Arbetets syfte har varit att hitta viktiga designprinciper hos olika typsnitt för att kunna förmedla olika mekanikgenrer till en konsument. Med mekanikgenrer menas genrer baserade på ett spels gameplay och inte tema. I denna undersökning behandlades genrerna FPS, sandbox, RPG och sport. Under arbetets gång gjordes först en förstudie där typsnitt från existerande spel analyserades i förhoppning om att hitta gemensamma nämnare att utgå ifrån vid skapandet av egna typsnitt. För varje typsnitt hittades likheter som sedan användes i designarbetet av de typsnitt som användes i undersökningen. Undersökningen bestod av fyra typsnitt (ett representerande varje genre) och två delar. Ett kvantitativt genretest för att tillhandahållas tydliga siffror att analysera resultatet med samt en intervju för att få en mer djupgående uppfattning om hur typsnitten förmedlade genre. Undersökningen visade att det var möjligt för en individ att utläsa olika genrer i typsnitt men att det var svårt definiera vilka exakta designprinciper som gällde för varje genre. Det lyftes också fram hur viktigt konsumenterna tyckte det var att definiera vilken temagenre ett spel har för att kunna skapa sig en tydlig bild av ett bra, välkommunikativt genretypsnitt. Resultatet av undersökningen kulminerade alltså i att det inte var möjligt att svara på undersökningens frågeställning till fullo men visade ändå på typsnittets starka kommunikativa förmåga.

AbstractLygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsärskolans inriktning träningsskola – styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School – controlling or supporting in Teaching?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. ProblemområdeElever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sätt att kommunicera. Med stöd av grafiska kommunikationsredskap får eleverna större möjlighet att kommunicera med omgivningen. Jag har arbetat flertalet år i träningsskolan och grafisk kommunikation har då varit en självklar del i arbetet. Erfarenheten av träningsskolan har gjort att jag funderat över den grafiska kommunikationens verkliga syfte. Syfte och specificerade frågeställningarMitt syfte är att synliggöra hur det pedagogiska arbetet, med fokus på grafisk kommunikation, sker i tre grupper inom träningsskolan. De specificerade frågeställningarna är:•Vad är syftet med den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vilken funktion fyller den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vem tar initiativet till användningen av grafiska kommunikationsmedel? •På vilka sätt och i vilka sammanhang används grafiska kommunikationsmedel i de studerade verksamheterna?Teoretisk inramningDe teoretiska synsätten som används som analysredskap i denna studie är det sociokulturella och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Det innebär att samspel och kommunikation med grafiska artefakter blir centralt i denna studie.MetodDenna studie bygger på ett kvalitativt synsätt där jag har använt mig av så kallad metodtriangulering. Med hjälp av observationer, både strukturerade och ostrukturerade, och intervjuer, både enskilda och i fokusgrupp, har studien genomförts i tre träningsskolegrupper. Både pedagoger och assistenter intervjuades. De metodologiska ansatser som jag har inspirerats av är den fenomenografiska, som innebär beskrivning om människors uppfattningar av ett visst fenomen, men också av den etnografiska ansatsen som handlar om att beskriva individer och grupper och förståelsen för deras beteende och kultur. Resultat och analysResultatet visar att grupperna använder flertalet grafiska kommunikationsredskap i det didaktiska arbetet. Initiativet till kommunikationen varierar beroende på kontext. Tre teman har utkristalliserats ur resultatet; att grafisk kommunikation ger eleverna ett språk, att grafisk kommunikation utvecklar elevernas självständighet och att den grafiska kommunikationen ger trygghet. KunskapsbidragBetydelsen av samspelet mellan elever, personal och de grafiska artefakterna synliggörs i denna studie. Det sociokulturella perspektivets synsätt kring artefakter är överförbart till denna studie genom att applicera teorier kring samspel och grafiska kommunikationsredskap till studiens undersökning. Genom att studera grupperna i förhållande till styrdokument, relationer och kommunikation får också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet mening. Specialpedagogiska implikationerMin förhoppning är att denna studie ska inspirera och ge ny kunskap kring det didaktiska arbetet i träningsskolan samt att väcka ett intresse för begreppet grafisk kommunikation.

