Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av Dalarna förmedlas genom internet och massmedia. Frågeställning: Hur ser Dalarnas platsmarknadsföring ut via Visit Dalarna? Hur förmedlar kommunikationsföretaget VisitSweden bilden av Dalarna till omvärlden? Hur förmedlas bilden av Dalarna i massmedia? Metod: För att svar kopplade till frågeställningen har en text- och bildanalys använts där icke sannolikhetsurval har legat till grund. Vidare har forskaren valt att använda hermeneutiken som förklaras som läran av tolkning. Studien är skriven utifrån en induktiv ansats där en kvalitativ metod används. Resultat: Efter att ha analyserat insamlad data blev slutsatsen att Dalarna har en platsmarknadsföring som stämmer överens mellan olika kanaler. Dessa kanaler förmedlar Dalarnas identitet med hjälp av texter och bilder. Främst används Dalarnas kultur och traditioner men även landskapets storslagna naturlandskap förmedlas.

<p>Summary in English</p>

Undersökningens huvudsyfte är att se om synen på djur, närmare bestämt hästar, skiljer sig åt hos försäkringstagarna i södra Dalarnas hästförsäkringsförening under åren 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmännen till föreningen, och vilka människor som attraherades av hästförsäkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet består av protokoll från hästförsäkringsföreningens regelbundet hållna styrelsemöten, och Kopparbergs läns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hästägare går att se att hästen värderades högre än ett arbetsredskap, att bruken och bönderna är dom dominerande försäk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som låg bakom starten av försäkringsföre-ningen

No description available.

No description available.

År 1904 inköpte den då 28-åriga Lillie Landgren ett högt beläget fäbodställe i byn Tibble, Leksand. På platsen, som kom att kallas Torshäll, anlade hon en omfattande trädgårds-anläggning för odling av fruktträd, bärbuskar, grönsaker och blommor. Två år senare startade hon en trädgårdsskola för kvinnor på platsen. Skolan drevs därefter under många år i samarbete med Kopparbergs läns landsting. Torshäll har sedan Lillie Landgren sålde anläggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat ägo. Anläggningen är tidstypisk med rätlinjiga gångsystem, murar och terrasseringar, varav en del sådana inslag framträder tydligt medan andra bara kan anas. Kvar från trädgårdsskolans tid finns idag också ett 30-tal fruktträd samt en hel del bärbuskar och kulturväxter. Vad gäller anläggningens placering i terrängen, omfattning och verksamhetshistoria är trädgården vid Torshäll unik. Syftet med examensarbetet är att utarbeta ett historiskt förankrat förslag till åtgärder för trädgården vid Torshäll. Förslaget tar utgångspunkt i aktuell forskning kring restaurering av äldre trädgårdar, den kvarvarande trädgårdsmiljön samt i bevarat material från Torshäll: fotografier, läroböcker skrivna av Lillie Landgren och hennes medhjälpare Märta Philip, odlingsdagböcker mm. Förslaget har utformats med hänsyn till en tänkt framtida användning av trädgården i publikt syfte. Det går i korthet ut på att återskapa området närmast huset så tidstroget som möjligt, medan ytorna i trädgårdens utkanter får fortsätta ha en vildare karaktär.

This study contents a research of the Swedish temperance movements IOGT, NTO and TO:s adult education in Dalarna between 1921 and 1939. A theory that is used in this essay is the publicity theory of Jürgen Habermas. A theory in this essay is that the adult educational work of the temperance movements could bee seen as an alternative publicity because the courses that the temperance movement held in general contents a great part of the movements own literature, the participants in the courses held their own lectures to each other and it was mostly only members of the temperance movements who could join the courses. The main subject of the courses was history in literature, English, Esperanto, and knowledge about local democracy. Not many courses content the drinking issue in Sweden at this time, even thought a national referendum was held in the issue during the research period of this essay. The lack of courses in the drinking issue illustrates of the fact that the courses only was held for the members of the temperance movement, and they don’t drink alcohol in any case. It was not a big difference in the contents of the course between the organisation in the temperance movements and between different years in this research.

