begreppet. Initiativen genomfördes och kommunicerades på skilda sätt, men med det gemensamma målet att väcka medvetenhet och uppmuntra till handling

Bakgrund: Antibiotika är en läkemedelsgrupp som används vid behandling av inflammatoriska sjukdomar. Antibiotika kan utsöndras i mjölken och därmed kan konsumenter utsättas för antibiotika i onödan. Syfte: Syftet med det här arbetet är att undersöka utsöndring av tetracykliner, makrolider och fluorokinloner från plasma till mjölk hos olika mjölkproducerande djur. En delfrågeställning är att undersöka om djurslag påverkar utsöndring av dessa läkemedel.  Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes genom att söka vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och Scopus. Resultat: Sju läkemedelssubstanser (azitromycin, tildipirosin, tilmicosin, tylosin, tulatromycin, pefloxacin och enrofloxacin) passerade och tre läkemedelsubstanser (difloxacin, orbifloxacin och levofloxacin) passerade inte över till mjölken. Resultaten på fem läkemedelsubstanser (oxitetracyklin, erytromycin, moxifloxacin, danofloxacin och marbofloxacin) motsades varandra. Getter hade ofta högre läkemedelskoncentration i mjölken än får och ko. Diskussion: Basiska, höga molekylstorlekar och log P-värde kan vara de faktorer som ledde till att makrolider hade höga M/P-ratio. Erytromycin, orbifloxacin var lipofila och därmed skulle ansamlas mer i fårmjölken än getmjölken, vilken hade högre fetthalt. Dock det gav motsatta resultat i detta litteraturarbete.

The aim of the thesis, industrial product design PPU304, is to develop a new product that will reduce food waste of dairy products in households. The main objective is that the product will be able to measure and signal when the milk has expired.The thesis is a start to find the solution to some of the food waste in households which is a major environmental issue in today's society. The goal is to develop a flexible expiration date that can reduce food wastage. With today's sensor technology bacterial levels can be calculated from the milk and that can increase the time a pack of milk can be used. The greater knowledge and awareness humanity have for environmental issues the better world we will live in. To understand the question, “what is it that makes the milk unfit for consumption?” A part of the work has gone into researching the technological aspect. In consumer ready milk there is different bacteria that will grow over time and eventually spoil the milk, how this process works varies depending on what or which bacteria manage to grow the most. Therefore, the most appropriate technique is to measure bacteria in the milk and identify at which level the milk passes its actual expiration date.The design of the product has been guided by two major factors, the predetermined dimensions of the circuit board and the adaptation to the size of the milk carton. The shape of the product is an oblong rear part with a spherical body at the front. The edges are rounded to give a pleasantand smooth feeling to the hand using the product.The thesis in industrial product design resulted in a final concept. The product analyses the amount of bacteria in the milk through sensors that measure bacterial metabolism. The data gets interpreted and displayed through the use of LEDs. To save energy the concept is equipped with a photo resistor that deactivates the LEDs when the fridge is closed and dark. The conclusion of the thesis, performed at Millcroft AB is at a conceptual level. To go from idea to product, is a process that takes a long time to complete and often involves many different moments. The timeframe during this study is considered too short to cover all parts of the product and therefore the boundaries set and the focus has been on constructing a design that fits the estimated technology as well as consumer needs. Some suggestions are that more research in the technical aspect of the product should be concluded. Further testing of dairy sustainability should be conducted on a larger scale and further development of the technology to send data.

The increase in consumers interest in sustainable food have contributed to the higher competition among companies who provide animalistic goods, such as milk. With the increasing number of packaging designs and alternative sustainable foods, the design of packaging has become an important way for companies to communicate their commitment to sustainability and convince consumers to buy their product. To add to the knowledge of how packaging design is used to communicate a company’s stance of social issues, this study uses Arla’s milk package and advertisement from their campaign "netto noll klimatavtryck" as material in a semiotic and discourse analysis. The analysis indicates that Arla glorifies the milk and its natural origin by using attributes and visual signs on the package which enhances this. By utilizing the lack of existing rules regarding marketing a product based on its environmental impact, and thereby dislocate the climate effect milk has, Arla is taking a risk of possibly getting accusations and hints of greenwashing.

