<p>The purpose of this study is to investigate if students with CLIL-education (Content and Language Integrated Learning) in Sweden receive an extended knowledge of English compared to students with traditional education. I have conducted this study by comparing the results from national tests in the English A-course and the English B-course performed by both students with CLIL-education and those with traditional education. The result of my study shows that the students with CLIL-education manage to reach a higher score on the tests than the pupils with traditional education both in the A-course and in the B-course. However, both groups reduced their result equally from the test in the A-course to the test in the B-course. There are several potential reasons for this development, but on the basis of my analysis of other research carried out in the field, I suggest the following three reasons: the students with CLIL-education talk less during the lessons, they have a greater amount of teacher supervised lessons and work a lot on their own.</p><p> </p>

The purpose of this study is to investigate if students with CLIL-education (Content and Language Integrated Learning) in Sweden receive an extended knowledge of English compared to students with traditional education. I have conducted this study by comparing the results from national tests in the English A-course and the English B-course performed by both students with CLIL-education and those with traditional education. The result of my study shows that the students with CLIL-education manage to reach a higher score on the tests than the pupils with traditional education both in the A-course and in the B-course. However, both groups reduced their result equally from the test in the A-course to the test in the B-course. There are several potential reasons for this development, but on the basis of my analysis of other research carried out in the field, I suggest the following three reasons: the students with CLIL-education talk less during the lessons, they have a greater amount of teacher supervised lessons and work a lot on their own.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ordförråd kan undervisas med direktmetoden. Ett experiment gjordes med en klass eleverna i årskurs 9 för att testa en aktivitet som inspirerades av den så kallade direktmetoden. Aktiviteten, som hade som främsta syfte att lära sig ord var helt ny för eleverna och den testades vid fem olika tillfällen. Studien består dels av experimentet av aktiviteten och elevernas uppfattningar av den men också om att undersöka hur lärare använder sig av direktmetoden för att undervisa ordförråd. Metoden för studien var semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och möjligheten att ställa följdfrågor. Jag intervjuade arton av de eleverna som hade varit med i experimentet därför att ta reda på vad de tyckte om aktiviteten. Jag intervjuade också tio lärare från fyra olika skolor, eftersom jag ville undersöka om de använder direktmetoden för att undervisa ordförråd och på vilket sätt. Det visade sig att alla intervjuade elever uppskattade aktiviteten vilken uppfattades som effektiv, interaktiv samt rolig för att lära sig ord. De tyckte också att det blev lättare att komma ihåg ord, att de uppmuntrades att prata i målspråket och att använda kommunikationsstrategier, vilket är ett kunskapskrav i den svenska skolan. Studien visade även att alla lärare använder direktmetoden till vis del, men att de flesta lärare inte var bekanta med aktiviteten som testades med eleverna. De använder direktmetoden främst för att kommunicera på franska med eleverna och förklara ord som eleverna frågar om, med hjälp av kroppsspråk, synonymer och antonymer eller meningar.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om språkanvändning i 1–3-undervisningen i engelska. De datainsamlingsmetoder som använts är klassrumsobservationer följda av semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Studiens resultat visar att lärarna vill göra språket tillgängligt för alla elever men har olika strategier, vilket även påverkar lärarnas målspråksanvändning. Det visar även att lärarnas inställning till hur målspråket ska användas påverkas av elevernas språkliga nivåer. Studiens slutsats är att det verkar finnas en konflikt mellan lärarnas ambition att tala målspråket och deras ambition att eleverna ska förstå.

Studiens syfte är att bidra till ökade kunskaper om verksamma pedagogers syn på inkludering, en maximerad användning av målspråket i undervisningen och inkluderande undervisningsmetoder i moderna språk. Semistrukturerade kvalitativa individuella intervjuer har genomförts med en specialpedagog och fem lärare i moderna språk från två skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats med hjälp av tematisk analys och därefter tolkats utifrån specialpedagogiska och ämnesdidaktiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas exempel på stödjande strukturer har jämförts med strategier för hur undervisningen kan utformas för att underlätta för NPF-elever och elever med läs- och skrivsvårigheter. En kategorisering av pedagogernas exempel på stödjande strukturer har också gjorts utifrån de sex delaktighetsaspekterna i delaktighetsmodellen som ursprungligen utvecklades av framlidne professorn Ulf Janson och hans medarbetare på Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet (Janson, 2005, refererad iSzönyi &amp; Söderqvist Dunkers, 2018). Denna studie visar att pedagogerna yttrar en bred syn på vad inkludering kan vara vilket visar på begreppets komplexitet. De många exemplen skulle också kunna tyda på att det saknas en gemensam förståelse och en delad definition av begreppet. Studien visar även att pedagogerna exemplifierar många stödjande strukturer och anpassningar som kan fungera väl för NPF-elever och elever med läs- och skrivsvårigheter. Dessutom visar studien att lärarnas ambition är att prata på målspråket så mycket som möjligt i klassrummet, men att en rad utmaningar gör det svårt att uppnå. Utmaningarna består i lärarnas oro över att eleverna ska tappa motivationen, att det är svårt att ställa om målspråket efter elevernas nivå och att det är svårt att ge komplexa förklaringar på målspråket. Enligt flera av gymnasiepedagogerna har eleverna otillräckliga och väldigt varierade förkunskaper när de ska fortsätta med sitt moderna språk i gymnasiet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka grammatiska strukturer som fortfarande våller problem för vuxna arabisktalande andraspråksinlärare efter 8-9 års vistelse i Sverige. Denna kvalitativa studie tillämpar processbarhetsteorin för att analysera muntlig produktion utifrån en bildserie. Resultaten visar på förekomsten av en hel del komplexa strukturer som fortfarande är problem för studiens informanter, exempelvis kongruensböjning och negations placering, och indikerar att språkutvecklingen ändå är en pågående process, där  både korrekta och inkorreka språkliga konstruktioner involveras. Deltagarna visar en viss förståelse för svenska grammatiken även om dessa inte fullt ut kan tillämpas. Det finns dessutom flera faktorer som påverkar graden av språkliga utmaningar, som upptäcks genom skriftlig korrespondens, exempelvis interaktion och ålder. En viktig faktor som denna studie också framhäver är transfer då informanterna försöker applicera regler från mådersmålet till målspråket. Överföringen har oftast lett till felaktig grammatik, och därmed påverkats språkinlärningen negativt, särskilt eftersom studiens informanters modersmål (arabiska) inte är besläktade med målspråket (svenska).