Världen idag blir allt mer globaliserad och länder får ett starkare mångkulturellt samhälle där det är vitalt att närma sig en interkulturell samexistens. Denna uppsats ämnar svara på frågan hur kan film användas i religionskunskapen för att skapa förståelse och acceptans för ’den andre’? samt diskutera hur normativa och stereotypa föreställningar presenteras i filmerna och huruvida dessa utmanas. Med utgångspunkt i filmerna Saved! (2004) och Bend it like Beckham (2002) analyseras och diskuteras representation utifrån begreppen intersektionalitet, interkulturalitet och normkritisk pedagogik i syfte att exemplifiera hur film kan agera som ett verktyg för att ge elever interkulturell kunskap och en djupare förståelse för den andre. Båda filmerna berör teman som religion, tradition och kultur i olika grad och med glimten i ögat, där de identitetssökande processerna är i fokus. Dessa båda titlar tillhör genren komedi med unga protagonister i elevernas egna åldrar där de behandlar och möter vardagliga problem som oförstående föräldrar, strävan efter drömmar, oväntade hinder och att hitta sin plats i samhället. Trots att en ökad xenofobisk diskurs växer fram inom olika mediala plattformar besvarar denna text att kulturell mångfald är något att värna om. Vidare framkommer det att film är ett bra redskap i klassrummet för att minska bryggan mellan kulturella skillnader där fokus ligger på samexistens och illustrerande av främmandegörande processer.

Detta arbete är en kritisk textanalys av två läromedel avsedda för svenska för invandrare(SFI) kurs D. Analysen baseras på kritisk diskursanalys, normkritisk forskning ochkritiska vithetsstudier. Uppsatsens syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden ochnormer som inte är uppenbara, genom en granskning av läromedelsproducenternastematiska val och framför allt vad som utelämnats ur läromedlen. Vi utgår frånstyrdokumentens skrivelser om diskriminering och andra värdegrundsfrågor samt vilkenkunskap och stöd som målgruppen ska erhålla. Vi tittar också på potentiellt negativakonsekvenser ur ett pedagogiskt och praktiskt perspektiv som utelämnandet kan få förnyanlända.Analysen visar att läromedlen utelämnat viss kunskap och information som enligt ossborde ha varit med. Utelämnandet kan även ger enligt oss en inkomplett bild av Sverigeshistoriska och samtida samhällsförhållanden än vad som faktiskt råder.Sammanfattningsvis ger studien indikationer på att det finns ett behov av attläromedelsinköpare på skolenheter mer kritiskt granskar läromedel innan inköp, utifrånexempelvis ett normkritiskt perspektiv, efterlevnad av styrdokumentens skrivningar ombl a värdegrund och skrivningar om de behov som läromedlens målgrupp har, innanläromedlen köps in av skolor och används av pedagoger.

This is a qualitative interview study aiming to examine the concept of tolerance as it is a core value in the curriculum for the Swedish upper secondary school and high school. The concept of tolerance is linked to the subject of religious studies. A total of six teachers were interviewed regarding their understanding and interpretation of the concept, as well as its place in their teaching. The method of analysis was hermeneutic and the statements made by the teachers were further analyzed in the light of normcritical pedagogy and didactical awareness. The results show a diversified understanding of the concept, manifested in a broad scale of attitudes to it, ranging from negative to positive, though all were based on a reflective approach. This affected the teachers' tendency to include, or focus on, the concept of tolerance in their teaching, varying from active inclusion to exclusion. The discussion focuses on the differences and difficulties associated with acts of tolerance versus attitudes of tolerance. The teachers define religious studies as a subject with heavy focus on interpersonal relations. Acts of tolerance are therefore problematic as they are also acts of power between individuals and groups. This shows the didactical importance of discussing the concept of tolerance, mainly in relation to attitudes and acts, between teachers as well as in the classroom.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur pedagoger tänker kring och arbetar med genus på fritidshemmet. Frågeställningarna behandlar även hur genusordningen på skolan och skolkulturen påverkar verksamheten ur ett genusperspektiv. Som empirisk grund för arbetet har vi gjort fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på fritidshemmet på två mångkulturella skolor i Stockholm samt på en svensk skola i ett spansktalande land. Med hjälp av genusteoretiska perspektiv visar resultatet av studien att pedagoger på fritidshemmet tänker och arbetar olika med genus i verksamheten. Vi har sett exempel på att pedagoger bidrar till upprätthållandet av stereotypa könsdefinitioner genom att till exempel tala om flickor och pojkar som två olika enhetliga grupper. I resultatet har vi även sett hur pedagoger kan möjliggöra elevers identitetsskapande genom att inte göra skillnad på elever grundat på föreställningar om kön. Det har också framgått att det råder olika kulturer på varje skola och gemensamt för alla tre skolor i undersökningen är att skolkulturen påverkar hur pedagoger tänker kring och arbetar med genus i verksamheten. / The purpose of this study is to illustrate how educators relate to gender in after-school programs and how school culture affects educators and students. Our questions also deal with gender order in school and how cultural factors affect the gender perspective in after-school programs. As empirical basis for our study we did four qualitative interviews with educators at two multicultural schools in Stockholm and one Swedish school in a Spanish-speaking country. The results of the study show that the educators at the after-school programs relate different to the students in school from a gender perspective. We have seen examples of educators maintaining stereotyped gender definitions by talking about girls and boys as two different uniform groups. The results also show how educators can create possibilities for students to find different identities by not making any differences between the students based on gender. It has also emerged that there are different cultures at each school and common to all three schools in the survey is that the school culture affects how educators think about and work with gender.

