Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

In Sweden there are several laws about non-discrimination, but statistics shows that people are getting discriminated anyway. This discrimination could be a result of power dynamics and opressing norms. Since school is a reflection of society itself, we have decided to focus this research overview on which aspects the research brings up about challenging oppressing norms about gender identity and sexuality in schools. The articles which conduct the base of this overview were found on different databases with different search words. Choices were made through criterias about them having to be school-based studies and concern gender identities and/or sexuality. The result highlights three themes that were brought to light in the articles that were studied. Why norms can and should be challenged in teaching, how this can be done and who is supposed to do it. It also brings up a critical perspective. The conclusion shows how schools are institutions where norms are being produced and reproduced, and therefore there is also a possibility to challenge them in different ways. This can be done in various ways, but mostly it is about using the opportunities that are given through teaching and using an inclusive language. The teacher has an important role in this work, and therefore teacher education has an integral part to make sure teachers are doing the work the way it should be done.

I det här examensarbetet undersöks varför betygsdifferentieringen är större inom svenskämnet i jämförelse med övriga ämnen när det kommer till elevers genus och socioekonomiska bakgrund. Det tycks vara något “särskilt med svenskämnet” som är särskilt utmanande när det kommer till det kompensatoriska uppdraget och elevers olika språkerfarenheter. Vi närmar oss problemområdet genom att undersöka hur svenskämnet påverkas av en differentierad undervisning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer tar vi del av fyra lärares erfarenheter och berättelser om sin undervisning. Vi använder oss av teoretiska begrepp som ämnesparadigm, polyparadigm och normkritisk teori för att analysera materialet. Lärarna resonerar om de strategier de använder för att differentiera sin svenskundervisning och om de utmaningar de upplever och identifierar i spänningsfältet mellan läroplan och elevers utvidgade eller begränsade koder. I resultatet går det att urskilja differentiering som en strategi lärarna använder för att redan i planeringen förbereda för de olika svårigheter som kan uppstå i undervisningen, och därmed ge alla elever bästa möjliga förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Samtidigt är differentiering normerande till sin karaktär då det innebär att man kategoriserar eleverna på olika sätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är därför en förutsättning för en lyckad differentierad undervisning. Vår slutsats är att det i svenskämnet tycks finnas erfarenheter och förmågor som premieras mer än andra och att dessa bidrar till normeringen av en idealelev, samtidigt som skolans resurser inte räcker för att understödja varje elevs utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till hur barns språkutveckling och inkludering kan möjliggöras genom litteratur, för att främja en förskola för alla barn. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på det sociokulturella perspektivet och den fenomenografiska teorin. För att undersöka studiens syfte och forskningsfrågor användes en kvalitativ metod, mer specifikt semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare i en kommun i norra Sverige deltog i studien. Databearbetningen genomfördes med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att syftet med högläsningsstunderna främst är vila, språkutveckling samt sociala förmågor. För att främja detta framhåller förskollärarna att mindre grupper och ett varierat innehåll och form på undervisningen är framgångsrikt. Fortsättningsvis visar resultatet att förskollärare ställer sig positiva till användandet av normkritiska/normkreativa böcker för att främja inkludering på förskolan. Det framkom tre teman som belyser förskollärares strategier för att skapa inkludering genom litteratur - förhållningssätt, igenkänning och synliggöra en mångfald av perspektiv. Förskollärarna lyfte även fyra utmaningar som de upplever att arbetet med inkludering genom litteratur kan medföra - frågor från barnen, barngruppens utformning samt samverkan med vårdnadshavare och kollegor. Baserat på detta kunde tre slutsatser dras. För det första riskerar barnen i förskolan att gå miste om flertalet språkutvecklande tillfällen eftersom den enda planerade högläsningen ofta främst är till för vila och återhämtning. För det andra är det viktigt att förskollärare arbetar med inkludering med alla diskrimineringsgrunder, oavsett barngruppen. Till sist vill vi föreslå användandet av normkreativ litteratur för att bidra till en verklig förändring och i förlängningen kunna nå en förskola för alla barn.