The aim of this thesis is to gain knowledge about how personnel at public libraries describes how they work with visual communication. That is, working with signs, posters, maps, digital information on monitors and so on, so that the users easily will find their way around the library and get aware of the libraries various services and upcoming events. To be able to communicate with the users is important for all institutions and there might be challenges involved in that. Research shows that visual communication must be evident so that the users understand it. It is also important that the visual communication is not to vague or to rich. Wayfinding is a problem solving process in three parts which includes: search, decide and move, with the objective to get from point A to point B. The Danish professor Per Mollerups nine strategies for wayfinding is used as a tool to analyze the empiric material. The strategies include track following, route following, educated seeking, inference, screening, aiming, map-reading, compassing and social navigation. This study is based on five qualitative semi-structured interviews with personnel from five different public libraries. The results shows that the informants believe that visual communication is an important part of the profession, but that they neither have the time nor the right knowledge to make a thorough job.

Den här rapporten utgör dokumentationen av ett examensarbete som genomfördes inom Kandidatpåbyggnadslinjen vid Jönköpings tekniska högskola. Inom det jubileumsår som Nässjö stad firar i samband med stadens 100-årsdag var det Nässjö Järnvägsmuseums mål att ta fram en temporär kulturutställning i en tågvagn, vilken ska stå vid Nässjö tågstation under jubileumsårets gång. Genom projektledare hos Nässjö kommun kom museet i kontakt med en designstudent från Jönköpings tekniska högskola, vilken erhöll uppgiften att utveckla den temporära kulturutställningen. Syftet med projektet var att undersöka hur en temporär kulturutställning kan se ut för att locka till sig besökare och intresse från önskade målgrupper. För att konkretisera syftet konkritiserades de till en frågeställning som handlade om hur temporära kulturutställningar och deras grafiska kommunikation kan te sig för att locka till sig önskade målgrupper. Därtill togs fyra konkreta målsättningar fram, vilka specificerade att projektet ska leda till designen av en utställning, tillhörande grafisk kommunikation, skyltning för Nässjö järnvägsmuseum samt ett kompendie där den grafiska kommunikationen visades upp. För att exemplifiera hur en temporär kulturutställning kan te sig och infria målsättningarna inleddes arbetet med undersökningar observationer och intervjuer vid olika kulturutställningar. Därtill genomfördes även observationer och intervjuer för att ta reda på Nässjö järnvägsmuseums förutsättningar för dess utställningar. Innan designarbetet tog sin början utfördes även kortare analyser av skyltning. Designarbetet fokuserades till en början mot att skapa gemensamma preferenser för alla olika element inom projektet, exempelvis moodboard, färgschema och val av typsnitt. Därefter fortsatte de olika beståndsdelarna att utvecklas parallellt, med fokus mot utställningen och den grafiska kommunikationen. Genom tydlig utgångspunkt i de behov och krav som specificerats i designbriefer och funktionsanalyser tog logotyp, poster och foldrar fram tillsammans med bilder och texter till utställningen. Resultatet tog form av visualiseringar över en luftig, ljus och modern utställning inuti en tågvagn. Visualiseringarna ackompanjerades av ett komplett material för grafisk kommunikation, vilken sammanställdes i ett lättöverskådligt kompendie, samt tre olika skyltutföranden till Nässjö järnvägsmuseums olika jubileumsutställningar / The present report is the documentation of a thesis which was conducted within the Bachelor Postgraduate program at Jönköping University of Technology. Within the anniversary year as Nässjö city celebrates during the city's 100th birthday it was Nässjö Railway Museum's goal is to develop a temporary cultural exhibition in a train carriage, which could be showed at Nässjö train station during the anniversary. Through a project manager at Nässjö the Museum came in contact with a design student from Jönköping University of Technology, who was appointed with the task of developing the temporary culture exhibition. The aim of the project was to investigate how a temporary culture exhibition might look to attract visitors and interest from the desired target audiences. To concretize the purpose