<p>Intresset för denna uppsats uppkom i och med samhällsprogrammet Faktum på SVT2. I ett avsnitt avslöjades att flera trender såsom exempelvis caffelattetrenden uppstått ur kommersiella syften, med bland annat Arla som bakomliggande initiativtagare. Detta osynliga sätt att använda trender för att påverka konsumenten gjorde oss väldigt fascinerade.</p><p>Vi bestämde oss för att göra en fallstudie och titta på hur mjölk- och kaffeförloppet utspelat sig alltsedan det startade i början av 1980-talet. Vårt syfte är att identifiera kritiska händelser som inträffar när en produkt blir populär samt identifiera kritiska faktorer som spelar in under en produkts popularitetsförlopp. De teorier som används för att besvara vårt syfte handlar om tändande gnistor, nätverkskommunikation, produktlivscykeln, opinionsledare och övertalning.</p><p>Vi utförde fyra personliga intervjuer med personer som vid olika tidpunkter varit delaktiga i det popularitetsförloppet. Vi kompletterade även med några e-postintervjuer för att få ytterligare fler perspektiv. Genom att använda den insamlade empiriska informationen och filtrera den genom de olika teorierna, vaskade vi fram de olika nyckelfaktorerna som ligger bakom caffelattens stora framgång.</p><p>Vi drog slutsatserna att Arla genom att fokusera på produktkombinationen mjölk och kaffe istället för att enbart kommunicera mjölken, kunde öka mjölkförsäljningen. Tack vare noggranna omvärldsanalyser snappades de internationella trendvågor som florerade i samhället upp. Under 1980- talet var det Frankrike som gällde varpå man i enlighet med franskheten utformade Café au lait konceptet. Detta blev den första tändande gnistan för mjölk och kaffe. Under 1990- talet var det italienska vågor som slog mot vårt land varpå man ompaketerade Café au lait till caffelatte och förde tankarna till Italien istället. Caffelatte blev den andra tändande gnistan för mjölk i kombination med kaffe. Vid båda tillfällena skapade man en produkt som upplevdes som ny för konsumenten fastän vanan att hälla mjölk i kaffet funnit sedan länge. Fokus flyttades framgångsrikt från grundprodukten, i det här fallet mjölk, till en upplevelse eller känsla av att dricka en trendig kaffedryck. Ungdomen sa inte längre nej till mjölk, tack vare paketeringen. Genom att titta på hur lanseringsstrategin har gått till för Café au lait och caffelatten finns lärdomar att dra och applicera på andra produkter.</p>

Ett snabbare mode med allt kortare produktlivscykler tvingar företagen att hitta nya sättatt interagera med sina kunder på för att skapa långvariga relationer. Nya aktörer pådistanshandelsmarknaden, både svenska och utländska, ökar konkurrenssituationen för debefintliga e-handlarna som utmanas både prismässigt och modemässigt. Konsumenternaär idag mer krävande och mer medvetna om pris och kvalitet, vilket gör attdistanshandelsföretagen pressas till förändrig för att locka kunder.Sociala medier har tagit allt större plats och genom word-of-mouth sprider privatpersonersina åsikter och erfarenheter kring produkter och företag. Företagen måste använda sig avden nya typen av marknadsföring för att på bästa möjliga sätt vara konkurrenskraftiga.Även webbshoppen, som inte bara fungerar som butik utan också sommarknadsföringskanal, påverkar kunden inför ett eventuellt köp.Idag produceras betydligt mer än vad som säljs, vilket skapar ett överskott av produktersom är svårt för företagen att göra sig av med. Slow-movers brukar reas ut, trots attföretagets image och status påverkas negativt.Med den här bakgrunden i åtanke, har vi i vår uppsats arbetat utefter syftet att undersökaoch analysera problemet för att finna möjligheter för Nelly att minska sina slow-movers.Vad kan producenterna erbjuda Nelly samt vad kan företaget i sin tur erbjuda kundernaför att lösa problemet?Våra intervjuer med anställda på företaget visar att de strävar efter att interagera mer medsina kunder, både genom communities och genom bloggar. Resultatet från fokusgruppenpekade också i samma riktning; konsumenterna påverkas av bloggar och kampanjer, ävenom åsikterna var något delade. Likaså i webbundersökningen framgår det tydligt attstörre delen av de jämförda företagen bedriver någon form av interaktion med sinakunder, som via Facebook, bloggar eller kampanjer, där kunderna aktivt kan medverka.De slutsatser vi kommer fram till i vår undersökning, är att Nelly bör ta marknadsandelardå e-handeln väntas öka under det kommande året. Vi föreslår också att företaget börfortsätta i samma riktning som tidigare gällande sina slow-movers, men att de bör följaupp produkter som ligger i riskzonen tidigare. Nellys arbete med att kommunicera medsina kunder genom tävlingar och communities, anser vi är mycket effektivt och ett steg irätt riktning då de önskar minska sin lagerhållning. För att utnyttja det på bästa sättföreslår vi att Nelly blir mer noggranna i vad de grundar sina inköp på. Företaget bör tahänsyn till vilka plagg som kommer visas i TV-reklam eller i bloggar, för att bättreberäkna åtgången då varorna exponeras kraftigt och därför säljs mer.Avslutningsvis föreslår vi att Nelly erbjuder kunderna tips på matchande plagg elleraccessoarer vid köp av en produkt. Bland plaggen, som sätts ihop av en stylist påföretaget, bör slow-movers till största del erbjudas. På så sätt ökar företagetmerförsäljningen samtidigt som lagervolymen med de svårsålda produkterna minskas. / Program: Textilekonomutbildningen

