The purpose of this study is to find out what preschool teachers think about antisocial children's literature. Based on five qualitative interviews with teachers at a preschool that works with a standard critical approach. In order to fulfill my purpose with this study, I focused on how these teachers felt that it was important to use the standard critical children's literature in preschool. I wanted to find out what the teachers' thoughts were on the concept of standard critical children's literature and how and whether they use it in their daily activities. When I analyzed the results of my interviews I used the queer theories that include standard critical pedagogy and literature in preschool. The interviews of the teachers indicated that they thought it was very important to work with the standard critical children's literature and considered it an important gear that they use. Educators believe that the normalized critical literature is important in the preschool environment because it can reflect all children. The results of my study show that by examining their own norms and perceptions of normality, allowing you to work with a standard critical approach. It also gives you an awareness that will help you as a teacher to understand how you can make use of the standard critical children's literature. The active choice of method and materials in preschool helps preschool teachers to understand how to make use of literature daily. The standard critical literature in preschool educators can introduce different realities for children. It also helps them to develop the vision to analyze the norms and show that there are a lot of different people living in different ways.

<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställ­ningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.</p><p> </p>

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställ­ningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.   Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolpersonals uppfattningar och upplevelser kring likabehandlingsarbetet och utbildningar med Friendsprogrammet under det första året programmet implementerats. Vidare ämnar studien undersöka skolpersonalens tolkning av Friendsprogrammets vision avseende att utmana normer. Data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolpersonal på en skola i ett litet samhälle utanför en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visade att skolan inte börjat med det aktiva likabehandlingsarbetet genom Friendsprogrammet. Detta utifrån negativa kontextuella förutsättningar som lett till att likabehandlingsarbetet bortprioriteras, såsom personalbrist, hög personalomsättning och otydligt ledarskap. Dock identifierades även positiva kontextuella förutsättningar som en stark personalgrupp och engagerad personal vilket tyder på att programmet kan implementeras i viss utsträckning. En slutsats som dras är att Friendsprogrammet i sin utveckling av programmet bör ha en ökad flexibilitet i sitt förhållningssätt. En överblick kring skolans kontextuella förutsättningar kan ge en mer fördjupad förståelse för skolans möjligheter kring likabehandlingsarbete. Studien är av relevans för att belysa hur Friendsprogrammet tas emot och implementeras i skolor - och därigenom skapa förutsättningar för att i slutändan utvärdera programmets effekt på mobbningsfrekvensen.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material. Lärarna anser att de läroböcker som finns är heteronormativa och därför används böckerna inte i undervisningen, lärarna menar att undervisningens innehåll till stor del utgår ifrån eleverna.

Literature is an important part of the daily activity in preschool and it is also a powerful tool for reinforcing different norms. The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, for what purpose pedagogues in preschool use literature in their daily activity and what needs these pedagogues see for non-heteronormativity literature. The study also relates the needs that pedagogues see with the basic values presented in the Swedish National Curriculum for preschool. Literature is used in preschool for a wide range of purposes including; enriching the language, getting familiarized with the written language, show diversity, reinforce norms on how to be a good friend, as a starting-point for discussion, working with a theme or to have a fun time. The needs that the pedagogues see for non-heteronormativity literature can be divided in to three categories namely there is always a need, there is only a need when somebody requires that kind of literature to identify themselves with or there is only a need when somebody is being discriminated because of not belonging to the heteronorm. The need for non-heteronormativity literature being there always corresponds with the basic values in the Swedish National Curriculum for preschool and the recommendation that the basic values are visible in the daily activity of the preschool. The other needs doesn’t correspond with this, but it matches other parts of the Swedish National Curriculum for preschool.