it was developed into a question, which asked how temporary cultural exhibitions and their graphic communication might be designed to attract the desired target audiences. In addition four specific objectives were brought forward, which specified that the project would lead to the design of an exhibition, accompanying graphic communications, signage to Nässjö railway museum and a graphic manual where the graphic communication would be illustrated. To exemplify how a temporary exhibition culture may appear and fulfill the objectives, work began with investigations observations and interviews took place at various cultural exhibitions. In addition observations and interviews was conducted to find out Nässjö Railway Museum's conditions for its exhibitions. Before design work began analysis of different types of signage was also performed. Design work initially focused on creating shared preferences for all the different elements of the project, such as trough a mood board, a color scheme and a font selection. Continuing, the various components evolved parallel, with a focus on the exhibition and the graphic communication. By basing all designs on the needs and requirements specified within design briefs and functional analyzes a logo, poster and leaflets were produced along with pictures and lyrics for the exhibition. The result took the form of visualizations of an airy, bright and modern exhibition inside a train carriage. The rendered pictures were accompanied by complete material for graphic communications, which were compiled in an easily understandable graphic manual, and three different designs of signs to Nässjö Railway Museum's various commemorative exhibitions.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad. I kapitlet forskningsöversikt och litteratur beskrivs fotoboken som medium och en överblick av området ges genom författare, fotografer, formgivare och förlag. Resultatet visar att arbetet med att göra en fotobok har varit en rik och motiverande estetisk lärprocess för ungdomarna. De har fått nya erfarenheter av visuell kommunikation. Undersökningen visar också tecken på att den tredimensionella fotoboken har fått en starkare ställning som konstform och genre till följd av den digitala teknikutvecklingen.

De etiska konsumenterna växer i antal (Young, Hwang, McDonald & Oates, 2010). och att äta veganskt blir allt mer populärt (The Nielsen Company, 2017). I takt med att de nya veganska produkterna intar marknaden saknas riktlinjer och forskning kring etiska budskap på veganska måltidsproteinförpackningar, något som skulle kunna hjälpa formgivare med hur de kan tänka när de designar dessa förpackningar. Den föreliggande studien undersöker om och hur olika varumärken som säljer vegansk processad mat förmedlar etiska budskap via texter, bilder, kostbenämningar och certifieringar på sina förpackningar samt hur konsumenterna ställer sig till budskapen. Studien genomfördes via en visuell innehållsanalys och en enkätundersökning. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna ansåg att kommunikation av etiska budskap på förpackningar är positivt och kan ge mervärde till konsumenten utifrån målgrupp. Studien har även visat att varumärken med produktutbud för allätare till större del kommunicerar personliga preferenser medan varumärken med produktutbud för vegetarianer kommunicerar både etiska aspekter och personliga preferenser på sina förpackningar. / The ethical consumers are growing in numbers (Young, Hwang, McDonald & Oates, 2010), and consuming a vegan diet is becoming more popular (The Nielsen Company, 2017). As the new products are entering the market, guidelines and research on ethical consumption for vegan meat substitute packages are lacking. This thesis can therefore help graphic designers with creating this type of packaging. The present study investigates whether and how different brands who sell vegan processed food communicate ethical statement through text, images, dietary name and certification on their packaging and consumers attitude about it. The study was conducted with a visual content analysis and a survey. The results present that majority of the respondents believe that the communication of ethical statement on the packaging is positive and can bring added value to the consumer based on the target group. The study also presents that brands with a product selection for omnivores, to the greater part only communicate personal preferences while brands with a product selection for vegetarians communicate both ethical aspects and personal preferences on its packaging.

Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur grafiska formgivare runt om i världen uppfattar skandinavisk grafisk design. 53 deltagare från industriländer deltog i studien som använde en kombination av mail-intervjuer och enkäter. Resultaten från denna studie indikerar att, oavsett kontinent, upplevs skandinavisk grafisk design som enkel och funktionell. Layouten uppfattades som rutnätsbaserad med mycket ljusrum och få grafiska element. Monokroma färger som svart, vit och grå utan gradienter och skuggor uppfattades som typiska för skandinavisk grafisk design; följt av jord- och pastellfärger. Sanserifer var mest förknippade med skandinavisk grafisk design. Motiv ansågs i denna studie att användas sparsamt, men när de används avbildar de naturen eller geometriska former. Foton och illustrationer ansågs användas ungefär lika mycket, illustrationer hade en smärre större preferens. Den upplevda påverkan av skandinavisk grafisk design varierade mellan deltagarna. Deltagarna som tyckte att påverkan var stor, ansåg att detta berodde på förespråkandet av enkelhet och funktion, sammanflätning av designområden och/eller frammaning av hållbar grafisk design. Deltagarna som ansåg att påverkan var låg, tyckte att för lite publicitet var en bidragande faktor.De flesta deltagarna i denna undersökning ansåg att skandinavisk grafisk design var enklare i jämförelse med vad de kunde se i sina hemländer. Vidare tyckte afrikanska, asiatiska och sydamerikanska deltagare  att färgerna hade lägre kroma. / The aim of the present study was to determine how graphic designers around the globe perceive Scandinavian graphic design. 53 participants from industrial countries around the world partook in the study, which used a combination method of mail interviews and questionnaires.The results of this study indicated that, regardless of continent, Scandinavian graphic design was perceived as simple and functional. The often grid-based layout favored the use of sans-serifs, white space and few graphic elements according to the participants in this study. Achromatic colors such as black, white, and grey without gradients and shadows were preferred. Followed by earthy and pastel hues. Motifs were used sparingly, but when they were, they depicted elements found in nature or geometric shapes. Photos and illustrations were perceived to be equally in use, with a slight inclination towards illustrations being used more. The perceived impact of Scandinavian graphic design was wide-ranging. The participants who found the impact to be high were due to advocating simplicity and functionality, intertwining design fields, and/or raising awareness of conscious graphic design. The participants, who found the impact to be low, believed that too little exposure was a contributing factor. Most participants in this study considered Scandinavian graphic design simpler in comparison to what they can see in their own countries. Furthermore, African, Asian and South American participants perceived the colors to be lower in chromatic value.

Syfte – Idag saknas det ett standardiserat arbetssätt för att hantera kundkrav samtidigt som det finns stora utmaningar i hanteringen av dem. Därmed är syftet med denna studie:  Att definiera ett ramverk för hantering av kundkrav inom Grafisk kommunikation. För att kunna besvara syftet i studien har en frågeställning tagits fram som utgångspunkt för studien. Hur kan Requirements Engineering, sociala relationer och kommunikation tillsammans bidra till att förbättra hantering av kundkrav inom arbetet med Grafisk kommunikation? Metod – För att besvara frågeställningen har studien arbetat med datainsamlingsmetoden, semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuerna har genomförts  för att få fram primärdata. Metoden har valts ut för att säkerställa en kvalitativ ansats i studien. I studien har även litteraturstudier genomförts som en viktig del med syfte att ge en bakgrund kring befintliga teorier, metoder och verktyg. Resultat – Studien är av tvärvetenskaplig art och dess resultat behandlar områden så som Requirements Engineering, Grafisk kommunikation, sociala relationer och kommunikation. Områdena har studerats för att se hur de kan samverka för att säkerställa en högre och jämnare nivå av de projektresultat som reklambyråer och konsulter inom reklam- och kommunikationsbranschen levererar. Studien resulterade i ett ramverk för hantering av kundkrav inom Grafisk kommunikation. Ett ramverk beståendes av två olika kategorier som berör både den praktiska processen samt den social kommunikativ dimensionen kopplat till hantering av krav. Studiens resultat beskriver också vilka element som bör finnas i en iterativ designprocess samt hur ramverket kan användas tillsammans med en sådan typ av utvecklingsprocess. Implikationer – Studien anses kunna bidra till forskningsvärlden då dess resultat har öppnat upp nya dörrar för ytterligare områden att applicera Requirements Engineering på. För näringslivet och det vardagliga arbetet inom reklam- och kommunikationsbranschen har resultatet visat att ramverk för hantering av kundkrav inom Grafisk kommunikation bör kunna medverka till att stödja verksamheters arbetsprocesser och säkerställande av en mer jämn kvalitetsnivå. Utvecklingsprocesser och dess slutresultat skulle ha större möjlighet att bli framgångsrika, samtidigt som användningen av projektets resurser med stor sannolikhet skulle kunna effektiviseras genom den struktur som ramverket för med sig. / Purpose – There is no standardized approach for how