RFSU- Do you want to? -A multimodal analysis of the RFSU’s (the Swedish Association for Sexuality Education) school material to encourage mutual sexuality The purpose of this study is to identify the semiotic resources, by using a multimodal analysis, that the RFSU uses to communicate the creation of relationships between participants to express their aim. Furthermore, to examine the basic thoughts that the RFSU has about standards due to gender should be eliminated, and how these become evident in the films. The starting point for the essay is questions about how the RFSU creates a relationship with the audience through the semiotic resources, as well as the manner in which it is possible to derive the RFSU’s basic thoughts about breaking the standards and working towards stereotypical gender roles. The material I examine consists of two short films belonging to a collection of school supplies under the name titled ”Vill du?” (Eng. ”Do you want to?”) that the RFSU has created for the education of secondary school students. The method is based on a sociosemiotic perspective where the material is analyzed by a composition analysis, an ideational analysis and an interpersonal analysis. The dialogues are analyzed based on the systemic functional grammar and the discussion of the results and how they are linked to the theory that there is a heteronormativity in today's society, which the RFSU wants to break through. The conclusion is that RFSU uses semiotic resources such as young participants, communication tools, such as: Skype, computers and phones, and other typical youth-related things. The most prominent result of the analysis that is actively breaking the standards against the heterosexual norm is that one film, ”Gorillan”, which works against the stereotypical gender roles, where it is the male who is subjected to sexual harassment; and the second film works against the norm of heterosexuality as it is about two gay guys.

Norm criticism is a well-spoken topic in the Swedish after-school center, never has the gender and race aspect been so debated as now. In this candidate thesis, norm criticism in the Swedish after-school center, is brought to the surface and put into the perspective of intersectionality through two cases. Their cultural background and normative values will also play a role. Our two cases connected through years of working in the after-school center, will be debated through different contemporary articles, literature and a observation as well to bring focus on norm critical pedagogy. We will work around the questions; how do we use norm critical pedagogy, if we don’t know whose norms to emanate from, and how important are norms really in our daily work as teachers? Do all students get the same treatment, or is there a difference between students with a minority background, and is there a difference between how teachers view, categories and judge them according to their own evaluation and norms? / Normkritik är ett ämne som är omtalat i svenska fritidshem, aldrig har genus och rasaspekter varit så omdebatterat som nu. I detta kandidatarbete kommer normkritik i det svenska fritidshemmet att lyftas fram intersektionellt genom två berättelser, kulturella och normativa värden kommer även att spela en roll. Genom två beskrivna händelser, kopplat till år av arbete i fritidshemmet kommer vi att reflektera med hjälp av samtida artiklar, litteratur och en observation samt fokusera på normkritisk pedagogik. Vi kommer att utgå från frågeställningar som; hur använder vi oss av normkritisk pedagogik om vi inte vet vems normer vi utgår ifrån, och hur stor roll spelar egentligen normer i vårt dagliga arbete som lärare i fritidshem? Får alla elever samma bemötande i skolan, eller finns det en skillnad mellan elever från minoritetskulturer och är det skillnad på hur lärare bedömer och kategoriserar dem kopplat till deras egna värderingar och normer? / <p>Bedömningsgrad: VG</p>

Tidigare forskning visade att lärarutbildningar har misslyckats med att utbilda lärare kring normkritisk pedagogik där genus, kön och etnicitet är betydande faktorerna för elevernas resultat i skolan (Skolverket 2016a; Lundvall 2006; Barker 2017). Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med normkritisk pedagogik samt om och isåfall hur Linnéuniversitetet har förberett lärare i idrott och hälsa kring ämnet. Lärares åsikter och kunskaper inom ämnet insamlades med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats genom Lee Shulmans (1986) teori om pedagogiska ämneskunskaper samt diskuteras utifrån begreppen ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och pedagogiska ämneskunskaper. För att få ytterligare perspektiv analyserades resultatet från tidigare forskning. Studiens resultat visade att lärare med examen från Linnéuniversitetet brister i pedagogiska ämneskunskap kring normkritik. Lärare är väl medvetna om de normer som existerar och har ett engagemang i att arbeta mot dem men har brister i kunskaper om pedagogiska kunskaper för att arbeta normkritiskt.

