No description available.

I den här kulturhistoriskt inriktade uppsatsen studeras och jämförs Årstafrun Märta Helena Reenstiernas maktposition som hustru och änka. Hon var en adelskvinna som bodde på Årsta Gård från slutet av 1700-talet fram till sin död år 1841. Det primära materialet består av Årstadagböckerna, en dagbokssvit som Årstafrun författade mellan åren 1793-1839. I uppsatsen studeras Årstafrun i äktenskapet och hur hennes position som hustru och husfru bestämde hennes handlingsutrymme. Studien undersöker också vad som hände med husbondemakten när den förflyttades till änkan, var änkemakten en tillgång eller börda?

Välgörenhet är ett stort samtida fenomen och så även välgörenhetsgalor. Vissa har argumenterat för biståndsarbete och välgörenhet har två sidor, altruism och egenintresse (Öhman, 2000). Den här uppsatsen undersöker känslor och makthierarkier inom en välgörenhetsdiskurs genom att analysera två svenska välgörenhetsgalor som sändes i SVT och TV4 under 2017. De teoretiska utgångpunkterna har främst varit Sara Ahmeds (2011) teori om olustens politik, Olli Pyyhtinens (2014) tolkning och utveckling av Marcel Mauss (1924) teori om gåvor och utbyten, samt Jo Littler (2008) och Ilan Kapoors (2013) teorier om kändisars deltagande i välgörenhet. Genom att använda Ernest Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som teoretisk ingång och metod för diskursanalysen undersöks välgörenhetsdiskursens möjligheter och krav, med fokus på sprickor och spänningar som uppstår inom dess ramar. Analysen visar att diskursen kräver vissa moment för att existera. Ett sådant moment är de, med användning av Kapoors begrepp, avpolitiserande effekter som framkommer när fokus riktas mot snabba lösningar på akuta problem snarare än att tala om social rättvisa och politiska åtgärder. Ytterligare ett moment som diskursen kräver är temat om medlidande för att kunna väcka känslor hos subjektet som uppmanas att skänka pengar. I förlängningen krävs också lyckliga slut, där detta givarsubjekt får se hur pengarna har hjälpt rädda liv på barn runt om i världen. Analysen visar hur välgörenhetsgalorna, trots goda intentioner, också bidrar till att konstruera en bild av Sverige som en ”god” nation vilket förstärker makthierarkier mellan Sverige och de länder som mottar pengar från välgörenheten. Bilden av Sverige som (re)produceras inom välgörenhetsdiskursen osynliggör också förståelser av Sverige som del i en global kapitalistisk ordning som tar från samma fattiga som välgörenhetsgalorna ämnar rädda.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning utifrån en kritisk diskursanalys, och syftar till att bidra med kunskap om interkulturell pedagogik och kompetens i anknytning till bildpedagogik, genom klassrumsobservationer, två lärarintervjuer, och åtta elev intervjuer. Studien handlar om att synliggöra maktstrukturer, som dominans av västerländska traditioner och stereotypiseringar av utomeuropeiska kulturer och länder. Vidare analyseras vårt insamlade material utifrån en postkolonial teori utifrån kopplingar mellan kolonialismens historia och samtida former av rasism och diskriminering, för att ta reda på huruvida det koloniala arvet återskapas i nutid, och hur diskurser kommer till uttryck. Med analytiska verktyg från en postkolonial teori och diskursiv diskriminering synliggör resultatet maktstrukturer, som t.ex. eurocentrismens diskursiva funktioner i bildämnet. Den granskade materialproduktionen visade en dominans av eurocentrismen, som tar sig uttryck i lektionsinnehåll i bildundervisningen, trots läroplanens riktlinjer att motverka rasism och diskrimineringar.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur personer i gängkriminella miljöer konstrueras samt positioneras i den nyhetsmediala samhällsdebatten om gängkriminalitet i Sverige genom att studera publicerade debattartiklar från en specifik tidsperiod. Studien utgår från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv som menar att verkligheten formas och tolkas genom språkliga diskurser, varför valda analysverktyg har ett lingvistiskt fokus där texternas lexikala aspekter undersöks, liksom deras anspråk på gängkriminalitetens orsaker och lösningar. Vidare analyseras debattartiklarnas innehåll genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på de skildringar och identiteter som görs, samt utifrån teorier om stigmatiseringsprocesser och avvikarkarriärer Även själva fördelningen mellan debattörer samt presenterade perspektiv i debatten analyseras i relation till sociala makthierarkier. Uppsatsens resultat visar på att personer i gängkriminella miljöer främst tenderar att reduceras till deras kriminella egenskap i debatten, vilket konstruerar personerna som avvikare och förövare i samhället på sätt som stundtals får avhumaniserande effekter. I vissa fall nämns även personernas unga ålder samt icke-svenska etnicitet, vilket främst motiverar till förslag på ökade disciplinära åtgärder mot unga samt personer som saknar medborgarskap. Vidare präglas en stor del av debatten av ett fokus gentemot polisiära resurser och skärpta straff, vilket verkar osynliggörande för gängkriminalitetens bakomliggande sociala faktorer samt det sociala arbetets betydelse. Detta får även konsekvenser för personernas sörjbarhet samt ansedda rätt till sociala stödinsatser som fokuserar på förändring. I de fall sociala aspekter faktiskt diskuteras i debatten tenderar en sorts osynlig tröskel skapas mellan ”den unga som sörjbar” och ”den kriminella som straffbar” – vilket möjliggör till att vidmakthålla identiteterna "offer" och "förövare" i skildringarna på ett sätt som gör att problemets komplexitet undviks. / The purpose of this study is to investigate and analyze how people within gang criminal environments is constructed and positioned in news media’s social debate about gang criminality in Sweden by studying published debate articles from a specific time period. The study is based on a critical discourse analytical perspective on reality as shaped and interpreted by linguistic discourses, why selected analysis tools has a linguistic aim that investigate the texts lexical aspects, as their claims on causes and solutions of gang crime. Furthermore the debate articles are analyzed through a social constructionist perspective on the descriptions and identities that is made, and also by theories about stigmatization processes and deviant careers. The division between debaters and represented perspectives is also analyzed in relation to social hierarchies of power. The result of the study shows that people in gang criminal environments mainly tend to be reduced to their criminal quality, which constructs them as deviants and perpetrators by ways that sometimes have dehumanizing effects. In some cases the persons young age and non-swedish ethnicity is mentioned, which mainly justifies proposals for increased disciplinary actions against youths and people without swedish citizenship. Further, the debate is characterized by a focus towards police resources and increased penalties which tend to overshadow the underlying social factors of gang crime and the importance of social work. This has consequences for their considered worth of sympathy and rights to social support that focuses on change. When social aspects is discussed it tends to create a invisible gap between ”the youth worthy of sympathy” and ”the punishable criminal” – which enable to maintain the identities of “victims” and “perpetrators” in a way that avoids the complexity of the problem.