Mjölkindustrin är en av världens största industrier, och är den snabbaste växande sektorn inom lantbruksnäring. Varje år produceras cirka 800 miljoner ton mjölk världen över, varav svenskar årligen konsumerar cirka 150 kg mejeriprodukter per person. Framställningen av mejeriprodukter innefattar ett flertal processer som kräver stora mängder energi, främst i form av ånga till upphettning av mjölk och vatten samt elektricitet till framförallt kylning. Anledningen till att mjölken genomgår diverse behandlingar är framförallt för att döda skadliga bakterier och sporer men också för att mjölken skall uppfylla vissa kvalitetskriterier. För att möta de miljömässiga utmaningar vi står inför krävs att nya hållbara lösningar utvecklas och implementeras. Enligt miljöbalken ska verksamheter använda förnybara energikällor i den utsträckning det är möjligt, återvinning av värme skall nyttiggöras och det ska hushållas med såväl energi som andra resurser. Wermlands Mejeri, beläget i Värmlands Nysäter, startade sin verksamhet i september 2015. Mejeriet framställer dagligen 18 400 liter lättmjölk, mellanmjölk, standardmjölk och grädde, med målet att till augusti 2016 dubbla produktionen med samma sortiment. Syftet med första delen av denna studie är att utföra en energikartläggning för att bestämma mejeriets totala energibehov samt hur behovet är fördelat på diverse processer. Vid jämförelser mellan den undersökta anläggningen och andra mejerier har nyckelvärdet specifik energikonsumtion, SEC, använts.  SEC definieras som använd energi dividerat med den totala produktionsvolymen och kan appliceras på en delprocess eller en hel produktionsanläggning. Undersökningen består av fysiska mätningar, termodynamiska beräkningar och simuleringar i SimuLink. Enligt den kartläggning som gjorts förbrukar Wermlands mejerier idag 1 141 MWh per år, vilket motsvarar ett SEC-värde på 0,19 kWh/liter mjölkprodukt. Vid en fördubbling av produktionen skulle energianvändningen öka till 1570 MWh per år och SEC-värdet reduceras till 0,13 kWh/l. Två svenska referensanläggningar som använts vid jämförelser har SEC-värden på 0,11 respektive 0,12 kWh/liter mjölkprodukt. I den andra delen av rapporten undersöks fem olika åtgärder, vars mål är att reducera mejeriets användning av elektricitet och således innebära en ekonomisk besparing. Dessa åtgärder är fokuserade till kylsystemet och ventilationsanläggningen, vilka tillsammans står för mer än hälften av mejeriets elanvändning. Förslagen behandlar värmeåtervinning vid kylning av grädde, användning av marken som värmesänka för kylmaskiner, kylning av kylrum med hjälp av uteluft, tilläggsisolering av kylrummets tak, samt tidsstyrning av mejeriets ventilationsanläggning. Undersökningen konstaterar att åtminstone tre av åtgärdsförslagen bör övervägas för genomförande, då de uppvisar ekonomisk besparingspotential. / The dairy industry is one of the world’s largest industries, and the most rapidly expanding sector of agriculture. Every year more than 800 million tons of milk is produced globally, of which the Swedish population annually consumes more than 150 kg per capita. Refinement of milk includes several processes that require large amounts of energy, mainly in the form of steam for heating of milk and electricity for cooling. Milk is an extraordinary environment for bacteria and spores to thrive in. The main reasons the milk has to go through these heating and cooling process is to reduce the bacterial count, rendering the product safe to drink and of a consistent quality. To meet the environmental challenges that lie ahead, it is important that sustainable solutions for the dairy industry are developed and implemented. According to the environmental code, all industries shall use renewable energy sources to the highest possible degree, recycling of heat shall be used and housekeeping of energy and other resources is of uttermost importance. Wermlands Mejeri, a dairy plant in Värmlands Nysäter, started their operations in September 2015. Today they produce around 18 400 liters of dairy product, with a product portfolio consisting of three different types of milk (0.5, 1.8, and 3 percent fat) and cream. Their goal is to expand the operation, so that the production volume will be doubled by august 2016. The commencing chapter of this report is based on a survey with the goal of defining the total energy consumption at the plant, and also to investigate how the use of energy is allocated between the different processes. This survey is purposed to be compared to the energy consumption at other similar dairy plants, in order to point out if (and where) there is any potential to increase the energy efficiency. When comparing different facilities, the key indicator Specific Energy Consumption (SEC) is used. SEC is defined as the total used energy divided by the amount of product, and can be applied on specific processes as well as an entire operation. The investigation consists of physical measuring, thermodynamical calculations and simulations in SimuLink. According to this survey, Wermlands Mejeri annually consumes 1 141 MWh of energy, equalling a SEC-value of 0.19 kWh/liter produced milk. When the production is expanded, the energy consumption is predicted to total 1 570 MWh per year, or 0.13 kWh/liter. As a point of reference, the SEC-values of two dairy plants used in the comparison are 0.11 and 0.12 kWh/liter respectively. In the second section of this report, five different operational improvements are defined and investigated, with the purpose of reducing the consumption of electric energy at the plant, and to reduce the operational cost. This investigation is focused on the cooling system and the ventilation equipment. The solutions consist of re-use of heat during cream cooling, usage of the ground as a heat sink for the liquid coolers, refrigerating the cold storage with outside air, extra insulation of the cold storage ceiling, and time-regulation of the ventilation system. At least three of the proposed improvements should be considered for implementation, as they indicate cost-effective ways to reduce the energy consumption.

