Media has an influence on millions of people around the world, this influence can be positive as well as negative as a consequence of how phenomena and a certain event are interpreted. Mass media tend to magnify and dramatize events in form of attractive headlines in order to get as many readers as possible. One of the countries that the media spotlight focused on in recent years is Greece. However these attractive headlines, have not contributed anything positive for the country and one can say that it has done more damage than good. In the media the Greeks have been stereotyped, radicalized and labeled as "lazy" due to the representation of media. The purpose of this study was to describe how Swedish media represent’s the Greeks and how the Greeks perceive this petition but also what the consequences are here to become. This study has been constructed by the use of previous research and theoretical concepts, studies of Swedish published news articles and interviews with Greeks living in Sweden has been performed. The results show that the Swedish media slant led to that the Greeks got stereotyped as lazy and incompetent, which in one way or another touched and affected the Greeks living in Sweden. It's a matter of how people's identity construction is affected and also the consequences that arise due to media bias and media slant. / Media utövar ett stort inflytande på miljontals människor varje dag genom att de dagligen kommer i kontakt med media genom radio, nyhetstidningar och TV. Medias tendens att dramatisera vissa händelser och fenomen är vanligt och detta sker vanligtvis genom lockande nyhetsrubriker med syfte att nå ut till så många följare som möjligt. Studiens syfte är att undersöka hur svensk och utländsk media har valt att framställa grekerna samt undersöka hur framställningen påverkar grekerna och vilka konsekvenser detta kan tänkas bringa. För att studien skulle bli genomförbar har vi undersökt tio nyhetsartiklar från två populära svenska tidningar, där var och en av artiklarna har kodats för att visa ett synligt samband mellan hur nyhetsartiklarna framställer grekerna. Vi har även genomfört tio intervjuer med greker som bor i Sverige för att ta reda på hur grekerna uppfattar, upplever och påverkas av medias negativa framställning. Resultatet av framställningen och intervjupersonernas svar har tillsammans med tidigare forskning, teoretiska analysverktyg och ansatser analyserats för att ge en grund till vilka konsekvenser en sådan framställning kan leda till. Det presenterade resultatet visar att medias framställning av grekerna är allt annat än hygglig. Grekerna framställs som lata förtidspensionärer, opålitliga och odugliga till att betala skatt och sina skulder. Den negativa framställningen har lett till en rad konsekvenser; stereotypisering, generalisering och stämpling, vilket i sin tur påverkar den sociala identiteten och identitetsskapandet.

Syftet med detta arbete är att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lärarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och läraren är. Vi undersökte även vilka metoder läraren använder sig av inom religionsundervisningen, men även för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med två kvalitativa arbetsmetoder, då vi intervjuade lärare och elever, men också observerade de på religionsundervisningen. Denna studie gjordes på tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lärare och sex elever. På varje skola intervjuade vi en lärare och två elever. Det visade sig att lärarens uppfattningar inte alltid stämde överens med beskrivningen från eleverna. Lärarna försöker vara innovativa i sin undervisning samt att de försöker inkludera alla elever, men att undervisnings upplägget och materialet inte motsvarar elevernas önskemål och åsikter.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställs i den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna ”stereotyping” och andrafiering. Resultatet presenteras under fyra tydliga teman som uppkom under analysprocessen. Dessa teman är; skräck och mörker, nationalitet och etnicitet, symboler samt när ”de andra” ses som ett hot mot ”vår” ordning. Undersökningen tyder på att det sker en stereotypisering och andrafiering av romer som tigger i svensk dagspress. Studiens resultat påvisar även medias inflytelserika position i samhället och som en bidragande faktor till den strukturella diskrimineringen. Resultatet visar att det också finns ett fåtal artiklar som inte enbart vidmakthåller de gamla stereotyperna och ett ”vi” och ”dem”, utan även belyser den existerande diskrimineringen av romer som tigger.

