Syftet med studien var att undersöka vilken effekt ljud har på korrekturläsning när texten harett typsnitt som ökar svårigheten på uppgiften (Haettenschweiler) och hur det skiljer sig fråneffekten när texten har ett typsnitt som är mer lättläst (Times New Roman). Experimentethade tre ljudbetingelser: tystnad, roterat tal och tal. En 2×3 variansanalys med upprepadmätning användes för att analysera resultatet. Två typer av fel tillämpades i texterna: stavfeloch kontextuellt felaktiga ord. Resultatet visade att man blir sämre på att hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord i talbetingelsen, men bara i Times New Roman, inte iHaettenschweiler. Vidare visar resultatet att man missar färre felstavade ord i talbetingelsenoch att läshastigheten minskar i den betingelsen. Det verkar alltså som det svårlästa typsnittetskyddade försöksdeltagarna från effekten av irrelevant tal när de skulle hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord.

No description available.

Pålitlighet och tillit identifieras som ett viktigt krav för att konsumenter skall lita på en webbplats. Typografi definieras som ett steg för att en webbplatts skall uppfattas som pålitlig. Syftet med denna rapport är att undersöka tidigare forskning och teorier inom typografi och kognitionsvetenskap för att syntetisera hur typsnitt kan inge pålitlighet. Studien vill undersöka vilka existerande typsnitt som har egenskaper vilka inger pålitlighet samt används på webben. Detta utfördes genom en utveckling av de kognitionsvetenskapliga teorierna Stereotypisk tillit och Kognitiv tillitsbildning för att få fram tre pålitliga element: pålitligaste varumärke, yrke och kön. Utifrån dessa tre element och deras typografiska motsvarigheter togs fem typsnitt fram, vilka är Monopol, Helvetica, Proxima Nova, Arial och Roboto. De identifierade linjärerna rekommenderas som typsnitt man skulle kunna använda för att applicera en pålitlig känsla på sin webbplats. Typsnittet i sig kan dock, enligt denna studie, inte inge pålitlighet utan det är en kombination av användning, erfarenhet och läsbarhet som gör att ett typsnitt kan bli pålitligt i en viss kontext. Här kan jag dock få fram att ett typsnitt bör stämma med sitt budskap för att uppehålla en nivå av pålitlighet. Förslag för vidare studier är att testa ifall dessa framtagna typsnitt inger en pålitlig känsla samt ifall sans-seriffer ses som pålitligare än seriffer.

Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.

<p>Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.</p><p>Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den.</p><p>Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.</p>

The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.

Arbetets syfte har varit att hitta viktiga designprinciper hos olika typsnitt för att kunna förmedla olika mekanikgenrer till en konsument. Med mekanikgenrer menas genrer baserade på ett spels gameplay och inte tema. I denna undersökning behandlades genrerna FPS, sandbox, RPG och sport. Under arbetets gång gjordes först en förstudie där typsnitt från existerande spel analyserades i förhoppning om att hitta gemensamma nämnare att utgå ifrån vid skapandet av egna typsnitt. För varje typsnitt hittades likheter som sedan användes i designarbetet av de typsnitt som användes i undersökningen. Undersökningen bestod av fyra typsnitt (ett representerande varje genre) och två delar. Ett kvantitativt genretest för att tillhandahållas tydliga siffror att analysera resultatet med samt en intervju för att få en mer djupgående uppfattning om hur typsnitten förmedlade genre. Undersökningen visade att det var möjligt för en individ att utläsa olika genrer i typsnitt men att det var svårt definiera vilka exakta designprinciper som gällde för varje genre. Det lyftes också fram hur viktigt konsumenterna tyckte det var att definiera vilken temagenre ett spel har för att kunna skapa sig en tydlig bild av ett bra, välkommunikativt genretypsnitt. Resultatet av undersökningen kulminerade alltså i att det inte var möjligt att svara på undersökningens frågeställning till fullo men visade ändå på typsnittets starka kommunikativa förmåga.

