The paper focus on the first people in south-east Sweden. I investigate why they moved to the north, how they adapted to a new environment, and how they used new materials. I study ten locations in my investigation, which starts with Årup in north-east Scania, and ends with Mörby in Östergöland. The survey deals with the research history concerning the Mesolithic Stone Age in southern Scandinavia, and why ethnicity, adaptability, imagination and the will of survive is so important to us human beings.

<p>The paper focus on the first people in south-east Sweden. I investigate why they moved to the north, how they adapted to a new environment, and how they used new materials. I study ten locations in my investigation, which starts with Årup in north-east Scania, and ends with Mörby in Östergöland. The survey deals with the research history concerning the Mesolithic Stone Age in southern Scandinavia, and why ethnicity, adaptability, imagination and the will of survive is so important to us human beings.</p>

Den här rapporten behandlar framställning av nanocellulosa, CNF, och hur det kemiska innehållet för barr- respektive lövmassa påverkar framställningen. De massor som använts i undersökningen var båda ursprungligen från oblekta sulfatmassor. De blev först kloritdelignifierde och genomgick sedan alkalisk extraktion för att ta bort hemicellulosan. Innan massorna homogeniserades enzymbehandlades de med endoglukanas. De erhållna nanofibrerna karakteriserades genom kolhydratsanalys, mätning av polymerisationsgraden, konduktometrisk titrering, mätning av transmittans, AFM, röntgendiffraktion, centrifugering och DLS. Utifrån resultaten kunde det ses att mellan barr- och lövmassorna var barrmassan det bästa alternativet vid framställning av nanocellulosa. Inom barrmassorna var den kloritdelignifierade barrmassan det bästa alternativet vid framställning av nanocellulosa.

Today’s society is increasingly moving towards a digitalized world where society is becoming more connected. In terms of industries, it´s extra important to keep up with this trend to be competitive, but also to be more effective. This work will be done in collaboration with the company Attindas. Attindas is a manufacturer of absorbent incontinence aids and delivers products worldwide. The purpose of this work is to investigate two different material flows at Attindas. These flows are raw materials in the warehouse and waste from production to recycling rooms. A deeper analysis is made of the different flows to investigate which parts can be automated and how to do this. The goal of this work is to develop a solution that can replace today’s manual material handling. The problem statements this work is based on is: • Which material flow of waste and raw material are the most valuable to automate? • How can the chosen material flow be automated? The work is carried out with a Design Thinking method that goes through the following steps. Find users’ needs, define needs and problems, come up with ideas and test the solution. The work is supported by a literature study that examines what has already been done and what is already on the market. The result of this work was that Attinda’s waste management is the material flow that should be automated if financial gain and efficiency are to be achieved. The solution that was constructed is an external lifting device that will be mounted on a platform AGV (Automated Guided Vehicle). Two AGVs will drive in the factory and pick up four waste wagons at a time. This is to cope with the waste flow that comes from the production lines. The conclusion of the work is that waste management is a step that Attindas can automate to go to a more automated factory and get one step closer to Industry 4.0. With the help of the new solution, which is a lifting device adapted to the waste bins. Attindas can replace manual work and automate the flow of waste from production to recycling room. By implementing this solution in the factory, Attindas will over time make a financial gain comparable to the current solution, while maintaining its efficiency. / Dagens samhälle går allt mer mot en digitaliserad värld där samhället blir mer uppkopplat. Vad gäller industrier är det extra viktigt att hänga med i denna trenden för att vara konkurrenskraftiga, men även för att effektivisera verksamheten. Detta arbete kommer att göras i samarbete med företaget Attindas. Attindas är en tillverkare av absorberande inkontinenshjälpmedel och de levererar produkter över hela världen. Problemformuleringen som arbetet utgår ifrån är: • Vilket materialflöde av avfall och råmaterial är det mest värdefulla att automatisera? • Hur kan det valda materialflödet automatiseras? Syftet med detta arbete är att undersöka två olika materialflöden hos Attindas. Dessa flöden är råmaterial i lagret och spill från produktion till återvinningsrum. En djupare analys görs på de olika flödena för att undersöka vilka delar som går att automatisera samt hur man kan göra detta. Målet med detta arbete är att ta fram en lösning som kan ersätta dagens manuella materialhantering. Arbetet genomförs med en Design Thinking metod som genomgår följande fem steg. Hitta användarens behov, definiera behov och problem, komma upp med ideer, ta fram ideerna och testa lösningen. Arbetet styrks upp av en litteraturstudie som undersöker vad som redan har gjorts och vad som redan finns på marknaden. Resultatet av detta arbete blev att Attindas spillhantering är det materialflöde som borde automatiseras ifall ekonomisk vinning och effektivitet vill uppnås. Lösningen som konstruerades är en extern lyftanordning som ska monteras på en plattform AGV. Två stycken AGV ska köra i fabriken och hämta upp fyra spillvagnar åt gången. Detta för att klara av det flöde av spill som kommer från produktions linjerna. Slutsatsen av arbete är att spillhantering är ett steg som Attindas kan automatisera för att gå till en mer automatiserad fabrik och komma ett steg närmre Industri 4.0. Med hjälp av den framtagna lösningen som är en lyftanordning anpassad för de spillvagnar som finns i fabriken kan Attindas ersätta manuellt arbete och automatisera flödet av spill från produktion till återvinningsrum. Genom att implementeradenna lösningen i fabriken kommer Attindas både göra en ekonomisk vinning jämfört med dagens lösning, samtidigt som arbetet bibehåller sin effektivitet.