Intresset för denna uppsats uppkom i och med samhällsprogrammet Faktum på SVT2. I ett avsnitt avslöjades att flera trender såsom exempelvis caffelattetrenden uppstått ur kommersiella syften, med bland annat Arla som bakomliggande initiativtagare. Detta osynliga sätt att använda trender för att påverka konsumenten gjorde oss väldigt fascinerade. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie och titta på hur mjölk- och kaffeförloppet utspelat sig alltsedan det startade i början av 1980-talet. Vårt syfte är att identifiera kritiska händelser som inträffar när en produkt blir populär samt identifiera kritiska faktorer som spelar in under en produkts popularitetsförlopp. De teorier som används för att besvara vårt syfte handlar om tändande gnistor, nätverkskommunikation, produktlivscykeln, opinionsledare och övertalning. Vi utförde fyra personliga intervjuer med personer som vid olika tidpunkter varit delaktiga i det popularitetsförloppet. Vi kompletterade även med några e-postintervjuer för att få ytterligare fler perspektiv. Genom att använda den insamlade empiriska informationen och filtrera den genom de olika teorierna, vaskade vi fram de olika nyckelfaktorerna som ligger bakom caffelattens stora framgång. Vi drog slutsatserna att Arla genom att fokusera på produktkombinationen mjölk och kaffe istället för att enbart kommunicera mjölken, kunde öka mjölkförsäljningen. Tack vare noggranna omvärldsanalyser snappades de internationella trendvågor som florerade i samhället upp. Under 1980- talet var det Frankrike som gällde varpå man i enlighet med franskheten utformade Café au lait konceptet. Detta blev den första tändande gnistan för mjölk och kaffe. Under 1990- talet var det italienska vågor som slog mot vårt land varpå man ompaketerade Café au lait till caffelatte och förde tankarna till Italien istället. Caffelatte blev den andra tändande gnistan för mjölk i kombination med kaffe. Vid båda tillfällena skapade man en produkt som upplevdes som ny för konsumenten fastän vanan att hälla mjölk i kaffet funnit sedan länge. Fokus flyttades framgångsrikt från grundprodukten, i det här fallet mjölk, till en upplevelse eller känsla av att dricka en trendig kaffedryck. Ungdomen sa inte längre nej till mjölk, tack vare paketeringen. Genom att titta på hur lanseringsstrategin har gått till för Café au lait och caffelatten finns lärdomar att dra och applicera på andra produkter.

Abstract  Background  All products have a life cycle when they are on the market, including pharmaceutical products as they go through different phases from introduction, growth, maturation, to a declining phase.  Aim  To study the length of time for each phase for drugs approved in Sweden between 2006 and 2017, and to compare the times between the approval years studied and the various types of drugs such as oncology and orphan drugs.  Methods  The registry study was conducted in Sweden and is based on records of approved drugs with new substances in Sweden in 2004-2018. The time of the introduction phase was calculated from the EMA approval to the time of the TLV/NT decision. The growth phase was defined as time from the end of the introductory phase until sales reach 75% of maximum sales. The time of maturity phase was calculated from the end of the previous phase until the sales start to decrease or until introduction of generic drugs. The time for the onset of the decline phase was calculated from EMA approval to the end of the maturation phase.  Results  The median time of the introduction phase was approximately 9 months for all included drugs but was longer for products authorized in 2011 and 2012. The growth phase and maturation phase were estimated at about 5 years respectively 3 years. The decline phase started after about 10 years from the drug’s approval.  Conclusion  No obvious difference in time for the phases over time or between different types of drugs has been shown.