Under flyktingkrisen 2015 hårdnade debatten kring flyktingmigration och de främlingsfientliga rösterna höjdes. Som ett resultat av den mediala uppmärksamheten kring flyktingkrisen anses nu invandrings- och integrationsfrågan vara den överlägset viktigaste samhällsfrågan i Sverige. Forskning kring främlingsfientlighet har i stor utsträckning genomförts ur majoritetsbefolkningens perspektiv, i denna studie ligger fokus istället på personer med utländsk bakgrund och deras erfarenheter av främlingsfientliga attityder. Genom en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts har denna studie undersökt hur personer med utländsk bakgrund upplever främlingsfientlighet och dess orsaker i relation till medierapportering kring invandring och flyktingfrågor. Resultatet har analyserats med hjälp av Intergroup threat theory, Cultivation theory och stereotypisering och visar att främlingsfientlighet existerar mellan majoritets- och minoritetsgrupper men även inom minoritetsgrupper. De upplevelser som identifieras är huvudsakligen vardagliga händelser och dess orsaker grundar sig på samhälleliga problem, kulturskillnader och stereotyper. Enligt respondenterna framställer media personer med utländsk bakgrund och flyktingar övervägande negativt och påverkar därmed attityder och främlingsfientliga åsikter i det svenska samhället. Ett resultat av detta menar respondenterna är att Sverige har blivit mer främlingsfientligt på grund av den mediala rapporteringen kring flyktingkrisen.

Detta arbete är en kandidatuppsats i socialpsykologi som är skriven vid Umeå universitet 2016. Syftet för denna systematiska textanalys har varit att skapa en nyanserad bild av Aftonbladet och Expressens representationer av huliganer och huliganism. Samt att belysa möjlig påverkan dessa representationer kan ha för hur den svenska huliganismen beter sig. Resultaten av analysen har visat att tidningarna i urvalet stereotypiserar personer genom sociala miljöer och konkreta händelser. De naturaliserar en vilja eller ett behov av våld genom maskulinitet, publicerar för effekt och sensationaliserar i sina representationer av huliganer och huliganism. Aftonbladet och Expressen försöker ge en nyanserad bild främst genom maskulinitet och trots som individernas anledningar till att delta i sociala miljöer och konkreta händelseförlopp när de rapporterar om huliganer och huliganism. Samt att tidningarna framställer personer genom specifika personlighetsbeskrivningar och egenskaper, och händelser genom specifika händelseförlopp som kategoriseras eller stereotypiseras som huliganism. Analysen av dessa frågeställningar har lämnat en väl belyst bild av hur Aftonbladet och Expressens rapporteringar av huliganer och huliganism sett ut 2014 och 2015. Därigenom presenteras i uppsatsen, för att uppfylla arbetets syfte och för att försöka fylla kunskapsluckan inom forskningen om svensk huliganism, entypologi innehållande sex kategorier. Denna typologi består av kategorierna; 1. positiv supporterkultur, 2. gråzon, 3. negativ supporterkultur, 4. ultras/supras, 5. firmakultur och 6.huliganismkategorin.

Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ”grupper” vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga. Moralpaniken, med inriktning mediepanik kan ses som en övergripande beteckning på alla de olika mediekonstruerade panik- och hotfenomen vi möter. Dessa paniker uppstår ofta och fortplantas alltid i och av media. Diskurser menar Fairclough både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer och samtidigt formas av andra sociala praktiker och strukturer. I den kritiska diskursanalysen analyseras språket. Språket i form av texter, bilder och media har idag en större betydelse för vårt vardagliga liv och att forskning fokuserar på språkets betydelse blir därmed allt viktigare. I analysen visar sig tre utmärkande teman: chockerande ungdomsvåld, hänsynslöshet samt avvikande flickor. Dessa teman innehåller även underdiskurser som bland annat diskurser grovt ungdomsvåld, skrämsel, hämnd som orsaksförklaring och stereotypifieringar. Den unga brottslingen är en ohämmad lättretlig ung man som har nära till våld, har heder som lätt kan vanäras eller som inte tar mycket hänsyn till andra. I de få fall då gärningspersonen är en kvinna görs det mycket tydligt och normavvikelsen görs tydlig. Reproduktionen av stereotyper som farliga unga normbrytare är typiskt för de studerade artiklarna.     Nyckelord: Ungdomsbrottslighet, ungdomsbrottslingar, framställning, tidningsmedier, diskursanalys, våld, stereotypisering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler. Artiklarna har delats in i pro- och kontraartiklar. Analysen visar att pro-artiklarna saknar sanningsanspråk, vilket visar en inkluderande attityd. Kontraartiklarna fokuserar på den egna tolkningen som den enda rätta, vilket genererar en auktoritär attityd som betraktar den homosexuelle som syndare så länge personen lever ut sin homosexualitet. De tenderar även att se det sekulära samhället som hotfullt och skapar en stereotyp av HBTQ-gruppen som högljudd och krävande. Denna stereotyp är som tydligast år 2014. Pro-artiklarna välkomnar människor av olika sexuella läggningar medan kontraartiklarna ser den heterosexuella läggningen som den enda av Gud givna, naturliga och önskvärda läggningen. Ledarartiklarna avgjör tidningens officiella ställningstagande och analysen visar att Kyrkans Tidning är mest tillåtande. HBTQ-gruppen representeras dock endast av homosexuella i samtliga tidningar. Världen Idag är den enda tidningen som saknar pro-artiklar och lever därav inte upp till Forsts toleranskriterier. Kyrkans Tidning kan placeras i värdesättningsuppfattningen och Dagen i tillåtelseuppfattningen.