Sammanfattning Ett stort användningsområde för fosfor är som näringsämne i mineralgödsel, då fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne för växter. Monokaliumfosfat av teknisk kvalitet (tMKP) är ett helt vattenlösligt mineralgödsel som innehåller näringsämnena kalium och fosfor. Ett annat mineralgödsel är monoammoniumfosfat av teknisk kvalitet (tMAP) som innehåller näringsämnena kväve och fosfor. Idag är Sverige inte självförsörjande på fosfor, som används i både tMAP och tMKP, utan är beroende av import från bland annat Marocko och Ryssland. I och med Rysslands invasion av Ukraina har fosfor blivit en svåråtkomlig och dyr produkt på dagens marknad, vilket har ökat intresset för att utvinna fosfor på andra sätt än genom gruvbrytning. Syftet med detta projekt var att ge företaget EasyMining en bredare kunskap kring tMKP genom att jämföra det med tMAP. EasyMining avser att börja producera tMKP i framtiden, idag har de utvecklat en process för att producera tMAP. Genom att utvärdera tMAP och tMKP syftade projektet på att ge förståelse för vilketdera som är mer fördelaktig för EasyMining att fokusera sin produktion på. Ett ytterligare syfte med projektet var att undersöka om det är mest fördelaktigt att utvinna fosfor från gruva eller från avloppsslam. Detta gjordes för att sätta projektet i en större kontext, då fosfor importeras till Sverige från flera länder som idag är politiskt ostabila. Frågeställningarna som undersöktes var; (1) vilket av tMAP och tMKP som är att föredra med avseende på koldioxidutsläpp, pris och tillstånd och (2) om antingen fosfor utvunnen från gruvbrytning eller fosfor återvunnen från avloppsslam är mest fördelaktig med avseende på koldioxidutsläpp och kadmiumhalt. Studien utfördes med en multikriterieanalys (MKA) som metod för att kunna bedöma och jämföra respektive gödselmedel. För de olika parametrarna (koldioxidutsläpp, pris, tillstånd och kadmiumhalt) framtogs poängsystem, där höga poäng innebar ett högt betyg. Data till jämförelsen togs fram med hjälp av en litteraturstudie. De resultat som erhölls för den första frågeställningen var att tMAP fick 22 poäng och tMKP fick 38 poäng. För frågeställning två blev resultatet att fosfor utvunnen ur gruva fick 20 poäng och fosfor återvunnen från avloppsslam sju poäng. Från de erhållna resultaten kunde slutsatsen dras att tMKP är mer fördelaktig än tMAP utifrån valda parametrar samt att fosfor utvunnen från gruva resulterar i lägre koldioxidutsläpp och kadmiumhalt jämfört med fosfor återvunnen från avloppsslam.

