<p>Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.</p><p>Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.</p>

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området. Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching. The conclusion of the study is that there is no fixed manual or one single method, for democratic teaching. However, if possibilites are created through educational politics, teacher tranining, existing norms at the school, and individual teachers ability to reflect upon their own position of power, democratic and anti-oppressive education is possible.