to managing Customer Requirements, while there are significant challenges in managing them. Thus, the aim of this study is: To define a framework for the managing of Customer Requirements in Graphic Communication. In order to find the purpose of the study, a research question was developed and used as basis for the study. How can Requirements Engineering, Social Relationships and Communication improve the managing of Customer Requirements in Graphic Communication? Method – The study worked is based on one data collection method, semi-structured interviews, in order to answer the research question. The interviews were conducted to obtain the primary data. The method were selected to ensure a qualitative approach in the study. The study has also literature studies conducted as an important element in order to provide a background on existing theories, methods and tools. Findings – The study is of an interdisciplinary nature and its results concern areas such as: Requirements Engineering, Graphic Communication, Social Relationships and Communication. These areas have been studied to see how they can interact and ensure a higher and uniformed level of project results, as advertising agencies, consultants in communication and advertising industry delivers. The study resulted in a framework for managing Customer Requirements in Graphic Communications. A framework consisting of two different categories that can affect both practical processes and a social communicative dimension linked to the handling of requirements. The study’s result describes the elements that should be in an iterative design process and how the framework can be used in conjunction with such development. Implications – The study is considered to contribute to the research world, since its results have opened up new doors for additional areas for applying the Requirements Engineering. For business and everyday-work in the advertising and communication industry, the result demonstrated that the framework for managing Customer Requirements in Graphic Communications should help to support operations work process, and ensuring a more consistent level of quality. Development processes and its final result would have greater opportunity to be successful, while the use of project resources with high probability could be improved and more efficient through the structure framework brings.

Typografi finns överallt. Det är en del av grafisk formgivning som är ramverket som vi på olika plattformar i media och i stadsbilden blir tilltalade och därigenom förstår omvärlden. Typografi påverkar i stor utsträckning hur vi tolkar ett innehåll och hur vi värderar allt från människor till åsikter. I mitt examensarbete "Typografisk makt" undersöker jag relationen mellan samhällets värderingar och typografi. Varför tar vi vissa typsnitt på allvar och andra ses som oseriösa? Jag har skrivit en essä och presenterar texten i två publikationer där jag med formgivningen vill kommentera olika sätt att förhålla sig till idéer om hur typografi bör fungera och se ut. I essän tar jag upp historiska aspekter som påverkat hur typografi värderas. Jag försöker även bena ut vilken roll egenskaper kopplade till kön har för roll i hur typografi värderas. / Typography is everywhere. It speaks to us and makes us understand the world. Why do we regard some typefaces as serious/professional and some as less serious? My project is an investigation of the relation between the values of society and typography.

Throughout history and in today’s society, typography has been and still is without doubt a great part of communication. Behrens, an important designer from the modernist movement, believed that after architecture, typography provided “…the most characteristic picture of a period” and “…development of people”. Typography carries meaning and associations, built on the contexts and the design it is used in, that finally creates a typographic image. The Blackletter style Fraktur, and Helvetica were born to serve a purpose connected to power. Important for this research is to understand in detail, the origin of that power and its position: Blackletter portrays features of the Gothic architecture, expressing religious emotions and civic pride, intended for effective writing, and was predominant in religious and educational contexts. This improvement of writing was a necessity for the development of the society during the medieval times; for both educational and financial reasons. As Fraktur became a symbol of Germany, the today’s connotations towards oppression and Nazism were inevi­table as the Third Reich continued to use it until it was banned in 1941. Meanwhile, the post war modernism in the 20th Century, sought objectivity, simplicity and readability in their design, to erase any carried meaning or associations that could have a misleading effect on the information. This period of time paved way for a corporate culture, with approaches towards rationalist and function­alist methods, that expresses authority and reliability. Achieving brand recognition for a wide range of products and contexts was required by the graphic designers. Through workshops that document people’s associations and comments on the shapes and typographic images that both Helvetica and Fraktur create, and visual research made in forms of sketching and adding Fraktur features to signs of institutions and public sectors, I have investigated Fraktur’s tainted image of oppression and political sentiments with the help of Helvetica as the contemporary norm.