Den här uppsatsen syftar till att belysa förändringar i hur hälsoanspråk använts och utformats i kommersiellt syfte under 1900-talet. Förändringarna synliggörs genom att analysera problem, mål och medel i Mjölkpropagandans tidskrift utifrån teorin om styrningsrationalitet. Förändringarna i reklamverksamhet är intressanta att studera eftersom Mjölkpropagandan var en omfattande kommersiell historisk aktör, vars verksamhet sträckte sig över en längre period. Uppsatsen ingår huvudsakligen i diskussioner om hur hälsa har använts i reklam, men den bidrar också till diskussioner om hälsoupplysning och historien om mjölk och mjölkpropagandan i sig. Undersökningen visar hur hälsoanspråk anpassats i reklamen utifrån kontextuella förändringar och kritik. På så vis har mjölkens auktoritet och reklamkampanjens legitimitet bibehållits. Reklamen har gått ifrån att vara subjektiv och värderande som ett folkhälsoprojekt på 1920- och 30-talet till att vara objektiv och vägledande gentemot konsumenterna på 1960- och 70-talet. Uppsatsen visar även hur mjölken genom anpassade sätt att använda och utforma hälsoargument blivit ett etablerat behov.

The aim of this study was to investigate milk consumption among children in a village in a developing country where access to milk during childhood may be limited. Another aim was to see if measurable information could demonstrate growth among children who drank milk. The data was collected through anthropometric measurements on 66 boys and girls (aged 5-6). Nutritional data from a selected group of parents of the participating children were done through 24-hour-recall, questions about meal arrangement, availability and attitudes about milk were asked. Result: Five-year-old girls who drank milk at home and in school were significantly taller compared to girls (5 yr) who did not drink milk, as well as taller than the girls (5 yrs) who drank milk only at home. Arm muscle area, and arm circumference was also significantly larger among the girls (5 yr) who drank milk. No significant differences were shown among the boys. Food consumption included more nutrients among children who drank milk, which might contribute to the growth effect among the girls (5 yrs). Consumption of milk was due to economic situations, access to school-milk or owning a cow. Conclusions: Some significant differences among 5-year-old girls were shown. Poverty was the main reason for not drinking milk, as well as lack of access to milk. / Syftet med denna etnografiska studie var att undersöka mjölkkonsumtion bland barn i en by i ett utvecklingsland där tillgång till mjölk under barndomen kan vara begränsad. Syftet var även att se om mätbar information kan visa tillväxt hos barn som dricker mjölk. Data samlades in genom antropometriska mätningar på 66 pojkar och flickor (5-6 år). Kostdata hos en utvald grupp föräldrar till några av de barn som deltog i mätningarna har gjorts genom 24-timmars-intervjuer, där även frågor kring måltidsordningen, tillgänglighet och attityder kring mjölk ställdes. Resultat: Femåriga flickor som drack mjölk både i skolan och i hemmet visade sig vara signifikant längre än flickor (5 år) som inte drack mjölk, de var även längre än flickor (5 år) som bara drack mjölk i hemmet. Armmuskelarea och armomkrets var också signifikant större hos flickorna (5 år) som drack mjölk jämfört med de flickor som inte drack mjölk. Inga signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos pojkarna. Matkonsumtionen var mer varierad hos de barn som drack mjölk, vilket kan ha påverkat resultatet. Mjölkkonsumtionen berodde på ekonomi, tillgång till skolmjölk, brist på mjölk och kunskap om mjölk. Slutsats: Några signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos femåriga flickor. Fattigdom var största anledningen till att inte konsumera mjölk, även brist på mjölk i bostadsområdet. Barn som drack mjölk hade tillgång till mjölk i skolan och/eller i hemmet.

