Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar – som representanter av det manliga könet – i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock. Huvuddragen hos de resultat som utkristalliserade sig utifrån dessa teman kan sammanfattas med att våra intervjupersoner bara var delvis medvetna om de resultatmässiga könskillnader som finns i skolan. De orsaker som ofta pekades ut ansågs ha sitt ursprung i naturliga skillnader utifrån en bild av könen som artskilda. Som konsekvens av de ökade resultatklyftorna mellan könen pekade intervjudeltagarna på en ackumulerande förstärkningseffekt där två parallella faktorer uppmärksammades: dels lärares lägre förväntningar på pojkars skolresultat, dels en generellt sänkt utbildningsnivå bland manliga förebilder. Båda dessa faktorer ansågs bidra till ett upprätthållande och en förstärkning av den så kallade anti-pluggkulturen bland pojkar i högstadieåldern. I vår slutsats betonar vi vikten av att bemöta dessa attityder med ett mer normkritiskt angreppssätt i vår undervisning.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.

The purpose of the study was to examine preschool teacher's perceptions in their speech when talking about stereotypes and norm critical literature in read alouds. The theory used in this study was discourse analysis, which here also uses some concepts from the discourse theory by Laclau and Mouffe. Some of these concepts were contextualization, sign and equivalence chain. The speech was later catagorized and analyzed. This study used interviews to gather information, where six preschool teachers from three different preschools were interviewed. The information resulted in a pattern where four categories were presented. These categories were called the corrective, the articulating, the debating and the representing preschool teacher. The analysis resulted in an understanding of a discourse, which used a speech that correlates to preschool teachers understanding of preschool policy documents, the norm critical perspective and their profession. / Studien syftar till att synliggöra förskollärares föreställningar kring högläsningav normkritisk litteratur och normbekräftande litteratur. Undersökningen haren diskursanalytisk ansats, vilket här uppfattas som ett synliggörande av det talsom kan kopplas till situation och sammanhang. Som stöd i analysen användsbegrepp som kontextualisering, subjektspositioner, tecken ochekvivalenskedja. Begreppen används som ett tillvägagångssätt för attundersöka talet och hur det används utifrån kontexten.Studien använder intervjuer som metod, där sex förskollärare från tre olikaförskolor intervjuades. Det resulterade i ett belysande av enförskollärardiskurs, vilket i denna text kategoriseras som: den korrigerande-,en artikulerande-, den diskuterande- och den representerande förskolläraren.Analysen resulterade i ett synliggörande av olika diskurser som förhåller signära till förskolans styrdokument och förskollärarens uppfattning av ettnormkritiskt förhållningsätt

Hudvårdsförpackningar idag fokuserar nästan uteslutande på att gestalta något av de olika genusnormerna i deras förpackningar. Detta kan leda till att individer som inte identifierar sig med något av dessa genus blir obekväma att införskaffa dessa förpackningar oavsett om produkten är bra för deras hud eller ej. Därför skapades i denna studie ett fiktivt hudvårdsmärke som fokuserar på att skapa just könsneutrala hudvårdsförpackningar. Denna studies syfte är att undersöka hur en könsneutral förpackning kan se ut och även hur konsumenter resonerar över genus i hudvårdsförpackningsdesign. Denna studie använder sig utav kvalitativa intervjuer för att öppna upp för möjligheten att på ett effektivt vis få fram deltagarnas åsikter om ämnet, vilka designlösningen sedan grundas på i kombination med relevant tidigare forskning för att kunna få en så pass könsneutral designlösning som möjligt. Studien lägger fokus på en förpacknings alla olika komponenter för att inte riskera att försumma någon aspekt som ger ett genussnormativt intryck. Studien resulterar i tydliga resonemang från intervjupersonerna om vad det är de anser är genusstereotypiskt när det kommer till hudvårdsförpackningar vilket sedan lett till att det har varit möjligt att skapa förpackningar som enligt dem ses som könsneutrala. / Skincare packaging today focuses almost exclusively on embodying one of the different sexes in their packaging. This can make people who do not identify with any of these genders uncomfortable with purchasing these products, regardless of whether the product is good for their skin or not. Therefore, in this study a fictional skin care brand was created that focuses on creating gender-neutral skin care packaging. The purpose of this study is to investigate what gender-neutral packaging can look like and how consumers reason about gender in skin care packaging design. This study uses qualitative interviews to open up the possibility of effectively presenting the participants' opinions on the subject, which the design solution is then based on in combination with relevant previous research in order to get as gender-neutral a design solution as possible. The study focuses on all the different components of a package to reduce the risk of neglecting any aspect that gives a gender-normative impression. The study results in distinct reasoning from the interviewees about what they think is gender stereotypical when it comes to skin care packaging, which has then led to it being possible to create packaging that according to them is seen as gender neutral.

