Syftet med denna studie är att diskutera och problematisera anti-estetisk design och undersöka vilken funktion den har idag. Denna uppsats bygger på en bred bakgrund om fulhet och skönhet, om olika anti-estetiska och kritiska rörelser genom historien och teorier så som kritisk design, normkritik och feminism. Information har insamlats genom en kritisk granskning av tre nummer av tidskriften Bang, analys av offentliga uttalanden om och av Bang och Bastion, samt intervjuer med formgivaren Sepidar Hosseini och tio designstudenter. Metoden kvalitativ ansats användes i studien och induktiv samt deduktiv analys av intervjuerna utfördes. I analysen undersöktes hur avvikande designelement kunde bidra till att kritisera normen med hjälp av etablerade teorier, uttalanden från Bastion och kommentarer från Hosseini och designstudenter. Resultatet av denna studie skall visa på ett alternativt perspektiv på design och diskutera vilken tillämpning den kan ha idag. Anti-estetisk design kan anses ha funktionen att skapa rum för det som inte passar in i det rådande idealet och fungera som grogrund för vidare diskussion om samhällets normer.

Syfte: Syftet är att identifiera hur normbrytande reklam används som verktyg i företags marknadskommunikation. Som en del i syftet undersöks även vilka konsekvenser detta får för företag och dess kunder. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes studien med en kvalitativ forskningsstrategi där fenomenologi tillämpades. Sju yrkesverksamma intervjupersoner inom reklambranschen valdes ut och intervjuades för att få en förståelse kring fenomenet normbrytning. Adaptiv metod och följande teorier: Konvergent marknadsföring, Linear model of communication , relationsmarknadsföring, multikulturell marknadsföring, marketing communication mix och kundbaserat varumärkesvärde. Slutsatser: Studiens slutsatser mynnade ut i att företag ser lönsamhet i form av försäljning, innovativa konkurrensfördelar och en förändring av normer i reklamvärlden och samhället. Företag når även en bredare målgrupp genom syftesdriven kommunikation som får mottagare att sprida kampanjer som berör de vidare. Vi kan också konstatera att normbrytande reklam idag används som ett verktyg för att komma närmare kunden och det som kommuniceras ut mot kunden ligger i grund i ett relationsskapande.

Intresset i denna uppsats riktar sig till hur fritidspersonal arbetar normkritiskt med HBTQ+-relaterade frågor i fritidshemmet. När vi sökte tidigare forskning om HBTQ+ i grundskolan fick vi få eller inga träffar alls som berörde den svenska skolan. Med normkritiskt perspektiv som grund för våra frågeställningar fick vi en djupare förståelse för hur fritidspersonalen arbetade för att bryta samhällets normer genom lek, aktivitet och musik men även genom värdegrundsarbeten och dagliga diskussioner. Syftet med studien var att beskriva och analysera fritidspersonalens uppfattningar om HBTQ+-frågor i fritidshemmet. Vi använde en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som en djupdykning till vår studie om fritidspersonalens uppfattningar om att arbeta med HBTQ+-frågor. Metoden vi använde oss av är innehållsanalys, vilket innebär att man analyserar sitt material enligt ett kodningsschema. Först redovisar vi resultatet utifrån enkäterna. Därefter redovisas resultaten från intervjuerna. I denna studie framkommer det att det ser väldigt olika ut i hur fritidshemmen arbetat med HBTQ+-frågor i undervisningen och från personal till personal. Slutsatsen är att fritidspersonalen behöver mer stöttning och utbildning för att kunna bedriva undervisning om HBTQ+ på fritidshemmet. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