Bakgrund: År 1990 avreglerades den svenska livsmedelsmarknaden för att marknadsanpassasmot den europeiska. Sedan dess har antalet mjölkföretag sjunkit från 25 000mjölkföretag till strax över 4 000 företag. Under slutet av 2014 och början av 2015 haravräkningspriset varit väldigt låg, vilket påverkat mjölkföretagares ekonomiska situation.Varje mjölkföretagare tillhör ett mejeri, till vilket mjölkföretagaren levererar sinmjölk. Mejeriet beslutar vad mjölkföretagaren får betalt för sin vara. Eftersommjölkföretagaren endast har en vara, mjölk, vilken är svårt att differentiera, hamnarmjölkföretagare ofta i en olönsam situation. Syfte: Studien syftar till att förstå den svenska mjölkbranschens struktur och vilkaproblem mjölkföretagare uppfattar i den. Givet den uppfattade strukturproblematikenvill vi undersöka vilka möjligheter mjölkföretagare anser att de har för att påverka sinroll inom mjölkbranschen. Genomförande: Studien inleddes med att ta del av nyhetspress och facklitteratur angåendemjölkbranschen. Insamlandet av sekundärdata följdes upp med insamlande avprimärdata genom flertalet besök på mjölkföretag, enkätundersökningar, en fallstudiesamt en telefonintervju. Studien har ett abduktivt angreppssätt och således har teoriinhämtats parallellt med empirin. Vid insamlandet av empiri använde vi oss av bådekvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa informationen samlades in med hjälpav semistrukturerade respektive strukturerade intervjuer och observationer, medan denkvantitativa empirin samlades in med hjälp av surveyundersökningar. Slutsats: Svenska mjölkföretagare befinner sig idag i en svår situation. De lider av låglönsamhet och har svårt att i rådande branschstruktur påverka sin inkomst. Dåmjölkföretagare ofta har svårt att påverka sin verksamhet och samtidigt har en högarbetsbelastning är det möjligt att det kan påverka deras hälsa på ett negativt sätt. Vitror, likt många mjölkföretagare själva, att mjölkföretagare kan påverka sin situation ibranschstrukturen, men att det kräver mycket arbete. Vill mjölkföretagare påverka sinposition i branschen är det bra för dem att utveckla en tydlig strategi för sitt företag,något vi inte uppfattar att många mjölkföretagare har idag. / Background: In 1990, the Swedish food market was deregulated to be enforced with theEuropean food market. Since then, the number of dairy farms has dropped from roughly 25000 companies, to a little bit more than 4 000 companies. During the end of year 2014 andthe beginning of 2015 the price paid to dairy farmers by dairies has been extremely low,which has had an impact on the dairy farmers profitability. Each dairy farmer has one dairycompany affiliation, and it is the dairy companies who decide which price they will pay forthe milk that is produced. Because of the monotone production of dairy farmers, it isusually hard for them to differentiate their product and they often end up in an unprofitablesituation. Aim: This study aims to examine the dairy industry and the structural problems Swedishdairy farmers perceive within it. Given the perceived structural problems, we want toexamine the approach Swedish dairy farmers holds to the possibilities they considerthemselves to have, to influence their role within the dairy industry. Completion: The study begun by reading newspaper articles, specialist literature and othere-references regarding the dairy industry. The collecting of secondary data was followed upby collection of primary data through several visits by dairy farms, surveys, one case studyand one telephone interview. The study has an abductive approach, and therefore theory andempirical data were collected parallelly. During the collection we used both a qualitativeand a quantitative method. The quantitative information was collected by using semistructuredand structured interviews but also by doing observations. The quantitative datawere collected using surveys. Conclusion: Swedish dairy farmers are today in a severe situation. They suffer from lowprofitability, and it is hard for them to influence their income in the current dairy industrystructure. Because dairy farmers experience low control in their daily work, and at the sametime have a very high work strain, it is possible that it will affect their health in a negativeway. However, we believe that dairy farmers, like many of them selves, can influence theirposition in the dairy industry, even though a lot of work will be needed. If dairy farmerswould like to affect their position in the industry, it would be helpful for them to develop aclear strategy for their companies, something we do not percept that many Swedish dairycompanies have today.

Title:Organic milk - A cash cow running dry – Student’s consumer behavior of organic milk and the importance of a brand    Authors:August Rosén & Theo Lundberg  Supervisor:Åsa Lindström Examiner:Christine Tidåsen Course:Business Administration III, Bachelor thesis 15 credits Date:2018-05-23   Purpose: The purpose of this research is to investigate student’s consumer behavior of organic milk. Furthermore, the research will study the importance of brands in milk consumption. Research questions: How does the student’s consumer behavior of organic milk look like? What is the importance of brand in consumption of milk? Method: A deductive approach has been applied in this research. A quantitative research method, whose method of collecting was a digital survey.   Conclusion: The conclusions that we discovered was that the student’s consumer behavior was of an emotional nature, where the welfare of the livestock should be prioritized. Students don’t choose actively on the brand when it comes to consumption of organic milk. Moreover, the word for milk has become synonym with the dairy factory Arla, which means that the level of association that students have with Arla is high.    Keywords: Organic milk, consumer behavior, Brands, well-being, sustainability, consumers of tomorrow

