<p>Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.</p>

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.

This paper is about the conflict between the Middle East and the Western world after the Danish newspapers’ cartoon publications of the prophet Muhammed in October 2005. The conflict resulted in massive reactions in the Middle East and the Danish-Swedish dairy company Arla Foods, was boycotted during six months in 2006. The aim of this study is to describe how the biggest Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter and three Saudiarabic newspapers Al-Hayat, Al-Watan and Shark Al-Awsat described "the Other" during the crisis in the year of 2006. Another aim is to describe how Arla Foods managed the consumer boycott. The ideas about "the Other" that were expressed in the media are seen as a discourse with the aim of maintaining and/or creating a "Us and Them viewpoint". Earlier theoretical studies are being presented, not at least Foucault, Schutz and Baumans and Mays contribution to the "Us and Them viewpoint" and their sociological approach. The main questions in the paper are; what ideas were expressed in the Saudiarabic newspapers against the Western world and the other way around; what ideas were expressed in the Swedish newspaper against the Middle East? The third question is; how Arla Foods handled the reactions in Saudi arabia due to the cartoon publications and how the company management reacted in order to reduce the damage of the consumer boycott ? The result of this study shows that an "Us-and Them viewpoint" exists in both the Saudiarabic and Swedish newspapers. Three themes can be outlined. First of all, the Swedish focus on freedom of speech and its lack of understanding on why the cartoons caused such massive reactions in the Middle East. Second, the massive criticism against the Western world for publishing the "islamphobic" cartoons and causing all the hatred. Third, the ideas of more calm and ressentment between the people, respecting Islam as a religion and freedom of speech at the same time. Arla Foods reacted to the crisis by applying risk management and also by dissociating itself from the publications by an information campaign that was published in 25 different Arabic newspapers. Finally, the company made a reset of the communication stra   strategy adopting a more global mindset although being a Scandinavian company.

The study should be seen as an attempt to examine how a group of selected muslims from seven different cities in Sweden relate to Lars Vilks’s drawings of the prophet Muhammed (also called the roundabout dog) and if they feel that their attitude towards the drawings has changed during the seven years that have passed since the first drawing was published in the newspaper Närkes Allehanda in 2007. To understand these selected muslims’ approach, experiences and feelings in regards to the drawings I examine in what aspect they find the drawings provocative. I also examine what consequences Vilks’s roundabout dog-project might have had  for individual muslims in Sweden. The result portrays their individual reactions, experiences, feelings, views and thoughts on Vilks’s roundabout dog-project. The answers from the informants have been analyzed and discussed based on hermeneutic research theory. The informants own recount and the following analysis the study contributes to the understanding of the facts behind the perceived provocation of the images of the prophet Muhammad.

The purpose of the thesis is to examine the relation between art, politics and ideology in contemporary art, focusing on the drawings depicting Mohammed the prophet as a dog, made by the Swedish artist Lars Vilks. His work is contextual in accordance with current art practice, thus letting everything related to the artwork become part of it, a circumstance the thesis tries to grasp in the widest respect possible. The drawings were published and spread throughout Swedish media, where they were later defended and criticized by a number of writers. Many debaters argued that the art work represents Western freedom of speech, and that to criticize them is to criticize fundamental democratic rights. This discourse tended to disqualify all arguments that questioned why such force was put into defending and spreading offensive pictures. The freedom of speech argument got a central position and much of the debate got stuck in confirming its value rather than discussing the meaning of the work. The thesis shows that the use of democratic freedoms as a tool and an argument for rejecting other cultural viewpoints, democratic or not, follows the liberal tradition of thought from the period of the Enlightenment and on. The artist, Lars Vilks is a professor in art theory. The thesis examines his view on contemporary art and his argument that works of art exist in a special discourse – the Art World, even if it affects millions of people in their everyday lives, and even if the effects of the art work is comparable to a successful islamofobic campaign. The analysis of the context also takes into account that this took place in Sweden, a country which already has significant problems with discrimination of Muslims. The art work can therefore be seen as a potent political tool, which becomes elusive due to its status as art.

Sammanfattning   Målet med min studie är att undersöka och analysera fyra olika läromedel avsedda för högstadieskolan utifrån termen orientalism. Hur gestaltas Muhammed och koranen i de utvalda läroböckerna utifrån Edward W Saids teori och terminologi orientalismen. Den avgränsade perioden för detta arbete börjar med en lärobok från året 1994 och avslutas med en lärobok publicerad år 2014. De två andra läroböckerna som används i denna studie är publicerade 1999 och 2003. Debatten om islam som religion är i den moderna kontexten vanligt förekommande både i massmedia och i en politisk debatt. Skolans läromedel är många gånger den första källan eleven möter i arbetet med andra religioner där av granskas och analyseras läromedel och deras framställning av Muhammed och koranen utifrån Saids teorier om Orienten. Den konklusion jag når fram till utifrån denna undersökning är att det finns en viss skillnad mellan de fyra olika utvalda läromedlen och att det sker en förändring över tid mellan böckerna. Samt att den först publicerade läroboken som undersökts har ett annat språk och andra tolkningar om Muhammed och koranen jämfört med de tre andra läroböckerna som försöker gestalta Muhammed och koranen på ett mer nyanserat sätt.