Mjölk är en råvara som länge funnits med i svenska hushåll. Till kaffet, i skolmatsalen eller som självklar dryck till bullarna. Det faktum att mjölk dessutom ofta placeras längst in i matbutiken tyder på dess självklarhet för svenska konsumenter. På senare år har konsumtionen av mjölk minskat och samtidigt fått nya konkurrenter. Dessutom krävs mer av marknadsförare för att fånga och förtjäna uppmärksamhet i ett allt mer reklamtrött samhälle. Studien ställer sig därför frågan huruvida dessa aspekter påverkar kommunikationen av mjölk. Studiens syfte är att analysera Arlas kampanj Bara mjölk smakar mjölk utifrån bildanalytisk teori. Detta för att ta reda på vilka verktyg som kan användas i reklam för att väcka uppmärksamhet till en råvara som inte är ny på en förändrad marknad. Med en grund i bildanalysens denotativa och konnotativa delar visar denna studie flera exempel på hur retoriska verktyg bygger upp reklamfilmens budskap. Genom att anpassa reklamfilmens innehåll efter sin målgrupp ökas chanserna för att förmedla historier som målgruppen både kan relatera till och underhållas av. Studien visar hur storytelling genom humoristisk tonalitet och stereotypisk porträttering förankrade i kulturen kan utgöra fördelaktiga verktyg för företag att använda i reklam om de har en produkt som inte är ny. Detta då dessa verktyg kan användas för att väcka uppmärksamhet, skapa köpintention och ändra attityder till en produkt som glömts bort. Som tidigare forskning påvisat, präglar kulturen vårt sätt att vara, tänka och handla. I enlighet med tidigare teori och forskning visar studien att reklam bör anpassas efter rådande kultur för att vara effektiv samtidigt som reklam utgör ett kraftfullt verktyg för att ändra den. / Milk has been a part of the Swedish society for generations and is thus strongly associated with Swedish culture. Furthermore, the fact that milk is often placed at the far end of the grocery store indicates that it is an obvious purchase for Swedish customers. In recent years, the consumption of milk has decreased and new actors have presented themselves on the milk market. In addition, the competition amongst marketers to attain and preserve the attention of customers has increased in today’s advertising-driven society. This study therefore raises attention to the question whether these aspects affect the communication of milk in the media landscape. The purpose of this study is to analyze Arla's campaign Milk is milk based on image analytic theory in order to find out which and how rhetorical tools can be used in advertising to draw attention to a product that is not new in a changing market. This study has its foundation in the denotative and connotative parts of image analysis. Additionally, this study shows several examples of how rhetorical tools can be used in order to build an advertising message. By adapting the content of the advertising to its target audience, the chances of communicating stories that the target audience can both relate to and be entertained by, are increased. Further more, the study shows how storytelling through humorous tonality and stereotypical portrayals rooted in culture can be beneficial tools for companies to use in advertising if they have a product that is not new. These tools can be used to attain attention, create buying intent and change attitudes towards a forgotten product. As previous research demonstrates, the culture plays a crucial part in our way of being, thinking and acting. In accordance with previous theories and research, this study shows that advertising should be adapted to the prevailing culture in order to be effective at the same time as advertising can be a powerful tool for changing the culture.

The nitrogenous metabolite urea is an important biomarker that indicates cows’ nutritional intake. Today, determining the urea concentration from milk samples requires analysis techniques in a lab which is time-consuming and expensive. It would be favourable to have an on-site measurement method to achieve a fast detection allowing farmers to quickly adjust the feed of individual cows, which might make it possible to reduce costs, increase milk production, and/or reduce the amount of nitrogen emission to the environment. This thesis is a part of a collaboration project between Linköping University and the Swedish University of Agricultural Sciences named “On-farm measurement of milk urea - development of a sensor”. The thesis investigated the activity and stability of the urease in an electrochemical biosensor, in which the urease is immobilised via encapsulation in a gel of poly(carbamoyl sulfonate) on a screenprinted electrode coated with a metal catalyst (copper), a cation exchanger (Nafion) and a conductive polymer (polyaniline). The linear range of the biosensor was successfully extended up to 2500 μM urea with a diffusion barrier composed of chitosan and polyvinyl butyral, enabling higher urea concentrations measurement than without the barrier (680 μM). Reproducibility, reusability, and storage stability measurements of the urease immobilised electrodes were performed and evaluated. A comparison between free enzyme, immobilised enzyme on the electrode surface and immobilised enzyme on an electrode surface that had been stored for a few days, was conducted to determine urease activity and stability. In addition, five components of milk (casein, lactose, ammonium, iron, and ascorbic acid) were measured separately to evaluate their interferences during milk urea detection. Interference was observed in several cases. A final evaluation of the present electrochemical biosensor was done by analysis of real milk samples giving promising results for future development. / On-farm measurement of milk urea - development of a sensor