The release of green house gases and the environmental impacts humans have on the environment are huge and might cause irreversible changes to our earth. Meat is considered to have large impacts on the environment, especially beef meat and therefore there have lately been considerable discussions on the sustainable level of meat consumption and production. The main goal with this thesis is to study sustainable meat production and meat consumption in the county of Dalarna in Sweden. Indicators for sustainable meat production and meat consumption were developed and applied on three cases. Interviews were carried out with a municipality in the region that represents the consumer and three beef farmers that represents the producers. The three farmers in this study got many positive remarks regarding sustainability. There are still things to improve but on the whole many positive things were observed, e.g. use of natural grazing areas, maintenance of biodiversity, minor use of fertilizers and pesticides, use of land (pasture/leys) that otherwise would not be used for production of human food for direct consumption (e.g. grain) since the land is not suitable for that. To sum up the results from the consumer group, what can be seen is that the municipality is trying to improve their consumption patterns and that they have good intentions. They try for example to decrease their portions of meat and reduce their waste, they further try to implement days with only vegetarian food. On the other hand are the emissions from each pupil still too large if IPPC’s climate goal of a total of 1-2 ton CO2e emissions per person per year is to be reached. The consumers in Dalarna have the possibility, looking at things from a sustainable point of view, to choose a fine beef meat product (depending on how it is produced) from the neighbourhood. This is due to the fact that the producers in the study got many positive remarks regarding the sustainable indicators. It can therefore be considered positive if the municipality would support this production a thereby procure beef meat from the neighbourhood. The municipality must however change their consumer patterns and buy an amount of beef meat that can be considered sustainable. / Dagens utsläpp av växthusgaser plus all övrig miljöpåverkan människor ger upphov till kan orsaka bestående förändringar på vår jord. Insikten om att vårt handlande kan komma att få ödesdigra konsekvenser har lett fram till att begreppet hållbar utveckling har skapats. Det är ett begrepp som innehåller de tre stödpelarna ekonomi, social och miljö och med det menas att alla tre aspekter måste tas hänsyn till och fungera för att någonting ska anses hållbart. Kött är en produkt som har stor påverkan på miljön, både i from av höga växthusgasutsläpp, men även i form av övergödning, försurning och stor markanvändning. Nötkött har extra hög klimatpåverkan på grund av att nötboskap, som är idisslande djur, släpper ut stora mängder metan då de bearbetar sin föda. På grund av den här vetskapen har diskussionen om hur mycket och vad för sorts kött som ska konsumeras blivit högaktuell. Vad som är viktigt då frågan angående kött diskuteras är att skilja på produktion och konsumtion av kött. Produktion är det lantbrukaren arbetar med och konsumtion är vad vi konsumenter utför. En stor konsument i Sverige är den offentliga sektorn. Kommuner som en del av den offentliga sektorn har möjligheter att ta en ledande roll och vara ett föredöme för hur konsumtionen av kött borde se ut. Det övergripande syftet med den här studien är att studera hållbar köttproduktion och den offentliga sektorns köttkonsumtion i Dalarnas län i Sverige. Indikatorer för att bedöma hållbarheten i köttproduktion respektive köttkonsumtion togs fram. Dessa indikatorer applicerades sedan på några få utvalda fall, belägna i Siljansbygden i Dalarnas län. Då Dalarna är en region som i huvudsak lämpar sig för vallodling valdes tre lantbrukare med nötköttsgårdar ut för att representera producentledet. Konsumenten representerades av en kommun i Dalarna. Deras upphandlingar av kött plus vad de serverar i kommunens skolor utvärderades. Tio sammanfattande indikatorer för köttproduktion och sju för köttkonsumtion togs fram och gårdarna och kommunen utvärderades genom att intervjuer genomfördes med de tre lantbrukarna samt kostchef och upphandlingsansvarig på kommunen. Köttproduktionen (de tre fallgårdarna) fick utifrån de framtagna indikatorerna många positiva anmärkningar gällande hållbarhet även om förbättringar fortfarande är önskvärda. Positiva aspekter som observerades var exempelvis användningen av naturbeten, vilket i sin tur leder till bevarande av biologisk mångfald, liten användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel, användning av marker (betesmarker/vallar) som annars inte skulle användas för produktion av humanföda för direkt konsumtion (ex. spannmål) då markerna inte lämpar sig för det etc. Konsumenten, den offentliga sektorn, arbetade också för att bli mer hållbara, de försökte införa vegetariska dagar, liksom at minska portionsstorlekarna av kött. De arbetade även aktivt med att minska sitt svinn. Trots det var utsläppen av växthusgaser per elev högre än vad som krävs för att nå IPCC:s uppsatta klimatmål om 1-2 ton CO2e per person och år. Att minska köttintaget är önskvärt liksom att de väljer de kött de konsumerar med omsorg. Vad som kan konstateras är att konsumenterna i Dalarna har möjlighet att välja ett bra nötköttsalternativ ifrån närområdet sett ur hållbarhetssynpunkt (beroende på hur köttet är producerat). Detta baseras på fallgårdarnas positiva resultat avseende hållbarhet i studien. Det kan därför anses positivt om kommunen stödjer den här produktionsformen och därmed upphandlar nötkött ifrån närområdet. Kommunen har möjlighet att öka hållbarheten i sin köttkonsumtion genom att ändra sina matvanor och begränsa sina köttinköp till en hållbar mängd.

I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering. Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem. / Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna. To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

Cup marks are often described in historical records as belonging to the fairies of Swedish folklore, hence going under the name “fairy mills” or “elf mills” (in Swedish älvkvarn). The name derives from the belief that the fairies used the cups as their mills for grinding seed. There are many different theories as to what the original purpose behind the creation of the cup marks are, but the only thing that we know is that humans began creating them during the Stone Age and continued doing so throughout the Bronze Age and maybe even during the earlier years of the Iron Age. The purpose of this paper is to compare the theories concerning the creation of the cup marks with the later traditions surrounding the fairy/elf mills to see if there are any connections. The fairies were small, underground humanlike creatures who, if disturbed by humans, would “blow” a sickness upon them. To get rid of the sickness one method was to visit a fairymill and sacrifice a small item, usually a coin or needle, and to grease the fairy mill in order to become friendly with the fairies again so that they would lift the sickness. One theory is that the use and meaning of the cup marks went through a change between the Neolithic era and the Bronze Age, going from having a more ritual and ceremonial meaning to a more common one where they would be used by the ordinary people as well. This theory, along with others, has proven insightful in the discussion and may very well be a piece in the overall picture concerning the cup marks and their possibly different meanings through time. Dalarna in Sweden represents the line between the cup mark rich lands to the south, and the northern parts where cup marks barely exist. Dalarna itself does only contain about 20 cup mark locations and yet the fairy traditions are described as strong there. It has been shown that naturally formed rocks and potholes (“giant's kettle” if translated directly from Swedish) could have played a big role, presenting the conclusion that not only the cup marks were associated with fairies, widening the definition of a fairy mill.