<p>Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.</p><p>Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.</p>

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området. Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.

Denna uppsats behandlar interaktioner i ett diskussionsforum på Familjeliv.se, där deltagarna är föräldrar eller blivande föräldrar till barn eller foster med ett medfött hjärtfel. Syftet med studien är att undersöka hur detta forum kan fungera som en kunskapsresurs och en plats där deltagarna förhandlar sig fram till gemensamma förståelser om till exempel hjärtfelsdiagnosen och livet med ett medfött hjärtfel. Genom analyser av dels de inledande presentationerna från deltagare som positionerar sig som nya, dels av de diskussioner som följer på dessa presentationer fokuserar studien legitimitet i två bemärkelser: legitimiteten i medlemskapet och legitimeringar i interaktionerna som ingår i kunskapsförhandlingen och bygger upp gemensamma förståelser. Resultaten från studien visar inledningsvis att det finns tydligt återkommande drag i presentationerna, något som tyder på att det finns sociala normer och överenskommelser för vilka forumet är till för, hur deltagandet är uppbyggt och vad som utgör ett legitimt medlemskap. Därefter visar analyserna av de efterföljande diskussionerna bland annat hur deltagarna tydligt orienterar sig kring vad som är legitimt att säga och på vilka grunder, där exempelvis det egna barnets diagnos och erfarenheterna från denna verkar vara avgörande. Detta skisserar ut en bild av forumets funktion och visar på en medvetenhet hos deltagarna vad gäller vad de kan bidra med i förhållande till vården. Analyserna visar även hur interaktionerna är uppenbart flerröstade och rymmer såväl professionell expertis, i form av rekontextualiserade samtal med vårdpersonal, som rekontextualiseringar av deltagarnas egna erfarenheter av hjärtfelen. Genomgående innebär forumet också ett jämförelsematerial där deltagarnas rekontextualiseringar tillsammans bygger en bild av hur saker och ting förhåller sig, som sedan kan appliceras på enskilda deltagares situation. Studien indikerar därmed att forumet kan fungera som en intern kunskapsbank. / This thesis investigates the interaction on an online discussion forum, where the participants are parents or expectant parents of children with congenital heart defects. The aim of the study is to shed light on how this forum can function as a source of knowledge and a place where joint understandings about for example the diagnosis and the life with this medical condition are negotiated in interaction. Analyzing both the initial presentations written by newcomers in the forum, and the discussions following these presentations, the study draws on the concept of legitimacy in two ways: the legitimacy in relation to the forum membership and the legitimations that are used to construct a shared understanding between the participants. The results from the study indicate that there are recurring patterns in the presentations written by new members when introducing themselves in the forum threads. This in turn suggests that there are social norms regarding which participants the forum is directed towards, how the participation is organized and what constitutes a legitimate membership in the community. In addition, a key result from the analysis of the interactions following these presentations is the participants’ navigation of what information is legitimate in which situation, where the own child’s diagnosis and type of heart defect is of great importance. This shows awareness among the participants regarding the nature of the forum’s contribution in relation to healthcare professionals. Furthermore, the analysis also shows how the interactions are strikingly multi-voiced, in that the participants through the discursive process of recontextualization make use of both previous conversations with doctors and other medical professionals, as well as their own experience of the children’s heart defects. The forum then serves as a comparison where these recontextualizations are used to negotiate a joint understanding, which subsequently can be applied to the participants’ individual storylines. The study therefore indicates that the forum can function as a resource of knowledge.