Reproducering av normer i relation till genus påverkar och påverkas av människor utifrån olika sociala och kulturella arenor. Dessa normer skapar föreställningar om hur ett specifikt genus ska agera och vara. Det i sin tur påverkar lärares profession och i forskning framkommer det att det återfinns normförstärkande beteenden i lärares undervisning. Därmed kan lärare via normkritisk pedagogik, vilket var studiens teoretiska utgångspunkt granska normer för att kunna göra en förändring. Samtidigt synliggörs normbrytande beteenden bland annat inom svensk förskole- och skolverksamhet trots att liten del av forskning är gjord i Sverige. Därför var syftet med studien att undersöka hur fritidspersonal upplever sitt normbrytande beteende i pedagogiska aktiviteter på fritidshemmet. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio fritidspersonal i Sverige. Resultatet visade att planering är en stor faktor i fritidspersonalens normbrytande arbete. Stor del av fritidspersonalen har en god medvetenhet om de normer som finns samt behovet av att bryta dessa. Däremot visade resultatet att medvetenheten är svår att överföra från planering till utförande av pedagogiska aktiviteter och att en omedvetenhet fortfarande finns. Resultatet visade slutligen att förutsättningar för att arbeta normbrytande finns men behöver stärkas för att dels öka fritidspersonals medvetenhet ytterligare, dels öka det normbrytande arbetet på fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek. Sexualitet som identitet och kärlek skapar förutsättningar att tala om sexualitet i klassrummet samtidigt som det aktualiserar betydelsen av likabehandling. Likabehandlingen i perspektivet sexualitet handlar om att synliggöra alternativa sätt att leva, älska och vara i förhållande till heteronormen.

I detta examensarbete får du följa en aktionsforskningsprocess genom alla dess delar. Forskaren och två verksamma lärare på en grundskola vill undersöka hur normkritisk pedagogik kan bedrivas i undervisningspraktiken. Normkritisk pedagogik är ett verktyg för att förstå och synliggöra hur olika normer samverkar och skapar obalans i makt samt hur de kan ifrågasättas för att förändra ojämlika strukturer. Syftet med studien är att bidra till att utveckla normkritiska undervisningspraktiker i historieundervisningen. Vi ville ta reda på vad det innebär att arbeta normkritiskt och hur ett avgränsat tema i historieundervisning kan utformas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det har också undersökts på vilket sätt normkritisk pedagogik kan förändra lärares pedagogiska grundsyn samt hur normkritiska perspektiv kan bli en inkluderad del av lärares undervisningspraxis. För att finna svar på frågeställningarna har de kvalitativa metoderna intervju och videoobservation använts. Både forskningsprocessen och dess resultat har granskats med hjälp av de tre följande teoretiska områdena: Judith Butlers (1990) queerteori, Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris (2005) intersektionalitetsteori samt Kevin Kumashiros (2002) utbildningsstrategier för arbete mot diskriminering. Resultatet visar på hur lärares insikter kring betydelsen av sin egen roll i normförmedlingen växer fram parallellt med arbetet med eleverna. Vidare redovisas olika sätt att bjuda in eleverna till det kritiska granskandet av normer. Läsaren får följa hur lärarna provar sig fram för att synliggöra och ifrågasätta normen samt inkludera normbrytande perspektiv på ett självklart sätt i undervisningen. Några specifika normkritiska metoder och mer generella förhållningssätt provas i klassrummet och lärarnas reflektioner kring utfallet porträtteras. Slutsatserna visar på att lokalt värdefull kunskap har skapats samt att flera slutsatser är generellt intressanta för pedagogiska verksamheter i allmänhet. Utifrån de erfarenheter studien har gjort har det därför utformats en normkritisk checklista för lärare.

Bilderboken är ett naturligt inslag i vardagen på förskolan i barns identitetsskapande. Genom bilderboken förmedlas olika normer och värderingar. Förskolans litterära utbud kan påverka genom att medvetet ge positiva förebilder och välja bort stereotyper. I denna studie har vi undersökt vilka karaktärer som finns att uttyda i bilderböcker när det gäller genus, samt vilka stereotypa egenskaper dessa tillskrivs, då syftet med studien är att undersöka möjliga genusnormer i bilderböcker och hur de har förändrats över tid. Studien omfattar tre bilderböcker från respektive tidsperiod, vilket sammanlagt ger sex bilderböcker. Analysen är utförd med en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk text- och bildanalys, som utgår från Yvonne Hirdmanns teori om ett genussystem samt ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de valda bilderböckerna från 1970- och 1980-talet befäster traditionella stereotypa mönster och roller. Bilderböckerna utgivna 2016 utmanar samhällets normer när det gäller stereotypa egenskaper. Den föränderlighet angående genusnormer som blivit synlig i vårt resultat kan visa på att samhällets värderingar har förändrats. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan i framtiden gör medvetna val av bilderböcker samt reflekterar kring stereotypa roller som kan tänkas finnas i dem.