Tidigare forskning visar att läromedel har en normskapande effekt hos elever. Ett forskningsområde som ofta belyses är genusaspekten och en kontinuerlig granskning av hur läromedel framställer jämställdhetsfrågan behövs. Den här studien har undersökt tre läroböcker ur ett genusperspektiv med utgångspunk i Hirdmans teoretiska ramverk. Studiens syfte är att undersöka hur könskonstruktioner representeras i moderna läroböcker. Genom en bildanalytisk tolkning av läroböckerna har jag i uppsatsen kunnat dra ett antal olika slutsatser. Vi ser att läromedlen är framtagna med ett genusperspektiv i åtanke, där förlagen aktivt arbetat för att porträttera kön på ett jämställt sätt. Samtidigt visar resultaten att det främst är kvinnor som agerar traditionellt maskulint, och inte män som agerar traditionellt feminint. Det här styrker Hirdmans dikotomi och att mannen fortfarande anses vara normen.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomämnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jämfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstämmiga eller ej.Studien baseras på respondentintervjuer där tio elever blev intervjuadebeträffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på interaktion,dialog och meningsskapande där examination och kunskapsmediering har utgjort tvåcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever är mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig åt mellan ämnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna själva erkänner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturläsning för att på såsätt kunna tillägna sig ny kunskap. Trots detta visar det sig att faktiska samtal i mindregrupper är ovanligt och att de diskussioner och samtal som eleverna erfar i de flestafall är väldigt lärarstyrda.

Det som skiljer kursplanen för engelska från övriga kärnämnen är en avsaknad av kunskapskrav för årskurs 3. Kunskapskraven för engelskämnet återfinns inte förrän i årskurs 6. Vi har uppmärksammat att barn i allt lägre åldrar visar på en förståelse för det engelska språket och denna studie syftar till att bidra med fördjupad kunskap kring elevers ordförståelse i engelskämnet. Vår ambition är inte att finna det generella utan synliggöra några slumpmässigt utvalda elevers individuella ordförståelse. För att besvara studiens syfte har en lärandeaktivitet genomförts där observationer och semistrukturerade intervjuer synliggjort elevernas kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Piagets kognitiva teori med inslag av Glasersfelds radikala konstruktivism. Insamlade data analyseras utifrån samma teoretiska perspektiv och resultatet bidrar med fördjupad kunskap om att förskoleklasselever besitter ordkunskaper i engelska om vanligt förekommande djur, frukter och färger. Dessa är områden som är välbekanta för eleverna och beskrivs i läroplanen där de ingår i det centrala innehållet för åk 1-3 (Skolverket, 2018c).

Lärare har ansvar för elevernas progression i utvecklingen och genom ständig bedömning av elevernas kunskaper anpassas undervisningen. Bedömning som är av kvalité är tidskrävande och tidsbrist är ett återkommande hinder inom läraryrket. Utöver tid för lektioner krävs det tid till att planera, förbereda och bedöma. Engelska är en av de tre skolämnena som senare i skolgången är en betydande faktor till vidare studier på gymnasieprogram. Under lågstadiet har lärare endast 60 lektionstimmar i ämnet engelska att använda sig av. Denna strama undervisningstid får oss att ifrågasätta om lärare kan göra bedömningar av kvalité. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur lärare bedömer i ämnet engelska. Syftet är att granska forskningen, undersöka vilka faktorer det är som påverkar bedömningens kvalité och om det finns någon korrelation till den tid lärare har. I denna kunskapsöversikt har tolv vetenskapliga artiklar granskats. Artiklarna har letats fram via sökmotorerna Primo, ERIC Proquest och via Skolverket. För att hitta relevanta artiklar har vi använt specifika sökord som är vanliga inom forskningsområdet. Utifrån artiklarna har vi undersökt om de passar inom ramarna för vårt urval. De artiklarna som klarade urvalet har vi använt för att kunna svara på frågeställningarna genom jämförelser och analyser för att säkerställa artiklarnas relevans för undervisning av låg- och mellanstadieelever. Resultatet visar på att lärare upplever att de saknar tillräckligt med kunskap för att göra bedömningar av kvalité och att de bedömningsmatriser som finns inte uppfyller de behov lärare har. Resultatet pekar också på att lärare upplever att kunskapskraven i engelska är för stora i jämförelse med den timplan som finns. Trots detta klarar sig många elever med goda kunskaper i engelska när de går ut grundskolan, detta kan vara på grund av den extramurala engelskan eleverna får till sig utanför skolan. För att motverka problemen som lärare upplever om bedömning kan lärare förslagsvis göra kooperativa bedömningar och gemensamt utveckla bedömningspraktiker.