Abstract (SE) Denna uppsats är den slutliga delen på Medieproducentprogrammet vid Umeå Universitet, inklusive ett påbyggnadsår. Det vill säga att uppsatsen är en kandidatuppsat, även kallad C-uppsats. Syftet med denna var att fördjupa kunskaper och bredda kompetens inom grafisk design, framförallt för tryck och målet var att finna svar på frågeställningar som funnits under utbildningens gång. Framförallt att finna svar på frågan ”vilken betydelse har typografin i analogt format?”. Ett annat mål var även att testa tesen ”det är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund”. Den riktar sig till dig som är av olika anledningar intresserad av typografi och dess betydelse, framförallt i tryck. Uppsatsen berör typografins historia, uppbyggnad och basregler. Uppsatsen presenterar även en genomförd undersökning om betydelsen i tryckt format, dock inte en statistisk undersökning, utan en mer empirisk undersökning som fångar upp ett gäng åsikter och värderingar om användandet av typografi. Resultatet av undersökningen presenteras med texter och tabeller och visar på motsättning av vad litteraturen skriver. Undersökningen visar på att människor föredrar att läsa text skriven i sans-seriffer i analogt format, samt att det inte är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund. Resutatet av sidoprojektet visas med texter och bilder för att du som läsare ska få en överblick om utseendet och hur resultatet från undersökningen samt teorin implicerats – att man i resultatet valt att skriva med sans-seriffer och utgå från teorins basregler för vad man ska ha i åtanke vid utformning av trycksaker. Uppsatsen har sneglat på vetenskapliga artiklar. Detta kan man läsa om framförallt under diskussionsavsnittet. Där finner man även förslag till fortsatta studier och forskning inom området typografi, samt tankar kring arbetet i sin helhet. / Abstract (EN) This paper is the final part of the Media Producer Program at Umeå University, including a supplementary year. This essay is a Bachelor thesis in media technology. The purpose of this was to deepen my knowledge and extend my skills in graphic design, especially for printing. The goal was to find an answer to the question "what is the significance of typography in the analog format?". Another purpose was to test the hypothesis "it is harder to read text written in a different color than black on a white/light background". This thesis are for those who are interested in typography and its importance. The thesis also refer to the history about typography, the structure and basic rules. It also presents a survey of its significance in the analog format. Not a statistical survey, but an empirical study that captures a bunch of opinions and values ​​about the use of typography. The results of the survey are presented with texts and tables, and it shows a disagreement to what the literature says. The result shows that people read text written with sans-serifs rather than text written with serifs. It also shows that people doesn’t thinks it’s harder to read text written with other colors than black on light backgrounds.   The result of the side project appears with texts and pictures, so you  can get an overview about the layout and how the results of the study, and the theory, are implicated. In the essay I have also looked at scientific articles. You can read about that in the discussion section, where you also find suggestions to further studies and research in typography, as well as thoughts on the work in its entirety.

Föreliggande studie behandlar hur textens utformning påverkar läsupplevelsen vid läsning på skärm, med avseende på variabler så som typsnitt och svårighet. Läsning vid skärm är en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse är nödvändig. Använda mått är läshastighet i ord per minut (wpm) och läsförståelse (mätt med hjälp av ett frågeformulär innehållande ett antal slutna frågor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, läsning och läsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras på. Studien avser därefter att studera måtten i relation till två olika typsnitt, ett med seriffer: Times, och ett utan seriffer: Arial. Studien genomförs med 20 personer som läser fyra texter, där två kategoriseras som medelsvåra och två kategoriseras som svåra, enligt måttet Läxbarhetsindex (LIX). En statistisk prövning baserad på hypoteser genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och typsnitt. Inga signifikanta samband mellan läsförståelse och typsnitt erhölls. Dock förelåg signifikanta samband mellan läshastighet och textsvårighet, men ej mellan subjektiv upplevelse av text och typsnitt. Det fanns dock samband mellan subjektiv upplevelse av text och läshastighet, där texter som tog längre tid att läsa och uppfattades som svårare, dock fanns inga samband mellan subjektiv upplevelse och textsvårighet, inte heller mellan läsförståelse och textsvårighet. Samband mellan läshastighet och läsförståelse erhölls dock. Ytterligare avsågs att studera hur teori kring informationsbeteende kan förklara de resultat som uppkom. Det visade sig att vissa komponenter, så som exempelvis stress också förekom och påverkade respondenternas resultat. Vidare kunde vissa av de resultat som framkom knytas an till både teori och tidigare forskning, men dock inte alla. Studien är en i ett led av forskningsrapporter som avser att klargöra hur läsning vis skärm optimeras, mycket återstår fortfarande att utredas.

Sanke är ett nystartat företag som genom sin hemsida ska sälja produkter som producerats i norra och västra Afrika. Konkurrensen mellan olika företag skapar oändliga valmöjligheter för kunden vilket blir ett problem för de företag som vill nå ut i mediebruset. Därför var målet med examensarbetet är att ge Sanke ett enhetligt grafiskt utseende för att öka medvetenheten och igenkännandet av företaget och dess varumärke. Detta har genomförts genom att utforma en grafisk profil som återspeglar företagets kärnvärden. Genom en intervju med Sanke fastställdes företagets kärnvärden. Dessa användes sedan för att skapa nio olika förslag på grafiska profiler som målgruppen genom en webbenkät gett återkoppling på. Resultatet av målgruppens återkoppling blev Sankes grafiska profil. Den grafiska profilen omfattades av en logotyp, profilfärger och hustypsnitt samt riktlinjer för hanterande av elementen och deras samspel. Slutsatsen blev att det faktum att kärnvärden och färgkonnotationer kan ha olika betydelse för olika individer kan ha försvårat bedömningen av förslagen, men att målgruppen till en vis del visat en gemensam uppfattning. / Sanke is a new company which, through its website will sell products produced in northern and western Africa. Competition between companies createsendless choices for customers, which becomes a problem for the companies that want to reach their customers through the media noise. Therefore, the goal of this project was to provide Sanke a consistent graphical look to increase awareness and recognition of the company and its brand. This was done by designing a visual identity that reflects the company's core values. The company's core values wereestablished through an interview with Sanke. The core values were then used to create nine different proposals for visual identities that the target group through a web survey provided feedback on. The result of the target group’s feedback became Sanke’s visual identity. The visual identity contained a logotype, colours and typefaces as well as guidelines for handling the elements and their interactions. It was concluded that the fact that the core values and colour connotations may have different meanings for different individuals may have complicated the assessment of the proposals. But the target group had in a sense, a common understanding.