Bakgrund och problem: Läkemedelsbranschen är en bransch som präglas av såväl höga framtagningskostnader som en påtagligt lång utvecklingsfas av läkemedel. Branschen står vidare inför en rad krav och regleringar från myndigheter som bland annat ger upphov till ett komplext prissättningssystem. Tidigare forskning visar att kostnader ofta utgör en central del i prissättningen och att olika prissättningsstrategier bör användas över produktens livscykel. Studier visar även hur en produktportfölj bör sättas samman och hur prissättningen bör tas i beaktning. Gemensamt för dessa är dock att de inte har studerat företag som har höga kostnader för forskning och utveckling och som står inför en rad myndighetsregleringar samt hur det som studerats förhåller sig till strategi, vilket således motiverar denna studie. Syfte: Syftet med studien är att analysera vilka prissättningsstrategier forskande läkemedelsbolag använder vid prissättning av läkemedel utifrån ett strategiskt perspektiv där företagets produktportfölj och produkternas livscykel tas i beaktning. Studien ämnar att bidra med såväl praktisk som teoretisk kunskap genom att studiens resultat dels kan fungera som en modell som illustrerar hur interna och externa faktorer påverkar varandra och inverkar på strategiska val i läkemedelsbolags prissättningsprocess, dels genom att kunskapen om prissättning av läkemedel breddas. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på empiriskt material som insamlats genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju läkemedelsföretag. Slutsats: Studien visar att det föreligger ett samband mellan läkemedelsföretags strategi, portföljval, prissättning och produktlivscykel. De genomgående största faktorerna bakom läkemedelsföretagens resonemang för vilket pris som sätts på läkemedel beror på läkemedelstypen, konkurrenssituationen på marknaden, läkemedlets kostnadseffektivitet och samhällets betalningsvilja. Vidare har det svenska systemet för prissättning av läkemedel en avgörande betydelse för både hur företagen resonerar och för vilka prissättningsstrategier som används. Vilken prissättningsstrategi som tillämpas beror på vilken typ av läkemedel som avses. För generiska läkemedel anammar företagen genomgående en konkurrensbaserad strategi medan för originalläkemedel dominerar en värdebaserad prissättning, med få inslag av en lönsamhetsdriven prissättningsstrategi. / Background and problem discussion: The pharmaceutical industry is an industry that is characterized by high costs for research and development as well as a significantly long development phase of pharmaceuticals. In addition, the industry is faced with a number of requirements and regulations from authorities which, among other things, give rise to a complex pricing system. Previous research shows that costs are often a central part of pricing and that different pricing strategies should be used over the product life cycle. Studies also show how a product portfolio should be created and how pricing should be taken into consideration. Common to these studies are that they have neither studied companies that have high costs for research and development as well as are facing a number of government regulations, nor how the studies relate to strategy, which motivates this study. Purpose: The purpose of the study is to analyze which pricing strategies that are used by companies in the research-based pharmaceutical industry from a strategic perspective where the company's product portfolio and the products' life cycle are taken into account. The study aims to contribute with both practical and theoretical knowledge by making the study's results partly as a model that illustrates how internal and external factors affect each other and have an influence on strategic choices in the pharmaceutical companies' pricing process, and partly by broadening the knowledge of pricing of pharmaceuticals. Methodology: The study is a qualitative interview study based on empirical material collected through semi-structured interviews with respondents from seven pharmaceutical companies. Conclusion: The study shows that there is a connection between the pharmaceutical companies' strategy, portfolio selection, pricing and product life cycle. The main factors that is concerned in the pharmaceutical companies' reasoning behind the determined price depends on whether it is a generic or original pharmaceutical, the competitive situation, the cost effectiveness of the pharmaceutical and the willingness of society to pay. Furthermore, the Swedish system for pricing pharmaceuticals has a crucial importance for both how the companies reason and for which pricing strategies that are used. Which pricing strategy that is applied depends on the type of pharmaceutical being concerned. For generic pharmaceuticals companies consistently embrace a competitive strategy while for original pharmaceuticals value-based pricing dominates, with few elements of a profit-driven pricing strategy.

