Sammanfattning Det finns många anti-mobbningsprogram och metoder för att förhindra förekomsten av mobbning. Det svenska anti-mobbningsprogrammet Friendsprogrammet använder sig av en hela-skolan-ansats för att reducera förekomsten av mobbning. Vidare fokuserar Friends-programmet på normkritisk pedagogik för att reducera mobbning med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna/normer och värderingar. Det primära syftet med Friendsprogrammet är ett främjande anti-mobbningsarbete, men fokus ligger även på förebyggande och åtgärdande arbete. Eftersom mobbning syns på tre nivåer, sker anti-mobbningsarbete på individ-, grupp- samt organisationsnivå. Friendsprogrammet inkluderar samtliga i ett anti-mobbningsarbete. För att utvärdera huruvida Friendsprogrammet är verksamt, har programteori använts som en metod. I denna studie har gruppintervjuer utförts med lärare på en grundskola som är belägen i en liten tätort i mellansverige för att undersöka huruvida Friendsprogrammet är verksamt i en liten-skol-miljö. Resultatet visar att kontextuella förutsättningar påverkar implementeringen av Friendsprogrammet samt ett främjande arbete, vilket innebär att ett främjande anti-mobbningsarbete inte alltid är mest relevant. Vidare framgår av resultatet att den undersökta Friendsskolan inte tillämpar Friendsprogrammet fullt ut, utan mer som en inspiration. Skolan kombinerar sina egna metoder med metoder från Friendsprogrammet. Trots att skolans anti-mobbningsarbete skiljer sig från Friendsprogrammets arbetssätt, inkluderas ett anti-mobbningsarbete på samtliga tre nivåer: individ-, grupp- samt organisationsnivå.

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något. / <p>Religion</p>

<p>Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). <em>Den normkritiska dramapedagogen?</em><em> –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt</em>. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:</p><p>- <em>Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? </em>- <em>Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? </em>- <em>Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? </em>- <em>Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?</em></p><p>Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och <em>anti-opressive education. </em>Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt.</p><p>Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.</p>

Samuelsson, Camilla &amp; Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna: - Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik? Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education. Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt. Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus. Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur högstadielärares förhållningssätt till sex och samlevnad i skolan formar deras undervisning samt hur normer för kön och sexualitet reproduceras eller utmanas i, eller i talet om, undervisningen. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett socialkonstruktivistiskt, queerteoretiskt, genusteoretiskt och ett normkritiskt perspektiv. Metod för studien är  kvalitativa intervjuer och tematisk analys. Resultaten visar på att det bedrivs förändringsstrategier i form av en toleranspedagogik och en normkritisk pedagogik för att främja acceptans och jämlikhet samt motverka diskriminering och kränkningar i undervisningen. Här såg lärarna också mer eller mindre på sina elever som passiva lärande objekt eller aktiva lärande subjekt. Många av lärarna är till stor del normmedvetna, problematiserar normer och kopplar sex och samlevnad till värdegrundsarbetet. Några av lärarna tillämpar även ett genusperspektiv på sin undervisning. Normer i undervisningen utmanas genom lärarens språkanvändning, val av material och framförandet av alternativa narrativ. Existerande normer för kön och sexualitet förstärktes och reproduceras dock också i och med lärares språkanvändning där tal om det naturliga och normala är svårt att komma ifrån och där kategoriseringar och skillnadsskapande praktiker såsom att dela upp klassen efter kön förekommer. Resultatet tyder således på att lärares egna målsättning med undervisningen, syn på vad som är viktigt att ta upp och förståelsen av vad sex och samlevnad innefattar påverkar undervisningens utformning. Lärarnas strategier och tillämpning av pedagogiska praktiker samt synen på sina elever inverkar i stor grad på hur ett värdegrundsarbete och arbete med att utmana normer för kön och sexualitet fördes i undervisningen. Även lärarnas egna perspektiv på genus och sexualitet samt lärares normmedvetenhet hade betydelse för huruvida köns-och sexualitetsnormer förstärktes och reproduceras i undervisningen, eller i talet om denna. Den undervisning och kunskap eleverna i slutändan får ta del av är i huvudsak beroende av lärarnas kunskap, pedagogiska strategier samt synen på eleverna och sex och samlevnad som kunskapsområde.

Syftet med föreliggande studie var att ge en fördjupad förståelse för förskollärarnas kunskaper kring normer och normkritisk pedagogik. Vi har genom semistrukturerade intervjuer gjort vår datainsamling med nio förskollärare på nio olika förskolor i tre olika kommuner. För en fördjupad kunskap i ämnet har vi även sökt efter tidigare forskning i litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att definitionen av normkritik skiljer sig åt mellan respondenterna men att alla tycker att det är ett viktigt ämne och har ambitionen att arbeta utifrån normkritisk pedagogik. Dock verkar det finnas en viss osäkerhet kring hur arbetet ska ske i praktiken och mer utbildning önskas av samtliga. Genus tenderar hamna i fokus och det visade sig att det är en balansgång mellan normkritisk pedagogik och toleranspedagogik. Slutsatsen vi kommit fram till är att respondenternas syn på normkritisk pedagogik är avgörande för barns fria identitetsutveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några högstadiepedagoger som undervisar i ämnet musik ser på normer och om man tillämpar ett arbetssätt där man diskuterar och synliggör normer. I studien intervjuas tre högstadiepedagoger som ger sin syn på normer och dess inverkan på undervisningen. Den forskning som ligger till grund för teorikapitlet visar på att begreppet norm kan beskrivas som idéer om vad som anses vara normalt respektive onormalt. Det är ett synsätt som delas av lärarna i undersökningen. Studien visar att lärarna ser och diskuterar normernas konsekvenser såsom diskriminering och mansdominansen i musikbranschen men saknar en metodik för att belysa normerna i sin undervisning.