Studien behandlar hur islam presenteras i svenska läromedel för religionsundervisningen på högstadienivå. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka hur beskrivningen av islam har utvecklats under de tre senaste läroplaner för den svenska skolan, Lgr80, Lpo94 och Lgr11, och genom undersökningen dra slutsatser som är kopplade till den tidigare forskningen. Målet med undersökningen är inte koppla till läroplanerna. Däremot vill jag se hur samhällets förändring har påverkat läroplanerna som i sin tur påverkar våra läromedel. Materialet som används i studien är sex svenska läromedel som har lånats från grundskolor i Jönköpings kommun. Genom analysen av materialet så framkommer det en tydlig utveckling av islam i de svenska läromedlen under tidsperioden 1982-2014. Islam får under 80-och 90-talet, framförallt under Lgr80, en negativ beskrivning som en ociviliserad och våldsbenägen religion där islam är bakom allt som sker i Mellanöstern. Under 2000-talet möter vi författare som försvarar religionen istället för att beskylla den, vissa så pass att nästan framställa islam som felfri. Islam skiljs nu åt från seder och traditioner som är kulturbaserade och som inte tillhör islam. Däremot är vissa författare fortfarande negativa och då till könsrollerna inom religionen. Under 2010-talet och Lgr11 möter vi författare som har en neutral ton emot islam. De försöker inte längre ta en ställning som föregående utan vill vara opartiska och visa på det positiva och negativa som existerar inom alla religioner. Genom studien framkommer även tydliga mönster mellan läromedlen som tillhör samma styrdokument, vilket visar på ett socio-religiöst perspektiv.

The image of Islam A historiographical study of Islam in Swedish research. A society`s image of a foreign people, culture and religion changes constantly depending on social, political and other important events. Today Islam is the second largest religion in Sweden after Christianity and that is why it has become important to study the Swedish image of Islam, Muhammed and the Islamic world during the last century. This study is a historiographical and examines the work of six different Swedish authors between the year 1918 to 1930 and 1979 to 2011. The aim of studying these works is to examine whether there has been changes in the Swedish view of Islam, Muhammed and Muslim societies. The theoretical starting point of this study is based on the economist Amartya Sen`s view on identity as multidimensional. According to Sen, a too strong emphasis on ethnic, cultural and religious identities tends to create antagonism and conflicts between different group of peoples. That is why, according to Sen, it is important to emphasize the similarities between different cultures instead of only focus on their differences. Also, Samual P. Huntington`s thesis that emphasizes the differences between religious civilizations in the world who struggle for power and influence is used in this study. The investigation shows that there are differences between the authors from 1918 to 1930 and 1979 to 2011 in their description of Islam, Muhammed and Muslim societies. While the older authors focus mostly on Islam`s past, the contemporary authors deal mostly with Islam in present times. The investigation also demonstrates that the older authors in general give a positive description of Islam`s earlier history, while they depict Islam and Muslim societies as stagnant and reactionary in modern times. The result confirms earlier studies who show similar tendencies on description of Islamic and other Non-Western societies.

The religious school of thought that is involved in the control of Saudi Arabia is called Wahhabism and is a form of Islam that is usually accused by outsiders of being misogynist. This paper will deal with the founder of this alignment of Islam, Muhammad ibn Abd al-Wahhab, and his view of women in marriage. Another movement which in turn goes to work to lift the women's rights is Islamic feminists. Two branches of Islam who belief that Islam is the only right path to take for issues surrounding gender and life. In this essay, I will compare their respective interpretations of three points which concern the role of women in marriage; men's right to polygamy, men's higher status than the woman and the men's right to beat his wife. The purpose of this paper is to ask two different interpretations of the same issues, with the same verses in the Quran against each other to see how they resemble or differ from each other to try to contribute for a greater understanding of the interpretative pluralism in Islam. The paper concludes that these two movements are looking at the three points with different eyes and in different ways as they are originated from two different contexts and have different purposes when their interpreting the verses from the Quran.

<p>Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:</p><p>• Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.</p><p>• Han beskrivs både som en religiös och politisk person. Det sägs också att på den tiden spelade religion och religiositet en viktig roll både i de stora imperiernas statsförvaltning och i enskilda människors liv.</p><p>• Muhammeds liv beskrivs i två perioder. I den ena beskrivs han som en intensiv religiös och andlig person i staden Mecka medan i den andra beskrivs han mera som en politisk och skicklig härförare i staden Medina.</p><p>Utifrån de genomförda intervjuerna har följande framkommit:</p><p>• Muhammed anses vara en vanlig människa som valdes av Gud för att visa den rätta vägen för människorna. Muhammed beskrivs som en lugn, vänlig, faderlig och barmhärtig person.</p><p>• Mina intervjupersoner tycker att vi människor lätt kan göra fel och synda medan Gud via sitt sändebud (Muhammed) hjälper oss att hitta den rätta vägen.</p><p>• Man anser att Muhammed brukade lösa sina konflikter med andra på fredliga sätt. Idag glömmer en del muslimer den mjuka, vänliga, fredliga sidan av islam i Koranen och i Muhammeds sunna.</p><p>• Bilden av Muhammed präglas av deras uppväxtmiljö, Koranen, Muhammeds sunna och haditherna.</p>