Studien använder en designbaserad forskningsmetod som undersöker, utforskar och besvarar frågeställningen: Hur kan man genom förpackningsdesign och produktdesign öka exponeringen av menstruationsskydd och minska stigmat kring mens? Studien syftade till att undersöka hur förpackningsdesign kan öka exponeringen av menstruationsskydd och minska stigmatiseringen kring mens. Studien grundades i forskning kring tabubelagd menstruation, stigma och diskret användning av mensskydd. Genom att kombinera normkritiskdesign och beteendedesign visade studien hur en öppen exponering av mensskydd kan främjas. Genom att skapa en diskussion kring ämnet och provocera till öppen dialog kan stigmatiseringen minska. Studien använde sig av metoderna marknadsundersökning, designexperiment och kravspecifikation för att undersöka forskningsfrågan. Designexperimenten visar på hur normkritisk och beteendedesign influerade metodutförandet. Detta eftersom teorierna bidrog med ett utmanande och kritiskt förhållningssätt av det diskreta beteendet vid användning av mensskydd.  För att besvara frågeställningen skapades ett mensskyddsställ likt butiksinredning för lösviktsgodis, vilket ledde till öppen exponering av produkten i butiksmiljö. Målet var att öka exponeringen av mensskydd och minska stigmat kring mens.

Då normer spelar en sådan stor roll i samhället och i skolan, inte minst för alla elever är syftet i denna undersökning därför att bidra med kunskap och nya infallsvinklar i hur ett normkritiskt arbete kan se ut i SO-undervisningen i F-3 för att inspirera andra lärare att själv implementera detta arbete i sin undervisning för att skapa en bättre skola. Utifrån detta syfte formulerades och besvarades frågeställningar kring hur lärare beskriver och upplever det normkritiska arbetet samt hur de själva reflekterar över normer. Dessa frågeställningar besvarades genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Resultatet och analysen visar på att lärarna är positivt inställda till en normkritisk SO-undervisning då de säger sig använda en rad olika normkritiska strategier i undervisningen, bland annat genom att utgå ifrån ett förändringsperspektiv och lyfta flera olika perspektiv i undervisningen. Det går inte heller att undgå vikten av kunskap om normer och normkritik bland lärarna, och vikten av att vara självreflekterande för att på bästa sätt bidra med att förändra förtryckande normer. Det finns också en del utmaningar med normkritisk SO-undervisning och en av dessa är att hemmets värderingar kan skilja sig från skolvärdens värderingar.   Slutsatsen av undersökning blir därmed att olika strategier används i den normkritiska SO-undervisningen för att skapa acceptans kring varandras olikheter. Samt att det är viktigt att inneha kunskap om normkritik och normer för att bli medveten om vilka normer som påverkar eleverna för att dels kunna bemöta eleverna på rätt sätt, dels för att bidra till en jämlik skola.

Studien söker svara på i vilken utsträckning andra kön än de binära omnämns i läromedel för grundskolan och huruvida materialet möjliggör könslig identitetsutveckling för ickebinära elever. Det material som studeras är läromedel för år 4-9 i ämnena biologi och samhällskunskap, utgivna mellan 2004-2016. För att räkna i vilken utsträckning omnämnanden görs av ickebinära kön, identiteter och uttryck används kvantitativ innehållsanalys. Resultatet av räkningen analyseras sedan utifrån studiens queerteoretiska och normkritiska teoretiska utgångspunkter. Studiens konklusion är att representationen av ickebinära kön är låg, framför allt gällande år 4-6 och att möjliggörandet av ickebinär identitetsutveckling således är försvårad. Detta kan innebära brister i skolornas demokrati-, likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete. Slutsatserna kan ligga till grund för fortsatta studier i hur läromedel i framtiden skulle kunna frångå tvåkönsnormen.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant. Likaså diskurserna den främmande främlingen och den duktige förtryckta medborgaren. Dessa diskurser som identifierats har visat sig förmedla normerande och maktproducerande föreställningar när det gäller hur kvinnliga och manliga attribut konstrueras till de stereotypiska könsrollerna. Studien visar även hur framställningen av heterosexualitet kontinuerligt ses som idealet samt hur vithetsnormen synliggörs som det självklara och därmed utesluter ”de andra”. Dessa diskurser och maktoordningar som synliggjorts i diskursanalysen kring kön, sexualitet och etnicitet har därefter problematiserats utifrån skolans styrdokument och Sveriges diskrimineringslag.