Denna fallstudie handlar om att undersöka hur nomineringsprocessen ser ut inom Umeå kommun för ordförandeposterna och vice ordförandeposterna inom de tre kommunala organen: kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnderna. Metoder som har använts är semi strukturerade intervjuer samt samling av statistik från internet över könsfördelningen bland nämnda ovan poster samt ledamöter inom kommunfullmäktige från Umeå kommuns hemsida. Detta för att jämföra Umeå kommuns könsfördelning med det nationella snittet för kommuner inom Sverige. Det sker en horisontell jämförelse mellan Umeå kommun och det nationella snittet men även vertikala jämförelser både inom Umeå kommun och inom det nationella snittet. Teorier som arbetet grundar sig i är Wides makthierarki samt marginalisering inom den vertikala maktfördelningen. Det studien kommer fram till är att könsfördelningen blir skevare när vi jämför ledamöter i kommunfullmäktige med ordförandeposterna inom de tre kommunala organen. Detta är inte enskilt för Umeå kommun utan samma mönster går att urskilja inom det nationella snittet. Nomineringsprocessen inom Umeå kommun är uppdelad på det sättet att först har partierna en intern nomineringsprocess och när den är klar så skickas nomineringarna vidare till den andra delen som är kommunfullmäktiges nomineringsprocess. Det framkom att det grundläggande jobbet med nomineringsprocessen bedrivs inom partierna för att enbart klubbas igenom i kommunfullmäktiges nomineringsprocess.

Läromedel används i hög grad i svenska skolor och kan ha ett innehåll som inte stämmer överens med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets (Skolverket, 2022) värdegrund och lärare är de som i praktiken granskar läromedel. Detta gör att lärare behöver värdera om ett läromedel är lämpligt för den undervisning de vill bedriva. Tidigare forskning pekar på att läromedel har ett genusstereotypiskt innehåll och engelska är ett av de ämnen som förlitar sig mest på läromedel. I denna studie analyseras två läromedel i ämnet engelska ur ett genusperspektiv. De läromedel som granskas är Learn English Third Book och Sparks 3. Syftet är att genom en kritisk diskursanalys som inspirerats från Faircloughs tredimensionella modell ta fram diskurser som sedan granskas utifrån Hirdmans (1988) teori om genus och genussystemet. Detta görs för att belysa de makthierarkier och genusstereotyper som finns i läromedel för att se om dessa läromedel följer läroplanens värdegrund. Detta görs genom att undersöka hur ofta manliga och kvinnliga karaktärer förekommer och på vilket sätt manliga och kvinnliga genusstereotyper konstrueras i de två läromedel. Resultatet visar att manligt tar en större plats i läromedlen både i text och bild samt att manligt framställs som normen medan kvinnligt tar en mindre plats både i text och bild samt att kvinnliga karaktärer framställs som icke-normativa. Diskurserna pekar på att när manliga och kvinnliga karaktärer får liknande egenskaper, roller och utseenden ges de samtidigt stereotypiska indikationer som förstärker isärhållandet av manligt och kvinnligt. Utöver detta framställs manligt och kvinnligt stereotypiskt till utseende, kläder samt färg på kläder och genom accessoarer i båda läromedlen. Detta kan ses genom den insamlade datan och de diskurser som framkommit från läromedlen. Utifrån resultatet har de två undersökta läromedlen ett innehåll som inte stämmer överens med läroplanens värdegrund och att vidare forskning behöver göras kring innehållet i läromedel och vilka effekter det får på undervisningen samt elevernas utveckling. Detta gör att lärare behöver fortsätta att granska läromedel och göra detta ur olika perspektiv.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

This essay aims to examine how the #metoo-­‐movement is described in ten selected debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th  in 2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-­‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-­‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent, challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-­‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.

The aim of this study was to identify high school student’s thoughts and experiences about discrimination based on background. Six students, all with foreign origin, was interviewed where different questions about discrimination and stigmatization was asked. The results of this qualitative research show that there are students who are experiencing discrimination based on their origin and that the discrimination differs very much dependently on how deviant the person is from the swedes in terms of background and appearance. Students with foreign origin notice how this affects their conditions and possibilities in school where they are more easily categorized and stigmatized as worse. This is a problem that should be recognized not least because the teacher as official has an obligation to treat every student equally but also because the proceeding discrimination contributes to the maintenance of existing ethnical power hierarchies.