<p>Intresset för denna uppsats uppkom i och med samhällsprogrammet Faktum på SVT2. I ett avsnitt avslöjades att flera trender såsom exempelvis caffelattetrenden uppstått ur kommersiella syften, med bland annat Arla som bakomliggande initiativtagare. Detta osynliga sätt att använda trender för att påverka konsumenten gjorde oss väldigt fascinerade.</p><p>Vi bestämde oss för att göra en fallstudie och titta på hur mjölk- och kaffeförloppet utspelat sig alltsedan det startade i början av 1980-talet. Vårt syfte är att identifiera kritiska händelser som inträffar när en produkt blir populär samt identifiera kritiska faktorer som spelar in under en produkts popularitetsförlopp. De teorier som används för att besvara vårt syfte handlar om tändande gnistor, nätverkskommunikation, produktlivscykeln, opinionsledare och övertalning.</p><p>Vi utförde fyra personliga intervjuer med personer som vid olika tidpunkter varit delaktiga i det popularitetsförloppet. Vi kompletterade även med några e-postintervjuer för att få ytterligare fler perspektiv. Genom att använda den insamlade empiriska informationen och filtrera den genom de olika teorierna, vaskade vi fram de olika nyckelfaktorerna som ligger bakom caffelattens stora framgång.</p><p>Vi drog slutsatserna att Arla genom att fokusera på produktkombinationen mjölk och kaffe istället för att enbart kommunicera mjölken, kunde öka mjölkförsäljningen. Tack vare noggranna omvärldsanalyser snappades de internationella trendvågor som florerade i samhället upp. Under 1980- talet var det Frankrike som gällde varpå man i enlighet med franskheten utformade Café au lait konceptet. Detta blev den första tändande gnistan för mjölk och kaffe. Under 1990- talet var det italienska vågor som slog mot vårt land varpå man ompaketerade Café au lait till caffelatte och förde tankarna till Italien istället. Caffelatte blev den andra tändande gnistan för mjölk i kombination med kaffe. Vid båda tillfällena skapade man en produkt som upplevdes som ny för konsumenten fastän vanan att hälla mjölk i kaffet funnit sedan länge. Fokus flyttades framgångsrikt från grundprodukten, i det här fallet mjölk, till en upplevelse eller känsla av att dricka en trendig kaffedryck. Ungdomen sa inte längre nej till mjölk, tack vare paketeringen. Genom att titta på hur lanseringsstrategin har gått till för Café au lait och caffelatten finns lärdomar att dra och applicera på andra produkter.</p>

This paper is about the conflict between the Middle East and the Western world after the Danish newspapers’ cartoon publications of the prophet Muhammed in October 2005. The conflict resulted in massive reactions in the Middle East and the Danish-Swedish dairy company Arla Foods, was boycotted during six months in 2006. The aim of this study is to describe how the biggest Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter and three Saudiarabic newspapers Al-Hayat, Al-Watan and Shark Al-Awsat described "the Other" during the crisis in the year of 2006. Another aim is to describe how Arla Foods managed the consumer boycott. The ideas about "the Other" that were expressed in the media are seen as a discourse with the aim of maintaining and/or creating a "Us and Them viewpoint". Earlier theoretical studies are being presented, not at least Foucault, Schutz and Baumans and Mays contribution to the "Us and Them viewpoint" and their sociological approach. The main questions in the paper are; what ideas were expressed in the Saudiarabic newspapers against the Western world and the other way around; what ideas were expressed in the Swedish newspaper against the Middle East? The third question is; how Arla Foods handled the reactions in Saudi arabia due to the cartoon publications and how the company management reacted in order to reduce the damage of the consumer boycott ? The result of this study shows that an "Us-and Them viewpoint" exists in both the Saudiarabic and Swedish newspapers. Three themes can be outlined. First of all, the Swedish focus on freedom of speech and its lack of understanding on why the cartoons caused such massive reactions in the Middle East. Second, the massive criticism against the Western world for publishing the "islamphobic" cartoons and causing all the hatred. Third, the ideas of more calm and ressentment between the people, respecting Islam as a religion and freedom of speech at the same time. Arla Foods reacted to the crisis by applying risk management and also by dissociating itself from the publications by an information campaign that was published in 25 different Arabic newspapers. Finally, the company made a reset of the communication stra   strategy adopting a more global mindset although being a Scandinavian company.