Läromedel används i hög grad i svenska skolor och kan ha ett innehåll som inte stämmer överens med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets (Skolverket, 2022) värdegrund och lärare är de som i praktiken granskar läromedel. Detta gör att lärare behöver värdera om ett läromedel är lämpligt för den undervisning de vill bedriva. Tidigare forskning pekar på att läromedel har ett genusstereotypiskt innehåll och engelska är ett av de ämnen som förlitar sig mest på läromedel. I denna studie analyseras två läromedel i ämnet engelska ur ett genusperspektiv. De läromedel som granskas är Learn English Third Book och Sparks 3. Syftet är att genom en kritisk diskursanalys som inspirerats från Faircloughs tredimensionella modell ta fram diskurser som sedan granskas utifrån Hirdmans (1988) teori om genus och genussystemet. Detta görs för att belysa de makthierarkier och genusstereotyper som finns i läromedel för att se om dessa läromedel följer läroplanens värdegrund. Detta görs genom att undersöka hur ofta manliga och kvinnliga karaktärer förekommer och på vilket sätt manliga och kvinnliga genusstereotyper konstrueras i de två läromedel. Resultatet visar att manligt tar en större plats i läromedlen både i text och bild samt att manligt framställs som normen medan kvinnligt tar en mindre plats både i text och bild samt att kvinnliga karaktärer framställs som icke-normativa. Diskurserna pekar på att när manliga och kvinnliga karaktärer får liknande egenskaper, roller och utseenden ges de samtidigt stereotypiska indikationer som förstärker isärhållandet av manligt och kvinnligt. Utöver detta framställs manligt och kvinnligt stereotypiskt till utseende, kläder samt färg på kläder och genom accessoarer i båda läromedlen. Detta kan ses genom den insamlade datan och de diskurser som framkommit från läromedlen. Utifrån resultatet har de två undersökta läromedlen ett innehåll som inte stämmer överens med läroplanens värdegrund och att vidare forskning behöver göras kring innehållet i läromedel och vilka effekter det får på undervisningen samt elevernas utveckling. Detta gör att lärare behöver fortsätta att granska läromedel och göra detta ur olika perspektiv.

Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på gymnasiet.      Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker. Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59–76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på gymnasiet. Det visade sig dessutom att det är möjligt att konstruera konkreta undervisningsmoment/uppgifter med utgångspunkt i Harry Potter-böckerna och styrdokumenten. Undersökningens intervjuer visade dock att åtta av tio informanter inte använder sig av Harry Potter-böcker i sin engelskundervisning på gymnasiet av olika anledningar men sex av tio informanter nämnde att de kan tänkas använda sig av Harry Potter-böcker i sin framtida engelskundervisning. Undersökningens intervjuer visade dessutom att informanterna hade olika förutsättningar för att använda sig av Harry Potter-böckerna och nämnde i detta sammanhang bland annat skolans budget för inköp av böcker. Dock kan slutsatsen dras att det är möjligt att konstruera undervisningsmoment som inte kräver klassuppsättningar av Harry Potter-böckerna

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parents´ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their children´s education seem to have had an impact on how much focus the English language get. Parents also seemed to have an influence on the contents of the English subject.

Elever ska i grundskolan uppleva fysisk aktivitet och rörelse under hela skoldagen. Detta ställer krav på samtliga pedagoger inom skolans verksamhet och inte endast på lärare inom idrottsämnet. Syftet med denna litteraturstudie är således att belysa hur och varför rörelseintegrerad undervisning behandlas i engelskdidaktisk forskning om språkinlärning i grundskolans årskurs F-6. Detta syfte besvaras genom en redogörelse av hur en sådan undervisning påverkar elevers språkkunskaper i engelska som främmandespråk samt vilka fördelar respektive nackdelar arbetsformerna TPR, rörelseintegrerade TV-spel och drama kan medföra. Analysen av materialet har utförts med utgångspunkt i den kognitiva teorin och utifrån idén om förkroppsligat lärande. Det material som behandlats är främst internationell litteratur i form av vetenskapliga artiklar, en rapport samt en konferensantologi, men också en avhandling på svenska. Resultaten visar att rörelse kan ha en positiv inverkan på elevers språkkunskaper, inte minst utifrån aspekter såsom ordförråd och minne, vilket gör det fördelaktigt att använda rörelseintegrerade arbetsformer vid tillägnandet av nya ord. Ytterligare fördelar, men också nackdelar, med olika arbetsformer har påträffats utifrån aspekter såsom kreativitet, motivation, tid, kostnad och kompetens. Studien visar även på behov av vidare forskning kring ämnet, då det idag finns ett mycket begränsat utbud av vetenskaplig litteratur som inriktar sig på rörelsens inverkan inom just engelskämnet.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om språkanvändning i 1–3-undervisningen i engelska. De datainsamlingsmetoder som använts är klassrumsobservationer följda av semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Studiens resultat visar att lärarna vill göra språket tillgängligt för alla elever men har olika strategier, vilket även påverkar lärarnas målspråksanvändning. Det visar även att lärarnas inställning till hur målspråket ska användas påverkas av elevernas språkliga nivåer. Studiens slutsats är att det verkar finnas en konflikt mellan lärarnas ambition att tala målspråket och deras ambition att eleverna ska förstå.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om lärares användning av förlagsutgivna läroböcker och andra läromedel i engelskundervisningen. Studien bygger på tre forskningsfrågor: Vilket eller vilka läromedel används av de deltagande lärarna i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka åsikter har lärarna om förlagsutgivna läroböcker och vad används de till i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka faktorer inverkar på lärarnas val av lärobok i engelskundervisningen i årskurs 1–3­­? För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har en digital enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Enkäten har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag och utgörs av både öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet visar att olika läromedel används i engelskundervisningen för att komplettera den förlagsutgivna läroboken då den inte alltid anses harmoniera med engelskämnets kursplan i läroplanen. Vidare visar resultatet att yttre och inre faktorer påverkar valet av lärobok och att läroboken används främst till att skapa en röd tråd i engelskundervisningen. Slutsatsen i denna studie är att lärarna använder olika läromedel för att lära ut engelska och att det till stor del fortfarande är läraren själv som styr både valet av lärobok och hur den används i undervisningen.