Sammanfattning I samband med starten på vårt examensarbete blev vi nyfikna på barnböcker med blyga och intro­verta huvudpersoner utifrån ett normperspektiv. Vi blev då tipsade om Emma AdBåges sommarprat (Sommar i P1 2020). I sitt sommarprat berättar AdBåge om rätten att få vara och leka som man vill och beskriver att hon var dålig på att vara barn, om man med barn menar att man ska vilja leka mycket och med många andra barn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka hur blyga och introverta karaktärer porträtteras i bilderböcker. En narrativ analys med en fördjupande inne­hålls­analys har genomförts utifrån ett urval av tio samtida bilderböcker. Innehålls­analysen visar att osäkerhet är något som framträder i samband med att vara blyg och introvert. Resultatet av studien synliggör normen om att tycka om att vara tillsammans, normen om att lika barn leka bäst och normen om familjen. Vi sätter resultatet i för­hållan­de till ett normkritiskt perspektiv. Vi anser att nio bilderböcker i studien kan användas som redskap inom normkritisk pedagogik, då de förmedlar att det är tillåtet att vara blyg och introvert och att de på så sätt kan medverka till att vidga existerande normer. Genom att medvetet använda bilderböcker som ett redskap inom normkritisk pedagogik kan pedagoger möta barn med respekt utifrån deras individuella sätt att vara och främja inkludering. Vi ser vår studie som ett bidrag till den normkritiska pedagogiken i förskolan då vi kopplar samman hur barnlitteratur kan används i sampel med läroplanen.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap förhåller sig till normkritisk pedagogik, samt hur de uppfattar att deras förhållningssätt präglar den samhällskunskapsundervisning som sker. Syftet är också att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik handlar om att visa sätten som olika normer interagerar och skapar obalanser i makt samt om hur dessa normer kan utmanas inom undervisningssammanhang (Bromseth &amp; Darj, 2010, s. 13). Samhällskunskapslärare som undervisar i årskurs 7-9 har besvarat en kvalitativ enkät om deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Samhällskunskapslärarnas svar har analyserats utifrån flera bakgrundsfaktorer för att undersöka eventuella variationer i deras förhållningssätt utifrån deras bakgrund. Dessa bakgrundsfaktorer var ålder, kön, yrkeserfarenhet, behörighet och ämneskombination.  Samhällskunskapslärarna har till stor del positiva uppfattningar av begreppen normkritik och normkritisk pedagogik, vilket medför att majoriteten av samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Studien visar även en viss relation mellan ålder och kön som bakgrundsfaktorer för i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik. Ett resultat var dessutom att de studerade samhällskunskapslärarna anser att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i högre utsträckning än styrdokumenten. Faktorer som samhällskunskapslärarna själva menar har påverkat deras förhållningssätt är deras personliga bakgrund, didaktiska reflektioner, samhället och eleverna. Samhällskunskapslärarna nämner emellertid inte styrdokumenten som en viktig påverkansfaktor. Majoriteten av samhällskunskapslärarna menar dessutom att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Studien indikerar även en viss relation mellan kön som bakgrundsfaktor och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Flera samhällskunskapslärare betonar emellertid att andra faktorer än deras förhållningssätt påverkar deras val av ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Dessa faktorer är styrdokumentens centrala innehåll och/eller den aktuella elevgruppen.  Studien visar även att det är möjligt att styrdokumenten, lagar och institutioner kan påverka samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik utan deras medvetenhet. Studien visar emellertid även att majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att deras personliga bakgrund påverkar deras förhållningssätt, vilket i sin tur påverkar den konkreta samhällskunskapsundervisningen. Styrdokumenten, diskrimineringslagen och Skolverket som institution fungerar därmed som ramar som påverkar och reglerar samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik och deras samhällskunskapsundervisning. / The purpose of this essay is to investigate how teachers in the subject of social studies approach norm-critical pedagogy, and how they perceive that their approach characterizes the social studies teaching that takes place. The purpose is also to investigate which factors influence the teachers’ approach to norm-critical pedagogy. Norm-critical pedagogy is about showing the ways in which different norms interact and create imbalances in power and about how these norms can be challenged in teaching contexts (Bromseth &amp; Darj, 2010, p. 13). Social studies teachers who teach 7-9 graders have answered a qualitative questionnaire about their approach to norm-critical pedagogy. The social studies teachers’ answers have been analyzed on the basis of several background factors in order to investigate possible variations in their approach based on their background. These background factors were age, gender, professional experience, eligibility and subject combination.  The social studies teachers have to a large extent positive perceptions of the concepts of norm criticism and norm-critical pedagogy, which causes the majority of the social studies teachers to work with norm-critical pedagogy to a high extent or to a very high extent. The study also shows a certain relationship between age and gender as background factors for the extent to which the social studies teachers work with norm-critical pedagogy. A result was also that the social studies teachers believe that their personal background have influenced their approach to norm-critical pedagogy to a greater extent than the steering documents. Factors that the social studies teachers themselves believe have influenced their approach are their personal background, didactic reflections, the society and the students. However, the social studies teachers do not mention the steering documents as an important factor. The majority of the social studies teachers also believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. The study also indicated a certain relationship between gender as a background factor and the extent to which the social studies teachers believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. However, several social studies teachers emphasize that other factors than their approach influence their choice of subject content and teaching methods. These factors are the central content of the steering documents and/or the students.  The study also shows that it is possible that the steering documents, laws and institutions can influence social studies teachers’ attitudes to norm-critical pedagogy without their awareness. However, the study also shows that the majority of the social studies teachers believe that their personal background influences their approach, which in turn affects their social studies teaching. The steering documents, the Discrimination Act and the Swedish National Agency for Education as an institution thus function as frameworks that influence and regulate social studies teachers’ approach to norm-critical pedagogy and their social studies teaching.