Syftet med vår essä är att undersöka situationen för fritidshemslärare med utländsk bakgrund inom svensk skola. Vi har fokuserat på situationer då elevers ifrågasättande av att de avviker från normen på grund av att deras hudfärg. Vi har skrivit berättelser som bygger på våra egna erfarenheter ifrån vårt arbetsliv som vi ser som dilemman. Fyra frågeställningar har vi kunnat forma utifrån våra dilemman. För att kunna förstå våra dilemman och besvara våra frågeställningar har vi använt teorier som handlar om dialogiska samtal och erfarenheter, interkulturellt ledarskap, normer, maktperspektiv, svenska styrdokument för skolan och yrkesetik. Vår slutsats är bland annat att genom dialog om våra personliga erfarenheter kan man förstå sig själv och andra bättre. I vår essä framgår det också hur viktiga styrdokumenten är som stöd för fritidshemslärare i sina ageranden som påverkar elevernas sociala utveckling. / The purpose with our essay is to research the situation of leisure-time teachers within the Swedish school that has foreign background, specifically the situation when pupils question them of being different from the norm through the color of their skin. We have written stories that we have based on our own experiences from our professional lives and that we view as dilemmas. We have been able to form four questions from our dilemmas. For us to be able to understand our dilemmas and to answer our questions we have used theories that are about dialogue, experience, intercultural leadership, norm and authority perspective, Swedish regulation documents for school and work-ethics. Our conclusion, amongst other things, is that through dialogue about our personal experiences one can understand oneself and others better. In our essay, it also shows the importance of the regulation documents as support to the leisure-time teachers in their actions that influence pupils`, social developement.

I min uppsats fördjupar jag mig i arbetet kring de som i allmänna ord benämns för blyga barn. Vad innebär det egentligen att vara blyg, är det ett personlighetsdrag som är svårt att ändra på, eller ett tillstånd som behöver bearbetas för att nå utveckling? Eller kan det rentav vara något som är ärftligt och därmed inte påverkbart? Vad innebär blyghet i förskolan för barnet och pedagogen och hur kan pedagoger lyfta de barn som inte syns eller hörs. Är det överhuvudtaget något att oroa sig över och isåfall vad kan man göra för att stötta de blyga barnen i deras fortsatta utveckling. Genom att använda mig av sociokulturella och normkritiska perspektiv försöker jag tolka hur dessa två aspekter påverkar synen på blyghet. I denna uppsats utgår jag från mina egna erfarenheter för att i efterhand reflektera över hur min egen syn, förskolans och samhällets syn påverkar oss i det dagliga bemötandet. / In my essay I try to get a better understanding of those who in general words are called shy children. What does it really mean to be shy, is it a personality trait that is difficult to change, or is it a condition that needs to be processed to further development? Or could it perhaps be something that is hereditary and thus impossible to affect? What exactly does shyness mean in the preschool for the child and the teacher, and how can the teachers try to reach children who are not usually seen or heard. Is it at all something to worry about, and if so, what can you do to support them in their continued development. Through the use of different perspectives such as the socio-cultural and norm-critical, I try to see how various aspects influence the view on shyness. In this essay, I use my own knowledge and previous experiences in order to reflect on how my own, the preschool and society's view affects us in the daily approach.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching. The conclusion of the study is that there is no fixed manual or one single method, for democratic teaching. However, if possibilites are created through educational politics, teacher tranining, existing norms at the school, and individual teachers ability to reflect upon their own position of power, democratic and anti-oppressive education is possible.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet. Materialet analyseras med diskursanalys. Resultat, analys och tolkning visar att presentationen reproducerar en vit, västerländsk, hegemonisk konsthistorieskrivning i sin presentation av området. Vithetsdiskursen förblir omarkerad genom att inte artikuleras alls. Eleverna förhåller sig till denna diskurs genom att uppfatta den artikulerade konsthistorien som den enda giltiga och nödvändiga för att ingå i en västeuropeisk och nationell gemenskap. Dessutom markeras vithetens hegemoni i det praktiska bildarbetet genom att synliggöra hur hegemonin reglerar hur elever blandar (vit) hudfärg. Resultatet leder till en diskussion om aktuella styrdokument och hur bildlärare kan använda normkritisk (bild)pedagogik för att markera vitheten som norm och därigenom motverka exkludering.

This litterature study is an analysis of the concept of tolerance, as it is a central value in the curriculum for the Swedish upper secondary school (Gy11) and therefore an important part of interpreting the specific curriculum for religious studies. The scientific approach is drawn from curriculum theory and the method of analysis is hermeneutic. Four different understandings of the concept are presented from academic literary sources. To further problematize the understandings of the concept, critique against a ”pedagogy of tolerance” as expressed by normcritical pedagogical writers and scholars is presented and analyzed. Implications regarding didactical practice are discussed in the light of previous analysis. Two main criteria for tolerance were found in all four understandings. These criterias outline the necessary components of an act of tolerance. The critique mainly focuses on said act, as it is an act of power and differentiation. This implies the didactical importance of awareness regarding the complexity of an act of tolerance.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.