Bakgrund: Modeindustrin är en av de branscher som växt mest under 2000 talet vilket medfört förändringar gällande trender och strukturer på marknaden. Från att massproduktion dominerat produktionsstrategin och dess värdekedja har en dynamisk marknad med dess sporadiska efterfrågan växt fram. Som en följd har värdekedjan och produktionsstrategin utvecklats till att bli allt mer agil och flexibel. Att vara mer flexibel är dock en fråga om prioritering då det kräver resurser, pengar och tid. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur Slow Fashion bolag arbetar med flexibilitet på en dynamisk marknad. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod och är en tvärsnittsstudie med två företag som empirisk grund. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Slutsats: Studien konstaterar att flexibilitet inte är något som något av de undersökta företagen jobbar aktivt med vilket har skapat en låg lageromsättningshastighet. Flexibilitet är dock inte lika viktigt för dessa företag inom Slow Fashion då deras segment grundar sig på en betydligt stabilare efterfrågan på grund av dess långa produktlivscykler. / Flexibility on a dynamic market -  A qualitative cross-sectional study on how businesses work with flexibility on a dynamic market. This study aims to investigate how Slow Fashion companies use flexibility in their project of creating a collection to survive on a dynamic market with high volatile demand. This has been investigated by studying two Swedish fashion companies and the research questions that has been investigated is: -        How does the companies prioritize between quality, economic and time when developing a new collection? -        How does the prioritization affect the companies ability to achieve flexibility? -        How important is flexibility for a Slow Fashion company? The study is based on interviews with two persons who work at two different Slow Fashion companies. Since there is a lot of research about how Fast Fashion companies work with flexibility, the aim of the study has been to investigate how and if Slow Fashion companies does the same. The study shows that rather than focusing on time in the companies working processes, they prioritize to maintain a high-quality production while keeping the productions costs down. Based on the results obtained in this study, it can be concluded that the companies do not use flexibility with the ambition of launching their products to the market as quick as possible since the demand of Slow Fashion products have a longer durability than Fast Fashion company products. However, they still exist on a dynamic market that requires flexibility in other parts of the value chain. The main contribution from this study is a deeper understanding in how Slow Fashion companies work with flexibility.

<p>Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter.</p><p>Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.    </p><p>De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar. Spendrups har en högre grad av formalitet i sina nedläggningsprocesser där hela kedjan från uppkomsten av en produkt till en eventuell avveckling sker i samråd mellan projektledare, företagsledning och produktansvariga. AB Karl Hedin har inga utformade rutiner kring produktavveckling utan hanterar frågan på respektive ort.  Vad som orsakar produktnedläggning hos respektive företag är dålig lönsamhet och försäljning tillsammans med flera andra individuella faktorer.    </p> / <p>Product deletion is a method that companies can use to abandon products that are not performing satisfying. Studies have shown that companies with routines for product elimination have achieved several benefits in terms of higher sales volume and profitability. Nonetheless, research has proved that most companies do not have formal procedures for product deletion and that it is not considered quite as important as other product activities. For that reason, this essay will examine how highly developed the routines for product deletion are in two selected companies.</p><p>The purpose of the study is to observe the procedures for product deletion in two selected companies. The findings will then be compared between companies in the survey and related to the theory to define similarities and differences.</p><p>A qualitative method has been used to clarify how companies proceed when to abandon products. Empirical data has been collected by interviewing AB Karl Hedin and Spendrups Bryggeri AB for comparison to the theory and between the companies in our study in order to distinguish similarities and differences.</p><p>The companies in the study have different routines when it comes to deleting products. Spendrups has a higher level of formality in their elimination procedures where the top management together with project managers and product managers collaborate all the way from the birth of the product to a possible deletion. AB Karl Hedin has no formal routines for product abandonment. These questions are dealt with at each separate district. What cause the companies to eliminate a product are mainly low profitability and sales volume among several individual factors.  </p>

Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter. Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.     De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar. Spendrups har en högre grad av formalitet i sina nedläggningsprocesser där hela kedjan från uppkomsten av en produkt till en eventuell avveckling sker i samråd mellan projektledare, företagsledning och produktansvariga. AB Karl Hedin har inga utformade rutiner kring produktavveckling utan hanterar frågan på respektive ort.  Vad som orsakar produktnedläggning hos respektive företag är dålig lönsamhet och försäljning tillsammans med flera andra individuella faktorer. / Product deletion is a method that companies can use to abandon products that are not performing satisfying. Studies have shown that companies with routines for product elimination have achieved several benefits in terms of higher sales volume and profitability. Nonetheless, research has proved that most companies do not have formal procedures for product deletion and that it is not considered quite as important as other product activities. For that reason, this essay will examine how highly developed the routines for product deletion are in two selected companies. The purpose of the study is to observe the procedures for product deletion in two selected companies. The findings will then be compared between companies in the survey and related to the theory to define similarities and differences. A qualitative method has been used to clarify how companies proceed when to abandon products. Empirical data has been collected by interviewing AB Karl Hedin and Spendrups Bryggeri AB for comparison to the theory and between the companies in our study in order to distinguish similarities and differences. The companies in the study have different routines when it comes to deleting products. Spendrups has a higher level of formality in their elimination procedures where the top management together with project managers and product managers collaborate all the way from the birth of the product to a possible deletion. AB Karl Hedin has no formal routines for product abandonment. These questions are dealt with at each separate district. What cause the companies to eliminate a product are mainly low profitability and sales volume among several individual factors.

Området för denna studie är att studera kommunikation mellan företag och kunder. I studien har ett “fast fashion” företag används som exponent. Studien avgränsas till unga kvinnor 15-30 år då företaget har detta kundsegment som målgrupp.  Kommunikation är idag ett viktigt verktyg för företag att sända ut budskap. Den digitala utvecklingen kräver att företag använder digitala medier för att behålla och generera nya kunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunikativa instrument kan påverka och optimera företagets specifika kundsegment. I studien analyseras hur budskapet når fram och hur den utsända signalen uppfattas, samt vilka strategier som används för att behålla kundsegmentet i takt med att detta ständigt utvecklas. Schramms kommunikationsmodell har använts som hjälpmedel och visar att signalen från konsument till företag är minst lika viktig som tvärtom. Målet med studien är att få svar genom att besvara tre utvalda forskningsfrågor; Hur uppfattas företagets kommunikativa instrument utav den specifika kundsegment? Hur gör företaget för att behålla sitt kundsegment? Hur kan de kommunikativa instrumenten förbättras i relation till kundsegmentets preferenser? Frågeställningarna besvaras med hjälp av insamlat empiriskt material där intervjuer, enkätundersökning samt passivt deltagande observationer har förts. Genom det framgår resultatet att det är viktigt att exponenten sänder ut signalen till rätt kundsegment. Slutsatsen är att konsten att behålla sitt kundsegment i den snabba förändringen inom “fast fashion”, är att ha kommunikation som den viktigaste pelaren och att veta till vilka den ska riktas mot.

Globaliseringen och övergången från producentstyrd till konsumentstyrd marknad har sattnya krav på snabbare leveranser och stora utbud. Detta har resulterat i svängiga marknadersom bland annat syns i avvikande och föränderlig efterfrågan samt ökande kostnader.Analysverktyget ABC-analys har länge varit effektivt för lagerhantering ochproduktklassificering, men på senare tid har ABC-analysen visat brister i att endast ta hänsyntill ett kriterium.I arbetet undersöks ABC-analys och brister med den identifieras och således identifierasockså ett behov av utveckling. Genom litteraturstudie, observation, intervju med meraupptäcktes en möjlig kombination av ABC-analys och produktlivscykeln, något som utformaten egen metod, ABCP-analys. ABCP-analysen förstärker ABC-analysens användbarhet ochdess position som analysmetod och möjligheterna för att utveckla regelverk. Arbetet visarockså möjligheterna som finns med ABC-analys och hur den går att kombinera med andraanalysmetoder för att få analysen att omfatta det som önskas. ABCP-analys somanalysverktyg anses vara en komplett analysmetod för användning vid utveckling avregelverk för varuförsörjning inom detaljhandel, och ger samtidigt möjlighet att se produktersförsäljning och omsättning. Detta ger verksamheter möjlighet att bestämma hur produkternaska hanteras och hur resurser ska fördelas.