Sammanfattning Titel: Väljer män män? - En kvalitativ studie i stereotypisering och homosocialitet. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sara Moatamid och Annsofie Donoyan Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2016-01-11 Bakgrund och syfte: Tidigare forskning belyser att det saknas forskning som fokuserar på vad som ligger bakom den ojämna könsfördelningen och vilken roll rekryteringsprocessen har i detta. Syftet med denna studie är att öka förståelse för vad kön har för betydelse i rekryteringsprocessens urvalssteg med utgångspunkt från homosociala och stereotypa strukturer som bildas på organisationen. Metod: Studien har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt samt en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning bygger på vetenskapliga artiklar och det empiriska kapitlet bygger på tre huvudteman som utvecklats utifrån tidigare forskning. Slutsats: Fältstudien har uppvisat upprepade spår av homosocialitet och stereotypisering på samtliga, studerade organisationer trots tron om att jämställdheten är på väg mot rätt riktning. De intervjuade företagen var inte medvetna om de indirekta valen och bedömningarna som skedde under rekryteringsprocessens tre utvalda steg. Detta ses som ett organisatoriskt problem då organisationen inte tar tillvara på all kompetens, kvinnlig såväl som manlig. Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag belyser att stereotypisering och homosocialitet sker stegvis under rekryteringsprocessen. Vi anser att det är viktigt med mer forskning kring ledarskapstänket kopplat till dessa två faktorer. Det finns ytterst lite forskning kring hur rekryterarna resonerar vid chefsanställning. Majoriteten av forskningen belyser vad rekryterare gör för val och hur rekryteringsprocessen går till, men inte hur ledarskapsresonemangen har skett kring varje beslut. Studiens bidrag: Det teoretiska bidraget belyser att kön har stor betydelse i rekryteringsprocessens tre utvalda steg och stereotypisering samt homosocialitet återspeglas tydligt genom hela processen. Ur ett praktiskt perspektiv föreslås det att granska jobbannonser ur ett genusperspektiv innan de publiceras samt att våga uppmärksamma homosocialitet och stereotypisering som ett problem. Nyckelord: Rekrytering, intern rekrytering, kompetens, stereotyp, genus, homosocialitet. / Title: Does men choose men? – A qualitative studie in stereotyping and homosociality. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Moatamid and Annsofie Donoyan Supervisor: Kristina Mickelsson and Pär Vilhelmson Date: 2016-01-11 Aim: Prior investigations show that there is no research that focuses on the true reason behind the gender disparities and what role that the recruitment process is playing in this. The purpose of this study is to increase the understanding of what the significance gender has in the recruitment process, starting from homosociality and stereotyped structures that take shape in the organization. Method: As a starting point, the study has a hermeneutic perspective and an abuctive research approach. The empirical data collection is based on a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. Previous research is based on scientific articles and the empirical chapter is based on three main themes in the recruitment process. Conclusions: The field study has shown repeated traces of homosociality and stereotyping in all the studied organizations, despite the belief that gender equality is heading toward the right direction. The interviewed companies were not aware of the indirect selections and assessments that had occurred during the recruitment process. This is seen as an organizational problem when the organization does not take advantage of all the expertise, female as well as male. Suggesstions for future research: The study's contribution highlights that the stereotyping and homosociality is shown gradually during the recruitment process. We believe that it is important to conduct more research on the leadership mindset linked to these two factors. There is very little research on how the recruiters are forming their judgement during the process of an employment of a new executive. The majority of the research highlights what recruiters choose and how the recruitment process works but not how the reasoning regarding leadership has been around every decision. Contribution of the thesis: The theoretical contribution highlights that gender has great significance in the recruitment process, also that stereotyping and homosociality is clearly reflected throughout the process. From a practical perspective, it is proposed to review job postings from a gender perspective before they are published and to have the courage to pay attention to homosociality and stereotyping as a problem. Key words: Recruitment, internal recruitment, competence, stereotypes, gender, homosociality.