Sweden is one of the heaviest milk consuming countries in the world. The milk- and dairy ‘giant’ Arla, is the largest distributing company of milk- and dairy in Sweden. Since, 1975 Arla began to use the back of their own milk packages as a channel for advertisement, facts, and information. These milk panels have since, been distributed to generations of Swedes. In this thesis I explore the conversations Arla have been mediating through these panels and further how historical and contemporary debates have influenced and altered the conversations conveyed. Inspired by social semiotic theory, I approach the panels to analyse how language and societal debates changes have shaped discourses on the panels, but also how the panel's comments on and reshapes societal debates. The study has been confined study to five years, 1976, 1986, 1996, 2006 and 2016. In order to retrieve and analyse the empirical material I used discourse analysis (or as I prefer to call conversation analysis). The theoretical framework builds on ideas of modernisation using three key theories, Social semiotics, propaganda theory and also theories on nationalism. In the empirical findings of my study, I have distinguished key conversations which I think represent the material as well as societal and contemporary debates. The material shows that Arla on the on hand continue on a tradition of milk marketing in terms of subjects and themes appearing on the panels. On the other hand, Arla is also constantly reinventing themselves in their marketing adjusting to the debates and trends in society.

This report describes how to make the VMS teat cleaning cup clean itself properly.The purpose is to create a sulotion that make sure the whole cup gets washedduring normal cleaning. The solution should be compatible with earlier versionsof the VMS and will be tested to see if the amount of bacteria decreases. / Denna rapport behandlar problemet med att en ny version av spentvättkopp på både dagens och framtida VMS (Volontary milking system) inte görs rent ordentligt. Syftet med projektet var att ta fram en lösning som låter hela spentvättkoppen göras rent när den inte används. Den färdiga versionen ska kunna testas ingående i en verklig miljo på olika generationer av VMS:er. Syftet med detär att kontrollera att lösningen klarar av långvarigt bruk och att göra en jämförelse för att se om mängden bakterier minskar. Ytterligare ett syfte var att göra prototypen lätt att montera utan att behöva modiera den existerande maskinen. Resultatet blev tre varianter på grund av olika designval på tidigare versioner.

Argument med ethosappellerande kvaliteter i Oatlys reklam har identifierats och analyserats. Ett övervägande antal av dessa argument har visat sig stärka vad Wæraas och Ihlens skulle kalla för ett ”environmental ethos”. Samtliga strategier som kan användas för att bygga ett ”environmental ethos” återfinns i reklammaterialet. Oatly tonar kraftigt ner bilden av företaget som en del av den traditionella industrin, främst genom att mäta sig gentemot storföretag inom komjölksindustrin. Företaget kommunicerar och framställs mer som en miljö- rörelse eller organisation där miljöfrågan under alla omständigheter är högsta prioritet. Belägg för det ser vi i en jämförelse med tidigare forsking, jämförelsen ger indikationer på att havredrycksföretagets retoriska förhållningssätt och ethosbyggande liknar de icke vinstdrivande organisationernas. I Oatlys reklam står mjölkindustrin för miljöproblematiken, en motpart som det inte kompromissas med och som företaget projicerar och mäter sina argument emot. På så sätt skapar Oatly genom miljöargument en tydlig, och möjligen önskvärd, splittring i den tidigare solida och trogna målgruppen mjölkkonsumenter.

Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.

Idag blir det allt vanligare att marknadsföra produkter – inte minst mat – som genom idéer, värden och identiteter kopplade till nationalism. Föreliggande studie undersöker hur reklamfilmer från det svenska "mjölkkriget" – ett reklamkrig mellan mjölkproducenten Arla Foods och havredrycksföretaget Oatly – reproducerar en nationalistisk diskurs. Genom en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) av en reklamfilm från respektive företag visar studien hur Arla Foods och Oatly genom valen och kombinationen av olika visuella, audiella och språkliga resurser på ett humoristiskt sätt ger uttryck för idéer, värden och identiteter med koppling till en nationalistisk diskurs. Reklamfilmerna leker med motsättningar och ifrågasätter mjölkens – respektive mjölksubstitutets – plats inom den nationella kulturen, samtidigt som idéer, värden och identiteter kopplade till en nationalistisk diskurs reproduceras utan att utmanas. Reklamfilmerna agerar vidare banalt nationalistiskt genom att på ett vardagligt sätt påminna mottagaren om dess nationella identitet och framställer denna – utifrån en nyliberal logik – som beroende av konsumtion av "svenska" varor: mjölk respektive havredryck.