In this thesis the pioneer settlement of northern Dalarna is investi­gated by means of a local study of lithic technology and raw material use on the Orsa 527 site in the area. This newly excavated site will be presented, for the first time in completion, in this thesis. The technological traits and raw material distribution on the site, which directly relate to the prehistoric people moving in this area during the Middle Mesolithic, are subsequently put into a larger regional perspective by comparing these results with other Middle Mesolithic sites in northern Dalarna and eastern Norway.             Through the theoretical framework of chaîne opératoire and methods, such as dynamical classification of blades, the study of knapping properties of local raw materials and the study of raw material composition on five other sites in the area, questions regarding cultural transition, mobility and contacts can be discussed.             The results of this work indicate that both technological and raw material parallels exist between eastern Norway and northern Dalarna during the Middle Mesolithic. This places these areas in a larger cultural sphere that was based on contacts and mobility during the pioneer settlement of the area.

This study investigates possible ways of managing commodity price volatility from a purchasing perspective and how the applicability of tools depends on company specific circumstances. Covid-19 has created large disruptions in global supply chains and led to increased price volatility for virtually all commodities. As these negative effects are believed to remain in the near future, and in preparation for future crises, research on managing commodity price volatility becomes important. The subject area also lacks empirical data, as stated by previous researchers, which this study provides. The research has been divided into the three sections: Covid-19 implications, aspects affecting the purchasing approach, and tools available for managing commodity price volatility. Data has been collected through interviews in a multi-case study, where five Swedish industrial companies have been investigated. The results show that the companies are actively managing commodity price volatility but lack background work of explicitly analyzing the exposure to risk from commodity price volatility and creating risk objectives accordingly. The most effective and commonly used tool was escalator clauses, which enables adjusting purchasing price as the commodity price fluctuates. Other common tools were switching supplier, staggering contracts, and passing price, but additional tools were also analyzed and discussed. The conclusion is that there does not exist a best practice for managing commodity price volatility and that the applicability of tools depends on company specific circumstances. / Den här studien har undersökt olika verktyg för att hantera volatila råmaterialspriser utifrån ett inköpsperspektiv. Covid-19 har orsakat stora störningar i försörjningskedjor globalt, vilket lett till ökad volatilitet på råmaterialsmarknaderna. Dessa negativa effekter väntas kvarstå inom en nära framtid, vilket i kombination med potentiella framtida kriser gör forskning på området relevant. Denna studie bidrar även med empirisk data till forskningsområdet, vilket tidigare forskare uttryckligen efterfrågat. Studien är uppdelad i delarna: följder av Covid-19, faktorer som påverkar inköpsstrategien och verktyg som kan användas för att hantera volatila råmaterialspriser. Datan har samlats in genom en flerfallsstudie, där fem svenska industriföretag har deltagit. Resultatet visar att företagen aktivt hanterar prisvolatiliteten, men att de saknar grundarbete i form av att konkretisera vilka råmaterial företagen är exponerade mot och utifrån detta skapa riskmål. Det mest effektiva och vanligast förekommande verktyget var materialklausuler, vilka möjliggör justering av produktpriset baserat på hur råmaterialspriserna fluktuerar. Andra verktyg som också användes av företagen i studien var att byta leverantör eller justera produktionsfördelningen, ha kontraktsperioderna omlott och att föra prisökningar vidare till kunden. Några ytterligare verktyg som användes i mindre utsträckning analyserades och diskuterades också. Studiens slutsats är att det inte finns något optimalt sätt att hantera volatila råmaterialspriser på, utan att verktygens lämplighet beror på varje företags specifika förutsättningar.