Syftet med förevarande studie är att undersöka hur etnisk representation framställs i pedagogiskamiljöer i sex äldrebarnsavdelningar och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv vilka diskurserom etnisk mångfald som kan ligga bakom utformandet av den pedagogiska miljön. Utifrån de rådandediskurser som identifieras gör vi också en analys av vilka subjektspositioner som blir möjliga iavdelningarna. Genom observation, anteckningar och inventering av det material och leksaker somfanns tillgängligt i de undersökta avdelningar kommer vi fram till att det råder diskurser avfärgblindhet och vithet som reproducerar och befäster en vithetsnorm även om det också blir synligt ensträvan mot att arbeta normkritiskt och några insatser från normkritisk pedagogik visas i vissa delar avde pedagogiska miljöerna. / Nej

Denna studie utreder vilka skönlitterära verk svensklärare arbetar med i svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet är att urskilja huruvida de litterära verken möjliggör identifiering med karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. För att uppnå ovanstående har studien undersökt hur karaktärer i utvalda verk framställer kön, könsidentitet och könsroller samt hur heteronormativiteten upprätthålls och utmanas. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ metod för att uppnå det formulerade syftet. Den kvantitativa metoden består av en materialinsamling av klassuppsättningar med de mest frekvent lånade verken, av svensklärare, på fyra kommunala gymnasieskolor. Därefter har ett urval gjorts, där sex romaner som var bland de mest frekvent lånade samt förekommande verken på skolornas listor, analyserats. Urvalet av romanerna föranledde det kvalitativa tillvägagångssättet. Romanerna analyserades genom så kallade queera läsningar, ursprunget från queerteori, i kombination med närläsning och textsamtal. Resultatet visar att de flesta av karaktärerna i de analyserade romanerna framställs som heterosexuella personer som innehar stereotypiska egenskaper. Traditionella könsroller upprätthålls men utmanas till viss del i vissa böcker. Heteronormativiteten befästs som det normala och det som utmanar normen stigmatiseras på olika sätt. De analyserade verken möjliggör, från ytan, inte någon identifiering av karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. Genom den queera läsningen synliggörs däremot vissa luckor i de litterära verken som erbjuder andra alternativ framför heteronormativiteten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur motståndsläsning eller motströmsläsning (resisting reading) kan användas som verktyg i tolkning av tre svenskspråkiga normkritiska sagobilderböcker; Alexander Janssons, Sofia Jensfeldts och Silvy Strands Rödluvan (2018), Askungen (2018) och Skönheten &amp; Odjuret (2021). Dessa tre sagobilderböcker ingår i Moderna sagor-serien som publicerats av OLIKA förlag AB. Med hjälp av text- och bildanalyser utifrån ett genusperspektiv ville jag undersöka vilka genusstrukturer och normkritiska perspektiv dessa tre barnböcker visar upp. I anknytning till detta undersökte jag hur tolkning av normkritiska sagor med hjälp av motståndsläsning och -skrivande som en del av litteraturundervisning kan bidra till undervisning av normkritik och demokrati i den svenska skolan. Resultatet visar att läsande och skrivande mothårs kan inkluderas i undervisning av litteratur exempelvis vid modersmålsundervisning där fokus ligger i normkritik och samhällets demokratiska värderingar.

Under våra praktikperioder i förskolan har vi sett att förskollärare inte använder litteratur i den utsträckning som vi tidigare upplevt, vi vill av denna anledning ta reda på varför det har blivit så. Studiens syfte har därför varit att skapa en utökad förståelse för barnlitteraturens användning och förskollärarnas tankar samt tillvägagångssätt när det gäller litteraturen inom förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjuer har vi fått en inblick i förskollärarnas synvinkel och handlingssätt i verksamheten. I analysen har vi granskat och kopplat vårt empiriska material till Salmson & Ivarssons teoretiska perspektiv, normkreativitet. Även Björkman & Bromseths normkritiska pedagogik har varit en byggsten i uppbyggnaden av vår analys. De begrepp som blivit centrala för vår studie är: barnlitteratur, normer, normkritik, normkritisk pedagogik och normkreativitet. I vårt resultat har vi sett att känslan av tidsbrist är betydande för förskolans verksamhet och att litteraturanvändningen blir lidande. Syftet och den röda tråden i litteraturen faller på målsnöret och istället används böckerna som ett tidsfördriv utan vidare utformat syfte. Det sätt som litteraturen kan användas på är för att belysa samhällets normer och värderingar men det krävs att det genomtänkta syftet får möjlighet att utformas. Utifrån vår studie tolkar vi att förskollärarna behöver ge sig själva mer tid och prioritera det normkreativa arbetssättet som finns inom en normkritisk pedagogik. Vi menar att lässtunden kan vara det arbetssätt inom normkreativiteten som lyfter verksamhetens litteraturanvändning till nästa nivå.