Intresset för denna uppsats uppkom i och med samhällsprogrammet Faktum på SVT2. I ett avsnitt avslöjades att flera trender såsom exempelvis caffelattetrenden uppstått ur kommersiella syften, med bland annat Arla som bakomliggande initiativtagare. Detta osynliga sätt att använda trender för att påverka konsumenten gjorde oss väldigt fascinerade. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie och titta på hur mjölk- och kaffeförloppet utspelat sig alltsedan det startade i början av 1980-talet. Vårt syfte är att identifiera kritiska händelser som inträffar när en produkt blir populär samt identifiera kritiska faktorer som spelar in under en produkts popularitetsförlopp. De teorier som används för att besvara vårt syfte handlar om tändande gnistor, nätverkskommunikation, produktlivscykeln, opinionsledare och övertalning. Vi utförde fyra personliga intervjuer med personer som vid olika tidpunkter varit delaktiga i det popularitetsförloppet. Vi kompletterade även med några e-postintervjuer för att få ytterligare fler perspektiv. Genom att använda den insamlade empiriska informationen och filtrera den genom de olika teorierna, vaskade vi fram de olika nyckelfaktorerna som ligger bakom caffelattens stora framgång. Vi drog slutsatserna att Arla genom att fokusera på produktkombinationen mjölk och kaffe istället för att enbart kommunicera mjölken, kunde öka mjölkförsäljningen. Tack vare noggranna omvärldsanalyser snappades de internationella trendvågor som florerade i samhället upp. Under 1980- talet var det Frankrike som gällde varpå man i enlighet med franskheten utformade Café au lait konceptet. Detta blev den första tändande gnistan för mjölk och kaffe. Under 1990- talet var det italienska vågor som slog mot vårt land varpå man ompaketerade Café au lait till caffelatte och förde tankarna till Italien istället. Caffelatte blev den andra tändande gnistan för mjölk i kombination med kaffe. Vid båda tillfällena skapade man en produkt som upplevdes som ny för konsumenten fastän vanan att hälla mjölk i kaffet funnit sedan länge. Fokus flyttades framgångsrikt från grundprodukten, i det här fallet mjölk, till en upplevelse eller känsla av att dricka en trendig kaffedryck. Ungdomen sa inte längre nej till mjölk, tack vare paketeringen. Genom att titta på hur lanseringsstrategin har gått till för Café au lait och caffelatten finns lärdomar att dra och applicera på andra produkter.

The increase in consumers interest in sustainable food have contributed to the higher competition among companies who provide animalistic goods, such as milk. With the increasing number of packaging designs and alternative sustainable foods, the design of packaging has become an important way for companies to communicate their commitment to sustainability and convince consumers to buy their product. To add to the knowledge of how packaging design is used to communicate a company’s stance of social issues, this study uses Arla’s milk package and advertisement from their campaign "netto noll klimatavtryck" as material in a semiotic and discourse analysis. The analysis indicates that Arla glorifies the milk and its natural origin by using attributes and visual signs on the package which enhances this. By utilizing the lack of existing rules regarding marketing a product based on its environmental impact, and thereby dislocate the climate effect milk has, Arla is taking a risk of possibly getting accusations and hints of greenwashing.

Enligt IPCCs nyutkomna rapport fastslås det att koldioxid måste elimineras från atmosfären för att nå Parisavtalet, endast utsläppsminskningar är således inte tillräckligt. För privatpersoner och företag har det på senare år vuxit fram en frivillig och lättillgänglig marknad som möjliggör klimatkompensation. Två svenska livsmedelsföretag som kompenserat för sina utsläpp via den frivilliga marknaden är Max Burgers AB och Arla Ko Eko. De har gjort det i linje med standarder vilket tillåter användandet av klimatpåståenden likt “netto noll klimatavtryck” och “klimatpositiv”. Samtidigt riktar aktörer likt konsumentverket kritik mot klimatkompensation och menar att det kan finnas risker med bland annat permanens och felräkning. I dagsläget klimatkompenserar Max och Arla genom att plantera träd, bevara skog och implementera biogasanläggningar. Resultatet från denna studie visar att det kan finnas osäkerheter kring beräknandet av projekts klimatnytta. Detta för att den bygger på antaganden om hur mycket CO2₂e som skulle släppts ut utan projektens etablering. Osäkerheter råder också kring beräknandet av hur mycket koldioxid träd kan binda då det är beroende av permanens, träd densitet, geografisk plats mm. Det kan finnas ekologiska för-och nackdelar med klimatkompensering, däribland minskad global uppvärmning, ökad biologisk mångfalt till följd av skogsjordbruk, läckage av växthusgaser i biogasanläggningar och det faktum att det inte går att veta ifall avverkning någon annanstans i världen inte ökar till följd av att en skog bevaras. I framtiden kan en marknad för kolkrediter inom det svenska jordbruket bli ett alternativ till klimatkompensation som också kan skynda på den positiva utvecklingen inom kolinlagring och vara ett sätt att komma närmare ett klimatneutralt jordbruk, men bättre mätmetoder krävs. Eftersom klimatförändringar sker i detta nu kan klimatkompensation utomlands vara ett sätt att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt ge mervärden åt lokalbefolkning och miljö i utvecklingsländer. Under tiden kan svenska alternativ till klimatkompensation fortsätta att undersökas.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sweden is one of the heaviest milk consuming countries in the world. The milk- and dairy ‘giant’ Arla, is the largest distributing company of milk- and dairy in Sweden. Since, 1975 Arla began to use the back of their own milk packages as a channel for advertisement, facts, and information. These milk panels have since, been distributed to generations of Swedes. In this thesis I explore the conversations Arla have been mediating through these panels and further how historical and contemporary debates have influenced and altered the conversations conveyed. Inspired by social semiotic theory, I approach the panels to analyse how language and societal debates changes have shaped discourses on the panels, but also how the panel's comments on and reshapes societal debates. The study has been confined study to five years, 1976, 1986, 1996, 2006 and 2016. In order to retrieve and analyse the empirical material I used discourse analysis (or as I prefer to call conversation analysis). The theoretical framework builds on ideas of modernisation using three key theories, Social semiotics, propaganda theory and also theories on nationalism. In the empirical findings of my study, I have distinguished key conversations which I think represent the material as well as societal and contemporary debates. The material shows that Arla on the on hand continue on a tradition of milk marketing in terms of subjects and themes appearing on the panels. On the other hand, Arla is also constantly reinventing themselves in their marketing adjusting to the debates and trends in society.