Syftet med denna uppsats har varit att genom metoden nudging se om sociala normer kan påverka konsumenters val av mjölk. Två typer av observationer utfördes där konsumenters val av mjölk observerades. Styrda observationer har genomförts där 120 konsumenter puffades visuellt och verbalt diskret för att motivera dem att välja ekologisk mjölk. Dessa jämfördes sedan med 120 konsumenters val i enkla observationer, vilka inte påverkades av nudging. Resultatet sattes in i ett χ2 - test som visade att det inte var statistiskt säkerställt att nudgingen påverkade konsumenterna. Däremot drogs slutsatsen att nudging kan vara ett effektivt verktyg eftersom resultatet var gränssignifikant. Även efter att ha bevittnat olika exempel i undersökningen. Dock finns flera aspekter som kan vara avgörande för metoden. / The purpose of this essay was to try the effect of social norms through the nudging method to see the effect on consumer´s choice of milk. Individual consumer choices of milk was observed in two types of observations. First, 120 consumers was nudged visually and verbally discreet in controlled observations to motivate them into purchasing organic milk. They was then compared to 120 consumers in simple observations who was not affected by nudging. The result was then tested in a χ2 which showed that there was tendency, however not statistically significant, that nudging affected the consumers. On the contrary it was concluded that nudging can be a promising tool because the results where limit significantly. Also because of observed convincing examples during the analysis. Although there was some aspects which might have impacted the research.

Bakgrund: Bakterieinfektioner som förekommer efter förlossningen kräver en läkemedelsbehandling med antibiotika. Den största utmaningen vid det här fallet är att ge modern en effektiv farmakologisk behandling, utan att skada spädbarnet. Även mjölkproducerande djur kan få bakterieinfektioner och behöver behandlas med antibiotika.. Syftet: Syftet med arbetet är att undersöka utsöndringen av β-laktamantibiotika från blodet till mjölk. Metod: Syftet besvarades genom originalartiklar i databasen Pubmed. Resultat: Resultatet visade att de flesta β-laktamantibiotika kan passera över till bröstmjölk, men i mycket låga mängder. Vilket i sin tur innebär mindre mängd läkemedel som når spädbarnet. β-laktamantibiotika nivåerna i mjölk från djur har även visat sig vara mycket låga efter antibiotikabehandling. Om läkemedelsresterna visar sig vara mycket låga, men över de fastställda gränserna kan det i vissa fall behövas en karenstid eller en kassering av mjölken. Slutsats: Slutsatsen som kan dras baserad på denna studie är att de flesta β-laktamantibiotika kan passera över till bröstmjölk och mjölk från djur, men i väldigt låga mängder. Vilket innebär att de nivåerna som har hittats i bröst och komjölk inte tillför någon skada. Därför kan man konstatera att de flesta β-laktamantibiotikagrupper är säkra att använda för ammande mödrar, så länge barnet inte har någon överkänslighet mot dessa antibiotikagrupper.

