SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras. För att visualisera min normkritik presenterar jag resultatet i form av en bordsduk. Genom att ta mycket plats, våga vara och göra annorlunda och inte anpassa sig efter förutsättningarna förmedlar projektet ett ifrågasättande av givna föreställningar kring objekt och subjekts inordning. Upplevelsen av duken är subjektiv och likväl hur vi värderar resultatet. Då projektet fokuserar på att visualisera ett kritiserande av normer snarare än på ett resultat, anser jag att mitt verk inte är klart då det visas upp utan snarare börjar. / Program: Master in Textile Design

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras. För att visualisera min normkritik presenterar jag resultatet i form av en bordsduk. Genom att ta mycket plats, våga vara och göra annorlunda och inte anpassa sig efter förutsättningarna förmedlar projektet ett ifrågasättande av givna föreställningar kring objekt och subjekts inordning. Upplevelsen av duken är subjektiv och likväl hur vi värderar resultatet. Då projektet fokuserar på att visualisera ett kritiserande av normer snarare än på ett resultat, anser jag att mitt verk inte är klart då det visas upp utan snarare börjar. / Program: Textildesignutbildningen

The study aims to examine how three books written for teenagers and young adults address topics that are generally considered as deviant to social norms in order to conclude if they can contribute to a norm critical pedagogy in school. Norm critical pedagogy is foremost based on gender- and queer theory and tends to discuss how social norms and power structures are constructed and reproduced in different social contexts. To work in a norm critical fashion the teacher must be aware of the present norms and work to make the pupils conscious of them. Thereby the focus is on existing norms, rather on the deviances. To use norm critical pedagogy correct it must be incorporated in all subjects in school. The books that have been analysed in this essay are Syskonkärlek by Katarina von Bredow, Henrietta är min hemlighet by Maja Hjertzell and Tusen gånger starkare by Christina Herrström. This study shows that all books include and discuss subjects that are deviant to social norms, such as: non-conformal gender roles, homosexuality and incest. Tusen gånger starkare and Henrietta är min hemlighet are suitable to teach in upper school and upper secondary school, because they discuss subjects and themes that pupils and students in that age can relate to and they are written in ways that open up to discussions.  However, all books are not suitable to use in a norm critical pedagogy. Syskonkärlek’s theme is the incestuous relationship between a brother and a sister. Incestuous love is not only deviant to social norms, it is also against the law. To teach that book in the purpose to make the pupils aware of norms and start thinking critical about them, can have the opposite effect, though incest is seen as wrong in so many ways.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).

Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth & Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg & Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.

This research report follows a group of educators, project managers and scientists involved in a norm-critical project: Norm Creative Certification. The aim of this study is to examine the proposal for, and obstacles to, a norm-critical change that the group discusses in relation to the project and its educational context. The research report also examines whom are expected to make the norm-critical change. For gathering the empirical material the method participant observation is used. Further, the material has been analyzed inspired by Carol Bacchis policy analysis method What is the problem represented to be? Carol Bacchis method has worked indicative, since the material is more organic than a policy. The research report has been analyzed in the context of theories of intersectionality and Kevin Kumashiros theory about antioppressive pedagogy. The obstacles that the reference group refers to a norm-critical change is partly a threatening outside world and an internal feminist critic, the lack of action, a fake (internal) self-image and a fear of the discomfort and resistance that norm-critical change raises. The components that the group suggests for a positive development, is linked to the experience-based learning, an interested attitude of the practitioner, the relation to time and an understanding of conflict, power and domination. What also emerges is that the norm-critical change occurs in the individual, which is assumed not to have any experience of being outside the norm. A duality emerges overall as the group relates to two parallel ideas and pedagogical approaches. Partly the group relates to a "market" where assignments will be carried out and where it is stressed that action without understanding is a way to a norm-critical change. At the same time signed an opposite condition for a norm-critical change, where time, your own experience, understanding and self-reflexivity stands in the center. Here the focus is on longer processes, the individual and the learning processes.

The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society’s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy. When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy. The interviews of the teachers showed that they thought it was of great importance to work with a norm critical pedagogy because they did not believe that society’s heteronormativity could or should rule in preschools. The assumption that the majority, to not say all of the children, come from nuclear families does not agree with the reality of many children in our society. To assume such thing can lead to discrimination and obscureness. The results of my study show that by reviewing your own norms and perceptions of normality, will allow you to work with a norm critical approach. It also gives you an awareness that will help you as an educator to make sure that more children and families feel that they are acknowledged and respected. The active choice of methods and materials in the preschool helps the teachers to ensure that the children can be seen and reflected on a daily basis. By questioning heteronormativity in preschool, teachers offer children more opportunities and presents different realities. It also helps them to develop measures to analyse the norms and not just assume that there is only one right way to live.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan. I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet. I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder. Ett gemensamt mönster som jag har identifierat handlar om en övergripande normkritisk motståndsdiskurs mot att tala i termer av binära kategorier. Det innebär att de intervjuade ofta definierar sitt normkritiska arbete som att det handlar om att utmana dikotoma kategorier som skapats via uteslutningar och motsatsförhållanden, såsom flicka är inte pojke, heterosexuell är inte homosexuell etc. I detta blir alltså språket tydligt en nyckel och ett redskap, dvs det är genom att undvika sådana benämningar och kategorier samt att hitta nya benämningar som mycket av det normkritiska arbetet utförs. Detta bildar en diskurs om språket som nyckeln i det normkritiska pedagogiska arbetet. Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan en förstå detta språkliga motstånd mot dikotoma kategorier som en kamp för att göra fler liv begripliga. Genom förflyttningar av gränser för inneslutning och uteslutning deltar pedagogerna i en omförhandling av erkännande och därmed också, med filosofen Judith Butlers ord, av levbara liv. Dessutom placerar de intervjuade stort ansvar för arbetet hos sig själva. Det är de som pedagoger som själva ska utmana normer i en diskurs om ansvar. Detta arbete sker, menar de, i en förskola med stora barngrupper och för lite personal där det normkritiska pedagogiska arbetet ofta ligger på enskilda engagerade pedagoger som kämpar med bristande resurser för något de tror på. De förutsättningar för arbetet som pedagogerna beskriver har jag formulerat som en diskurs om en ansträngd förskola. Pedagogernas tal om normer och strategier har i hög grad fokus på de vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, de vuxnas utmanande av normer och vuxnas språk. En av de utmaningar som jag ser att normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola står inför är att fortsätta utforska och formulera vad normkritisk pedagogik kan vara tillsammans med barnen.

