The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching. The conclusion of the study is that there is no fixed manual or one single method, for democratic teaching. However, if possibilites are created through educational politics, teacher tranining, existing norms at the school, and individual teachers ability to reflect upon their own position of power, democratic and anti-oppressive education is possible.

Syftet med arbetet är att undersöka ett normkritiskt förhållningssätt till lärande samt lärares syn på normer och värden. Arbetet undersöker även lärares syn på möjligheter och utmaningar med normkritik i undervisningen samt hur de implementerar perspektivet i sin planering och undervisning. Explicita metoder och strategier som lärare använder sig av undersöks och påvisas i studien. Metoder som används är en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som utgår från en fenomenografisk metodologi. Teorier som analysen utgår från är ett sociokulturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv samt från läroplanen och skollagen. Resultatet som framkom är främst att ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ofta bygger på egna värderingar och uppfattningar om moral samt på en viss koppling till läroplanens uppdrag och skrivningar kring normer. Lärare ser stora möjligheter i att arbeta normkritiskt i grundskolans flesta ämnen och inom merparten av samhällskunskapens områden. De poängterar vikten av ett övergripande och långsiktigt arbete samt att diskutera normer och normkritik med elever, att bygga på deras egna erfarenheter samt koppla det till elevernas vardag och exempel de kan identifiera sig i. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this work is to investigate a norm-critical approach to learning as well as teachers’ views when it comes to norms and values. This work also investigates teachers’ views on possibilities and challenges with norm-critical perspectives, as well as how they implement the perspectives in planning and teaching. Explicit methods and strategies teachers use are investigated and demonstrated in the study.  The methods used are surveys and semi-structured interviews based on a phenomenographic methodology. The analysis is based on theories about a socio-cultural perspective and a norm critical perspective, as well as the curriculum and the education act.  The result shows that a norm-critical approach in education often is based on the teacher’s own values and sense of moral, as well as connected to the curriculum mission and its writings about norms. Teachers are seeing large possibilities when it comes to working with a norm-critical approach in most of the compulsory schools' subjects, and mostly in the different civics’ subjects. They value a general and long-term work and discussions about values and norm-critical thinking with pupils, to build on their experiences as well as connecting to the pupils’ everyday life and to use examples as they can identify with. The results agree well with prior research and literature.

The purpose of this study is to examine how social studies teachers deal with issues related to norm-critical aspects in the classroom and what opportunities and challenges teachers experience with this approach. The paper also examines what it means to implement a norm-critical perspective in the social studies classroom. In addition, it explains a range of norm-critical strategies that teachers use. The research and literature selected for the thesis addresses the subject of social studies, the curriculum and syllabus, norms and values, the pedagogy of tolerance, norm-critical pedagogy, and the didactics of social studies. There is little research on norm critique and, in particularly, norm critique as it relates to social studies for grades 4-6, which reinforced the relevance of examining the purpose of this study.  The theoretical perspective used to analyze the empirics of the work is Vygotsky's sociocultural perspective. The method used to investigate the purpose and questions of the work are qualitative semi-structured interviews. Six people participated in the interview, all of them working as social studies teachers in grades 4-6. The result shows that a norm-critical approach is to countering discrimination and violations by promoting normative diversity. It appears that teachers do not value the curriculum and syllabus in terms of a norm critical approach, but rather draw from their own experiences and values in terms of working with norm-criticism, norms, and values. Furthermore, the results show that teachers see several opportunities in norm critical pedagogy and challenges in this work. They believe that norm critique is relevant in the social studies subject because it offers opportunities to provide students with foundational knowledge and understanding of norms in order to develop their critical thinking. It also seems that a norm-critical approach is relevant to the values-based mission because it helps foster democratic citizens who have respect for their fellow human beings. / Examenarbetets syfte är att undersöka hur lärare inom samhällskunskapen behandlar frågor gällande normkritiska aspekter i undervisningen. Syftet är även att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare ser med ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetet undersöker även vad det innebär att implementera perspektivet i samhällskunskapsundervisningen och skolverksamheten i sin helhet. Dessutom redogörs det för ett antal normkritiska strategier som lärare använder sig av. Den valda forskningen och litteraturen för examensarbetet behandlar ämnet samhällskunskap, styrdokument, normer och värden, toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och samhällskunskapsdidaktik. Det finns lite forskning gällande normkritik och särskilt normkritik kopplat till samhällskunskap för årskurs 4–6, vilket stärkt relevansen gällande att undersöka examensarbetets syfte.  Det teoretiska perspektivet som har använts för att analysera examenarbetets empiri är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metoden som användes för att undersöka arbetets syfte och frågeställningar är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter deltog i undersökningen och samtliga är verksamma som samhällskunskapslärare i årskurs 4–6. Resultatet som framkommer är att innebörden av ett normkritiskt förhållningssätt är att motverka diskriminering och kränkningar genom att främja en normmässig mångfald. Det framkommer att lärarna inte lägger någon vikt vid styrdokumenten gällande ett normkritiskt förhållningsätt utan de utgår ifrån sina egna erfarenheter och värderingar gällande arbetet med normkritik, normer och värden. Vidare visar resultatet att lärare ser ett antal möjligheter med en normkritisk pedagogik och utmaningar med arbetet. De anser att normkritik är relevant i samhällskunskapsämnet då det ger tillfällen, att ge elever grundläggande kunskaper och förståelser för normer för att vidareutveckla deras kritiska tänkande. Det framkommer även, att ett normkritiskt förhållningssätt är relevant för värdegrundsuppdraget då det bidrar till att fostra demokratiska medborgare som hyser respekt för sina medmänniskor.

Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras. / One might say that it is of significant importance for social work practices that students, during education to become social workers, acquire knowledge of the aspects of power that occur during the meeting with clients. Anti-oppressive education as norm criticism and intersectionality addresses these aspects of power, thus points out the importance of good conditions for such education. The purpose of this study is to investigate how the teaching is conducted in practice and examine teachers’ experiences on how to teach about norm criticism and/or intersectionality in social work education. A qualitative study has been conducted with teachers who have experience in teaching about norm criticism and/or intersectionality. Nine semi-structured interviews have been conducted with teachers from different institutions. The study material has been analyzed on the basis of norm critical pedagogy and anti-oppressive education. The study highlights the importance that students develop critical thinking, which is imperative in order to question known “truths” and to continuously apply the process of critical thinking. For a deeper understanding, the students must understand the of power, norms and structures as well as how they affect and are influenced by them. This is achieved by the students turning the critical look toward themselves. There are organizational barriers to the teaching about norm criticism and/or intersectionality due to the lack of resources. For example, the student groups are too large and there is time constraint in designing the teaching in a constructive way. The conclusions are that teachers believe that knowledge about norm criticism and/or intersectionality is of outmost importance to achieve social change on a structural level. In order for students to gain such knowledge, the resources required must be made available to teachers. Therefore, to ensure that new models of teaching about norm criticism is practically implemented in social work education, the shortage of resources exposed in this study need to be considered when developing new teaching methods and during further research.