Mjölkindustrin tillhör en av världens största industrier, och är den snabbaste växande sektorn inom jordbruksnäring. Varje år produceras cirka 800 miljoner ton mjölk världen över, varav svenskar årligen konsumerar cirka 150 kg mejeriprodukter per person. Framställningen av mejeriprodukter innefattar ett flertal processer som kräver stora mängder energi, främst i form av ånga till upphettning av mjölk och vatten samt elektricitet till kylning. Anledningen till att mjölken genomgår diverse behandlingar är framförallt för att döda skadliga bakterier och sporer men också ur kvalitetssynpunkt. För att möta de miljömässiga utmaningar vi står inför krävs att nya hållbara lösningar utvecklas och implementeras. Enligt miljöbalken ska verksamheter använda förnybara energikällor i den utsträckning det är möjligt, återvinning av värme skall nyttiggöras och det ska hushållas med såväl energi som andra resurser. Wermlands Mejeri, beläget i Värmlands Nysäter, startade sin verksamhet i september 2015. Mejeriet framställer dagligen 18 400 liter lättmjölk, mellanmjölk, standardmjölk och grädde, med målet att till augusti 2016 dubbla produktionen med samma sortiment. Syftet med del I av denna studie är att utföra en energikartläggning för att bestämma mejeriets totala energibehov samt hur behovet är fördelat på diverse processer. Energiinventeringens syfte utöver att skapa insikt i hur energianvändningen är fördelad är att ligga som grund för jämförelser med liknande anläggningar. På så vis kan en uppfattning om förbättringspotential erhållas. Vid jämförelser mellan olika anläggningar har nyckelvärdet specifik energikonsumtion, SEC, använts.  SEC definieras som använd energi dividerat med den totala produktionsvolymen och kan appliceras på en delprocess eller en hel produktionsanläggning. Analyser av energianvändning och effektiviseringspotential har utförts genom termodynamiska beräkningar, fysiska mätningar, simuleringar och ingenjörsmässiga uppskattningar. Enligt den kartläggning som gjorts förbrukar Wermlands mejerier idag 1141 MWh per år, vilket motsvarar ett SEC-värde på 0,19 kWh/liter mjölkprodukt. Vid en fördubbling av produktionen skulle energianvändningen öka till 1570 MWh per år och SEC-värdet reduceras till 0,13 kWh/l varav värmebehovet representerar 0,09 kWh/l. Två svenska referensanläggningar som använts vid jämförelser har ett totalt SEC-värde på 0,11 respektive 0,12 kWh/liter mjölkprodukt där värmebehovets SEC-värde är 0,05 respektive 0,06 kWh/l. Syftet med del två av studien är således att belysa förbättringspotential genom reducerat värmebehov och ånganvändande. Målet är att presentera åtgärder som sänker och tillgodoser energibehovet utan förbränning av fossila bränslen. Resultatet visar att bränslebehovet kan reduceras från 105 till 782 MWh/år med olika åtgärder. Bränslekostnaden utan åtgärder antas vid dubblad produktion uppgå till drygt 750 000 SEK per år. Vid utbyte till pelletspanna och med samtliga åtgärder genomförda är bränslekostnaden 250 000 SEK/år och koldioxidutsläppen reducerades med över 1000 ton/år. Totala SEC-värdet på värmesidan reduceras då från 0,09 kWh/l till 0,06 kWh/l vilket är jämförbart med de svenska referensanläggningarna. / The dairy industry is one of the world’s largest industries, and the most rapidly expanding sector of agriculture. Every year more than 800 million tons of milk is produced globally, of which the Swedish population annually consumes more than 150 kg per capita. Refinement of milk includes several processes that require large amounts of energy, mainly in the form of steam for heating of milk and electricity for cooling. The main reasons the milk has to go through these heating and cooling process is to reduce the bacterial count, rendering the product safe to drink and of a consistent quality. To meet the environmental challenges that lie ahead, it is important that sustainable solutions for the dairy industry are developed and implemented. According to the environmental code, all industries shall use renewable energy sources to the highest possible degree, recycling of heat shall be used and housekeeping of energy and other resources is of uttermost importance. Wermlands Mejeri, a dairy plant in Värmlands Nysäter, started their operations in September 2015. Today they produce about 18 400 liters of dairy product, with a product portfolio consisting of three different types of milk (0.5, 1.8, and 3 percent fat) and cream. Their goal is to expand the operation, so that the production volume will be doubled by august 2016. The commencing chapter of this report is based on a survey with the goal of defining the total energy consumption at the plant, and also to investigate how the need of energy is divided between the different processes. This survey is purposed to be compared to the energy consumption at other similar dairy plants, in order to point out if (and where) there is any potential to increase the energy efficiency. When comparing different facilities, the key indicator Specific Energy Consumption (SEC) is used. SEC is defined as the total used energy divided by the amount of product, and can be applied on specific processes as well as an entire operation. According to the analysis, Wermlands mejerier consumes 1141 MWh yearly, which corresponds to a SEC index of 0.19kWh/liter milk product. A doubling of the milk production would lead to an increase in energy use to 1570 MWh/year, and a reduction in SEC to 0.13 kWh/l of which the heating system stands for 0.09 kWh/l. The two Swedish reference factories which were used as comparison have an SEC index of 0.11 and 0.12 kWh/l milk product, of which the heating system stands for 0.05 and 0.06 kWh/l, respectively. The aim of the second part of the study is to highlight the potential for improvement by reducing the heating demand and steam usage. The goal is to suggest practice changes that reduce and meet the need for energy without burning fossil fuels. The study shows that the fuel usage can be reduced from 1050 to 782 kWh/year by different interventions. Without these interventions, the fuel cost is expected to reach over 750,000 SEK/year when doubling the production. If all interventions, including changing to pellet boiler, are implemented, the fuel cost will be 150,000 SEK/year and the carbon dioxide emissions reduced by over 1,000 tons yearly. The total SEC index of the heating system will then be reduced from 0.09 to 0.06 kWh/l, which is comparable to the Swedish reference factories.