This essay treats the subject of homosexuality in Young Adult literature, this is done by a comparative book-study from the British author Aidan Chambers book Dance on my grave (1982) and the Swedish author Anna Ahlunds book Du, bara (2016). Both books have a homosexual protagonist as their main character. Through these writers, this essay provides an insight of how the view of homosexuality is in young adult’s literature and the importance of the anti-oppressive pedagogy use in education for upper secondary school. These two books have been assayed on an anti-oppressive perspective based on homosexuality. The heteronormativity that are found around us are presented differently in the books. In Ahlund's book, the heteronormativity is created as non-existent in an alternate world, while in Chambers's book it shines through in different meetings with society and the prevailing norms. The different ways of dealing with homosexuality in relation to the outside world's norms also become interesting from a historical perspective where the acceptance and rights of gay men differ greatly. This is evidenced by the choice of words as well as the way in which homosexuality is presented. One conclusion of the essay is that conscious anti-oppressive pedagogy is important in teaching to promote equal treatment work where students are accepted for their independence from sexual orientation. By consciously using books, book reviews and work from books that raise the issue of the world’s norm critical views of homosexuals in the education. By doing so we’re able to raise the awareness of the anti-oppressive view of homosexuals and thus affecting the norm to something more positive in school and hopefully in the young adult’s everyday life after school. / Uppsatsen behandlar ämnet homosexualitet i ungdomslitteraturen genom en komparativ litteraturstudie som gjorts på böckerna Du, bara av svenska författaren Anna Ahlund och Dansa på min grav av brittiska Aidan Chambers. Båda böckerna behandlar protagonister som är homosexuella och uppsatsen syftar till att visa hur homosexualiteten framställs ur ett normkritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är också att lyfta vikten av ett normkritiskt perspektiv i undervisningen ur ett didaktiskt perspektiv främst på gymnasienivå. Dessa två böcker har granskats utifrån ett normkritiskt perspektiv med utgångspunkt från homosexualiteten. Heteronormen som finns runt omkring oss presenteras i böckerna olika. I Ahlunds bok är heteronormen skapad som icke-existerande i en alternativ värld medan den i Chambers bok lyser igenom vid olika möten med samhället och de rådande normerna. Böckernas olika sätt att bemöta homosexualiteten i relation till omvärldens normer blir även intressant ur ett historiskt perspektiv där acceptansen och rättigheterna för homosexuella skiljer sig mycket. Detta syns såväl genom ordval som sättet homosexualiteten presenteras. En slutsats av uppsatsen är att ett medvetet normkritiskt perspektiv är viktigt i undervisningen för att främja likabehandlingsarbete där elever blir accepterade för den de är oberoende av sexuell läggning. Genom att medvetet använda böcker som lyfter normkritiska aspekter kan man genom boksamtal och arbete med böcker och texter arbeta normkritiskt och på så sätt påverka de rådande normerna till något mer positivt i skolan och förhoppningsvis även i det livslånga lärandet och livet.

Syftet med denna studie är att diskutera och problematisera anti-estetisk design och undersöka vilken funktion den har idag. Denna uppsats bygger på en bred bakgrund om fulhet och skönhet, om olika anti-estetiska och kritiska rörelser genom historien och teorier så som kritisk design, normkritik och feminism. Information har insamlats genom en kritisk granskning av tre nummer av tidskriften Bang, analys av offentliga uttalanden om och av Bang och Bastion, samt intervjuer med formgivaren Sepidar Hosseini och tio designstudenter. Metoden kvalitativ ansats användes i studien och induktiv samt deduktiv analys av intervjuerna utfördes. I analysen undersöktes hur avvikande designelement kunde bidra till att kritisera normen med hjälp av etablerade teorier, uttalanden från Bastion och kommentarer från Hosseini och designstudenter. Resultatet av denna studie skall visa på ett alternativt perspektiv på design och diskutera vilken tillämpning den kan ha idag. Anti-estetisk design kan anses ha funktionen att skapa rum för det som inte passar in i det rådande idealet och fungera som grogrund för vidare diskussion om samhällets normer.