Forskning har visat att andra generationens invandrare kan uppleva identitetsförvirring som följd av oklar etnisk tillhörighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur unga vuxna män med invandrarbakgrund (Mellanöstern) uppfattade att leva med sin egen dubbelidentitet/två kulturer och om männen upplevde fördomar baserat på deras utseende. Åtta semistrukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys. Resultatet utmynnade i fyra teman; kluvenhet, kulturkrock, berikande med två kulturer och utseendets påverkan. Studiens resultat visar att andra generationens invandrare upplever att de står utanför två kulturer vilket påverkar deras utformning av identitet. Utseendet var en väsentlig faktor för hur andra generationens invandrare betraktas i Sverige och påverkar således deras upplevelse av att inte fullt ut känna sig som svenskar. Skillnader i mentalitet med etniska svenskar (och med föräldrarnas kultur) var ytterligare en anledning till att inte känna tillhörighet. Att ha två kulturer beskrivs dock också som en tillgång för ökad förståelse och utvidgade perspektiv av olika människor samt tankesätt. Studien belyser behovet av ytterligare forskning inom ämnet andra generationens invandrare och faktorer som inverkar på identitetsskapande. / Research has shown that second generation immigrants can experience identity-confusion as a result of an unclear ethnic identity. The purpose of the following study was to explore how adult males with Middle Eastern backgrounds perceive their own identity as a result of being part of two cultures and if these males experience any kind of prejudice due to their ethnic appearance in Sweden. Eight semi-structured interviews were conducted and then analyzed using thematic analysis. The interviews resulted in four themes: split identity, cultural clashes, being enriched with two cultures and the impact of appearance. The result of the study shows that second generation immigrants in Sweden experience feeling excluded from both cultures which affects their sense of identity. Having an ethnic appearance was an essential factor for how second generation immigrants experience being viewed differently in Sweden and thus affects their feelings of not being fully Swedish. Differences in mentality with ethnic Swedes (and with the parent’s culture) was a further reason to feel a sense of not belonging. However, being a part of two cultures was also described as an access to better understanding different cultures and expanded worldviews and perspectives. This study highlights the need for further research within the subject of second generation immigrants and factors that influences identity creation.

Forskning har visat på hur det finns en bias i rättsväsendet som gör att kvinnor i större utsträckning döms till rättspsykiatrisk vård, och att det finns en stereotypisk bild av den kvinnliga förövaren. Föreliggande studie syftar därmed att undersöka vilka resonemang som förs samt vilka beskrivningar som ges när kvinnor döms till, alternativt utreds, i fråga om rättspsykiatrisk vård. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ riktad innehållsanalys där åtta stycken domslut rörande kvinnor som dömts samt utvärderats för rättspsykiatrisk vård har analyserats under två kategorier: “Mad” or “bad” samt Kvinnans brott mot den traditionella kvinnliga rollen. Analysen visade hur resonemangen som förs gällande varför kvinnorna borde dömas, samt varför dem döms, till vård i många fall grundade sig i hennes livsomständigheter, förväntade egenskaper och avvikelse från sitt ansvar och familjeroll. Analysen visade även på hur det tycks finnas en tendens att hellre konstatera en psykisk störning än att ifrågasätta denna, och således döma individen till rättspsykiatrisk vård. Resultaten har diskuterats utifrån vad detta kan ha för betydelse för rättsväsendet, och hur detta påverkar såväl behandlingen som bilden av både män och kvinnor som förövare.