Classifications are a crucial part of Library and Information Science (LIS). Classifications aim to organize information, making it easy to retrieve and access. Scholars have criticized the practice of organizing knowledge and the construction of classification systems, claiming it represents some phenomenon while leaving others out. According to some scholars, the practice of classification will always be bias, since it builds upon a subjective kind of worldview. This thesis – Abortion, pregnancy and childbirth in Dewey Decimal Classification – The representation of women in a normative system - focuses on the Dewey decimal classification system (DDC) and its representation of women, in relation to social and medical aspects. Three terms, traditionally linked to women, have been chosen; Abortion, Pregnancy and Childbirth. The three terms have been analyzed in three editions of the DDC to give an overview of a linear development of the representation of women in DDC. The editions are the 8th from the year 1913, the 12th abridged version from the year 1990 and finally the current upgraded version of the 23rd Swedish WebDewey. The question this thesis aims to answer is 1) How does the representation of women manifest in the chosen editions of DDC, in relation to terms linked to social and medical aspects? and 2) What kind of differences appear in the transfer of the international versions of the DDC to a Swedish social context? The editions of DDC are analyzed with the theoretical concept of the Swedish historian Yvonne Hirdman and the method of critical text analysis. Based on this, this thesis concludes that 1) the representation of women in DDC is inadequate and 2) the social aspects of the representation of women has undergone the greatest change in the transfer of the international version of the DDC to the current Swedish version.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

I denna studie har en kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs. Resultatet visar att Sverigedemokraternas språk inte lever upp till jämställdhetsambitionerna, trots att språket är könsneutralt. Kvinnor och män framställs ha medfödda olikheter vilka kan leda till skillnader i livsval och beteenden. Med en sådan syn på kön kan de medfödda olikheterna vara en förklaring på varför fler män har chefspositioner. Sverigedemokraterna antyder även att vi har ett fritt val, vilket betyder att kvinnor och män väljer sina positioner i samhället, därmed finns ingen könsmaktsordning eller makstrukturer. Dessutom upprätthåller de en heternormativitet då de anser att barn bör växa upp med föräldrar av motsatt kön.

The demographics of the French speaking world is rapidly changing, with a majority of the worlds French speakers now residing in African countries with a colonial history with France and Belgium. While the Swedish curriculum for modern languages only specifies that the education should treat areas where the language is spoken, many of the textbooks remain firmly rooted in a Franco-French perspective. Parallel to this development, the Swedish school system is increasingly diverse, while interest in studying French is declining, raising questions on the perceived personal and professional gain in studying French courses where non-Western French-speaking countries remain peripheral. This essay aims to investigate how, and to what extent, French-speaking nations and areas outside the West are represented and construed in the series of Swedish textbooks in French Escalade 1-4.The theoretical basis for this study is in critical text analysis based on a model by Hellspong & Ledin (1997), which uses the framework of systemic functional linguistics to analyse texts through the interplay between the textual, ideational and interpersonal structure with the social context and dynamics that form them, to which they also contribute. Furthermore, postcolonial theory is used to understand the historical context and discourses that have formed during and after France’s colonial empires.The study finds that the textbooks overwhelmingly centre around France and other Western French-speaking countries, while the rest of the French-speaking world remains peripheral, with Sub-Saharan Africa being particularly neglected in relation to its French-speaking population. The representation of the French-speaking world that is construed places metropolitan France at its centre, mirroring the image of the former colonial empire. Furthermore, no clear definition of which countries and areas outside the West should be considered French-speaking emerges, with various textual and semiotic representations conveying different interpretations of where French is spoken in the world. The scarce representations of French-speaking countries and areas outside the West that exist generally have a country of geographical region as their main theme, while the often point out their continued relationship with France. France’s non-European territories on the other hand, are mainly portrayed as exotic paradises, ideal for tourism. The representations of people and characters from these countries and areas construed are also heavily reliant on their connections with France. People from the Maghreb-region are often construed as French immigrants, with the incompatibility of Islam and French identity being a reoccurring theme.

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

Alla texter förmedlar olika bilder av världen, detta innebär att lärares textval blir betydelsefulla. Studiens syfte är därför att analysera hur perspektiven genus, klass och etnicitet framställs i ett urval av högläsningsböcker. Vi har även valt att ta del av lärarnas reflektioner kring bokval samt hur de ser på perspektiven genus, klass och etnicitet vid val av böcker. För att samla in vårt empiriska material har vi intervjuat sex lärare i årskurs 1-3 och analyserat tio högläsningsböcker. Böckerna analyserade vi genom en kritisk textanalys där huvudkaraktärerna stod i centrum. Hilary Janks begrepp dominans, mångfald och tillgång applicerades också på resultatet. Vi presenterar teori och tidigare forskning om lärares textval, texters påverkan samt om genus, klass och etnicitet i barnlitteraturen. Denna har vi sedan använt oss av för att analysera vårt resultat som består av presentationer av varje bok samt tolkningar av hur genus, klass och etnicitet framträdde i respektive bok. Vi har även gjort en sammanställning över hur de tre perspektiven framställs i samtliga böcker, samt en intersektionell analys av utvalda karaktärer. Intervjusvaren redogörs också för och analyseras utifrån vår teoretiska referensram. Resultatet visade på en dominans av manliga och könsstereotypa huvudkaraktärer, samt att karaktärer med vit hudfärg och av medelklass var de som dominerade. Resultatet visade även att lärarna generellt sett inte tänkte på perspektiven genus, klass och etnicitet då de valde böcker utan istället fokuserade på att språket skulle vara lättförståeligt för eleverna samt att böckerna skulle väcka intresse och läslust. Vår slutsats blev därför att lärarnas svar stämde med den bild textanalyserna gav, då böckerna inte visade på särskilt stor mångfald utifrån perspektiven genus, klass och etnicitet. Vi hoppas att denna studie kan väcka medvetenhet hos pedagoger, och inspirera till kritisk granskning av texter.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare som undervisar i olika förskoleverksamheter beskriver att de främjar barns läs och skrivfärdigheter. Samtliga moment i studien tar sin utgångspunkt i Lukes & Freebodys repertoarmodell (1999) vilken delar praktikers stödjande arbete i fyra olika kategorier. Den insamlade empirin består av fem olika förskollärares utsagor vid intervju kring deras arbete med läs och skrivarbete. Resultatet visar att man i stora drag arbetar på liknande sätt när det kommer till att utmana barn inom de tre första kategorierna i modellen, där man arbetar för att barn ska få möjlighet att knäcka koden för skrift och läsning, när det kommer till att utmana barn i eget textskapande och i att själva bruka texter på olika sätt. Däremot skiljer sig utsagorna kring den sista kategorin som innefattar att arbeta med att låta barn kritiskt granska texter.

The climate crisis has increased the demands on Swedish forestry and given fuel to an already polarized debate concerning how Swedish forests should be managed and what constitutes sustainable forestry. Questions of ownership and who should have a say in the matter is at the center of this conflict. This essay examines the topic of ownership in the Swedish forest debate. The argumentation of stakeholders in the debate was analyzed to show which topoi contribute to the conflict and create inertia towards reaching mutual understanding. Thirty-nine opinion articles from Swedish news media, published between April and October 2021, were analyzed through a critical textual analysis. Two primary groupings among the debaters were found: those who argue to strengthen the rights of forest owners, and those who argue for more regulation or conservation. Identified topoi show that emotions and trust play a key role in the conflict. Ways of working with this and possibilities for discursive meeting places are discussed. Making explicit important values, clearly defining important terms, and focusing on the right subject matters are also suggested to enhance possibilities for mutual understanding.