Bakgrund och problem: Läkemedelsbranschen är en bransch som präglas av såväl höga framtagningskostnader som en påtagligt lång utvecklingsfas av läkemedel. Branschen står vidare inför en rad krav och regleringar från myndigheter som bland annat ger upphov till ett komplext prissättningssystem. Tidigare forskning visar att kostnader ofta utgör en central del i prissättningen och att olika prissättningsstrategier bör användas över produktens livscykel. Studier visar även hur en produktportfölj bör sättas samman och hur prissättningen bör tas i beaktning. Gemensamt för dessa är dock att de inte har studerat företag som har höga kostnader för forskning och utveckling och som står inför en rad myndighetsregleringar samt hur det som studerats förhåller sig till strategi, vilket således motiverar denna studie. Syfte: Syftet med studien är att analysera vilka prissättningsstrategier forskande läkemedelsbolag använder vid prissättning av läkemedel utifrån ett strategiskt perspektiv där företagets produktportfölj och produkternas livscykel tas i beaktning. Studien ämnar att bidra med såväl praktisk som teoretisk kunskap genom att studiens resultat dels kan fungera som en modell som illustrerar hur interna och externa faktorer påverkar varandra och inverkar på strategiska val i läkemedelsbolags prissättningsprocess, dels genom att kunskapen om prissättning av läkemedel breddas. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på empiriskt material som insamlats genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju läkemedelsföretag. Slutsats: Studien visar att det föreligger ett samband mellan läkemedelsföretags strategi, portföljval, prissättning och produktlivscykel. De genomgående största faktorerna bakom läkemedelsföretagens resonemang för vilket pris som sätts på läkemedel beror på läkemedelstypen, konkurrenssituationen på marknaden, läkemedlets kostnadseffektivitet och samhällets betalningsvilja. Vidare har det svenska systemet för prissättning av läkemedel en avgörande betydelse för både hur företagen resonerar och för vilka prissättningsstrategier som används. Vilken prissättningsstrategi som tillämpas beror på vilken typ av läkemedel som avses. För generiska läkemedel anammar företagen genomgående en konkurrensbaserad strategi medan för originalläkemedel dominerar en värdebaserad prissättning, med få inslag av en lönsamhetsdriven prissättningsstrategi. / Background and problem discussion: The pharmaceutical industry is an industry that is characterized by high costs for research and development as well as a significantly long development phase of pharmaceuticals. In addition, the industry is faced with a number of requirements and regulations from authorities which, among other things, give rise to a complex pricing system. Previous research shows that costs are often a central part of pricing and that different pricing strategies should be used over the product life cycle. Studies also show how a product portfolio should be created and how pricing should be taken into consideration. Common to these studies are that they have neither studied companies that have high costs for research and development as well as are facing a number of government regulations, nor how the studies relate to strategy, which motivates this study. Purpose: The purpose of the study is to analyze which pricing strategies that are used by companies in the research-based pharmaceutical industry from a strategic perspective where the company's product portfolio and the products' life cycle are taken into account. The study aims to contribute with both practical and theoretical knowledge by making the study's results partly as a model that illustrates how internal and external factors affect each other and have an influence on strategic choices in the pharmaceutical companies' pricing process, and partly by broadening the knowledge of pricing of pharmaceuticals. Methodology: The study is a qualitative interview study based on empirical material collected through semi-structured interviews with respondents from seven pharmaceutical companies. Conclusion: The study shows that there is a connection between the pharmaceutical companies' strategy, portfolio selection, pricing and product life cycle. The main factors that is concerned in the pharmaceutical companies' reasoning behind the determined price depends on whether it is a generic or original pharmaceutical, the competitive situation, the cost effectiveness of the pharmaceutical and the willingness of society to pay. Furthermore, the Swedish system for pricing pharmaceuticals has a crucial importance for both how the companies reason and for which pricing strategies that are used. Which pricing strategy that is applied depends on the type of pharmaceutical being concerned. For generic pharmaceuticals companies consistently embrace a competitive strategy while for original pharmaceuticals value-based pricing dominates, with few elements of a profit-driven pricing strategy.