In order to meet the customer demands and remain competitive in a market where product life cycles are every day shorter, companies are forced to update their product portfolios continuously. The process for phasing the products in the company portfolios (i.e. introducing the new products and deleting the old ones) is known as the Phase-In/Phase-Out (PIPO) Process or Rollover Process. In most of the companies, there is a lack of formal processes for planning the phasings, eliminating the obsolete products and introducing the updated ones. However, a good planning is a key point to succeed and to create a lower impact on customers. Moreover, to achieve the best results, a cross-functional department organization is necessary to share the correct information at the correct time. This Degree Project has been carried out at Coty France, in the Demand Planning Department. This department is responsible for deciding the discontinuation dates and managing the switches of the products. This Master Thesis focuses on determining a methodology to share the information among the departments involved in the PIPO process and creating a tool to estimate the discontinuation dates. Clear procedures have been defined for phasing the products and an Excel tool has been created to calculate the dates. Finally, to validate the final solution proposed, an analysis of the Customer Service Level has been performed to confirm that the use of these procedures reduces the impact on customers. / För att möta kundernas krav och förbli konkurrenskraftiga på en marknad där produktlivscyklerna är kortare varje dag tvingas företag att uppdatera sina produktportföljer kontinuerligt. Processen för fasering av produkterna i företagsportföljerna (dvs. introduktion av de nya produkterna och radering av de gamla) är känd som Phase-In/Phase-Out (PIPO)-processen eller Rolloverprocessen. I de flesta av företagen saknas formella processer för att planera faserna, eliminera de föråldrade produkterna och introducera de uppdaterade. En bra planering är dock en nyckelpunkt för att lyckas och skapa en lägre inverkan på kunderna. För att uppnå bästa resultat krävs dessutom en tvärfunktionell avdelningsorganisation för att dela rätt information vid rätt tidpunkt. Detta examensprojekt har genomförts i Coty France, i Demand Planning Department. Denna avdelning ansvarar för att bestämma avslutningsdatum och hantera switcharna av produkterna. Detta examensarbete fokuserar på att bestämma en metod för att dela informationen mellan de avdelningar som är involverade i PIPO-processen och skapa ett verktyg för att uppskatta avslutningsdatum. Tydliga procedurer har definierats för fasning av produkterna och ett Excelverktyg har skapats för att beräkna datum. Slutligen, för att validera den föreslagna slutliga lösningen, har en analys av kundtjänstnivån genomförts för att bekräfta att användningen av dessa procedurer minskar påverkan på kunderna.

This study investigates possible ways of managing commodity price volatility from a purchasing perspective and how the applicability of tools depends on company specific circumstances. Covid-19 has created large disruptions in global supply chains and led to increased price volatility for virtually all commodities. As these negative effects are believed to remain in the near future, and in preparation for future crises, research on managing commodity price volatility becomes important. The subject area also lacks empirical data, as stated by previous researchers, which this study provides. The research has been divided into the three sections: Covid-19 implications, aspects affecting the purchasing approach, and tools available for managing commodity price volatility. Data has been collected through interviews in a multi-case study, where five Swedish industrial companies have been investigated. The results show that the companies are actively managing commodity price volatility but lack background work of explicitly analyzing the exposure to risk from commodity price volatility and creating risk objectives accordingly. The most effective and commonly used tool was escalator clauses, which enables adjusting purchasing price as the commodity price fluctuates. Other common tools were switching supplier, staggering contracts, and passing price, but additional tools were also analyzed and discussed. The conclusion is that there does not exist a best practice for managing commodity price volatility and that the applicability of tools depends on company specific circumstances. / Den här studien har undersökt olika verktyg för att hantera volatila råmaterialspriser utifrån ett inköpsperspektiv. Covid-19 har orsakat stora störningar i försörjningskedjor globalt, vilket lett till ökad volatilitet på råmaterialsmarknaderna. Dessa negativa effekter väntas kvarstå inom en nära framtid, vilket i kombination med potentiella framtida kriser gör forskning på området relevant. Denna studie bidrar även med empirisk data till forskningsområdet, vilket tidigare forskare uttryckligen efterfrågat. Studien är uppdelad i delarna: följder av Covid-19, faktorer som påverkar inköpsstrategien och verktyg som kan användas för att hantera volatila råmaterialspriser. Datan har samlats in genom en flerfallsstudie, där fem svenska industriföretag har deltagit. Resultatet visar att företagen aktivt hanterar prisvolatiliteten, men att de saknar grundarbete i form av att konkretisera vilka råmaterial företagen är exponerade mot och utifrån detta skapa riskmål. Det mest effektiva och vanligast förekommande verktyget var materialklausuler, vilka möjliggör justering av produktpriset baserat på hur råmaterialspriserna fluktuerar. Andra verktyg som också användes av företagen i studien var att byta leverantör eller justera produktionsfördelningen, ha kontraktsperioderna omlott och att föra prisökningar vidare till kunden. Några ytterligare verktyg som användes i mindre utsträckning analyserades och diskuterades också. Studiens slutsats är att det inte finns något optimalt sätt att hantera volatila råmaterialspriser på, utan att verktygens lämplighet beror på varje företags specifika förutsättningar.