Studien syftar till att få en förståelse för danslärares förhållningssätt till begreppen kropp, genus och etnicitet inom ramen för kursen Dansteori i gymnasieskolan. Det undersöks huvudsakligen med hjälp av det intersektionella perspektivet samt den normkritiska pedagogiken som teoretiskt ramverk. Detta i kombination med olika perspektiv på begreppen kropp, genus och etnicitet utifrån olika teorier. Studien är kvalitativ och innefattar skriftliga och muntliga webbaserade intervjuer med danslärare. Analysen utgår från en hermeneutisk tolkning. Studien visar att danslärarna förhåller sig likartat till begreppens funktion i undervisningen. De kan användas som verktyg för att förankra dansen i samhället eller för att synliggöra respektive vidga normer. Resultaten pekar också på att alla danslärare i undersökningen ser begreppen som sociala konstruktioner inom sin undervisning. Vilken plats de får i undervisningen ser olika ut. Några behandlar dem som icke återkommande moment och som ett redskap för eleverna medan andra låter dem vägleda utformningen av den egna undervisningen. Det senare ger upphov till en mer normkritisk pedagogik som utmynnar i ett vidgande av normer. / The study seeks to get an understanding of how dance teachers at secondary schools approach the concepts of body, gender, and ethnicity within the course ‘Dance theory’. This is examined through the norm critical approach and intersectionality as the main theoretical framework. Moreover, theoretical perspectives on body, gender and ethnicity are presented. This qualitative study involves oral or written digital interviews for collecting data and uses the hermeneutical perspective as the method for analysis. The results show that dance teachers regard the concepts as socially constructed and approach them in a similar way. It is also made visible that the concepts of body, gender and ethnicity are used as a tool for connecting dance to society in general, or to either highlight or transform social norms. Furthermore, differences also appear since the concepts seem to have various positions in their teaching and for whom the concepts are considered as an instrument. Some dance teachers deal with the concepts as non-recurring elements while others allow them to influence the whole teaching practice. The latter seems to lead to more norm- breaking activities.

Ungdomar spenderar mycket tid i skolan där de ingår i olika sociala sammanhang. I dessa speciella kontexter har det länge existerat normer för vad som anses vara rätt och fel beteende, utifrån både grupp- och könstillhörighet. Hur lärare och övrig skolpersonal väljer att synliggöra och diskutera dessa normer har betydelse för hur öppna och accepterande ungdomar är gentemot dem som anses avvika från normen. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och med hjälp av Jeanette Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner (1985) syftar denna text till att lyfta fram hur lärare kan undervisa i normkritisk litteraturläsning. Genom att välja litteratur med omsorg kan lärare hjälpa eleverna att ifrågasätta sina egna normföreställningar men också öppna upp tolknings- och diskussionsutrymmen som synliggör olika normer, identiteter och sexualiteter. Dagens läromedel har ett bristande fokus på normkritik, vilket resulterar i att lärare som vill undervisa normkritiskt behöver hitta eget undervisningsmaterial. Lärarens litteraturval blir därför avgörande för att kunna skapa ett öppet och tryggt klassrum där eleverna vågar uttrycka sig och samtidigt visar respekt och acceptans gentemot andras olikheter. Wintersons roman kan i undervisningssyfte användas för att åstadkomma just detta och öppna upp diskussioner som kan förankras i den värdegrund som skolan vilar på.

Syftet med arbetet är att undersöka ett normkritiskt förhållningssätt till lärande samt lärares syn på normer och värden. Arbetet undersöker även lärares syn på möjligheter och utmaningar med normkritik i undervisningen samt hur de implementerar perspektivet i sin planering och undervisning. Explicita metoder och strategier som lärare använder sig av undersöks och påvisas i studien. Metoder som används är en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som utgår från en fenomenografisk metodologi. Teorier som analysen utgår från är ett sociokulturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv samt från läroplanen och skollagen. Resultatet som framkom är främst att ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ofta bygger på egna värderingar och uppfattningar om moral samt på en viss koppling till läroplanens uppdrag och skrivningar kring normer. Lärare ser stora möjligheter i att arbeta normkritiskt i grundskolans flesta ämnen och inom merparten av samhällskunskapens områden. De poängterar vikten av ett övergripande och långsiktigt arbete samt att diskutera normer och normkritik med elever, att bygga på deras egna erfarenheter samt koppla det till elevernas vardag och exempel de kan identifiera sig i. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this work is to investigate a norm-critical approach to learning as well as teachers’ views when it comes to norms and values. This work also investigates teachers’ views on possibilities and challenges with norm-critical perspectives, as well as how they implement the perspectives in planning and teaching. Explicit methods and strategies teachers use are investigated and demonstrated in the study.  The methods used are surveys and semi-structured interviews based on a phenomenographic methodology. The analysis is based on theories about a socio-cultural perspective and a norm critical perspective, as well as the curriculum and the education act.  The result shows that a norm-critical approach in education often is based on the teacher’s own values and sense of moral, as well as connected to the curriculum mission and its writings about norms. Teachers are seeing large possibilities when it comes to working with a norm-critical approach in most of the compulsory schools' subjects, and mostly in the different civics’ subjects. They value a general and long-term work and discussions about values and norm-critical thinking with pupils, to build on their experiences as well as connecting to the pupils’ everyday life and to use examples as they can identify with. The results agree well with prior research and literature.