This is a scholarly essay in which I examine and reflect on issues related to collaborationbetween teachers and parents and also inclusion of students with special needs. In the firstpart of the essay a story is presented that describes the problems followed by a lack ofconsensus between parents and school regarding a student with special needs. In which waycan a good collaboration between teachers and parents be promoted? I have used the“partnership model” and the “Overlapping Spheres of Influence”-theory to problematize andreflect on collaboration between teachers and parents. Are we as teachers able to changeparental attitudes? Or should we as teaches try to reach a deeper comprehension about whyparents have different attitudes towards the school? In this essay I will also introduce different perspectives within the special education field andalso the meaning of inclusion and including pedagogy. What does it mean that school shouldbe for everyone? In which way can I as a leisure-time teacher make sure that all students areinvolved regardless of their needs? These issues are problematized and discussed not onlyfrom my perspective but also from students and teachers perspectives.

Syftet med vår essä är att undersöka situationen för fritidshemslärare med utländsk bakgrund inom svensk skola. Vi har fokuserat på situationer då elevers ifrågasättande av att de avviker från normen på grund av att deras hudfärg. Vi har skrivit berättelser som bygger på våra egna erfarenheter ifrån vårt arbetsliv som vi ser som dilemman. Fyra frågeställningar har vi kunnat forma utifrån våra dilemman. För att kunna förstå våra dilemman och besvara våra frågeställningar har vi använt teorier som handlar om dialogiska samtal och erfarenheter, interkulturellt ledarskap, normer, maktperspektiv, svenska styrdokument för skolan och yrkesetik. Vår slutsats är bland annat att genom dialog om våra personliga erfarenheter kan man förstå sig själv och andra bättre. I vår essä framgår det också hur viktiga styrdokumenten är som stöd för fritidshemslärare i sina ageranden som påverkar elevernas sociala utveckling. / The purpose with our essay is to research the situation of leisure-time teachers within the Swedish school that has foreign background, specifically the situation when pupils question them of being different from the norm through the color of their skin. We have written stories that we have based on our own experiences from our professional lives and that we view as dilemmas. We have been able to form four questions from our dilemmas. For us to be able to understand our dilemmas and to answer our questions we have used theories that are about dialogue, experience, intercultural leadership, norm and authority perspective, Swedish regulation documents for school and work-ethics. Our conclusion, amongst other things, is that through dialogue about our personal experiences one can understand oneself and others better. In our essay, it also shows the importance of the regulation documents as support to the leisure-time teachers in their actions that influence pupils`, social developement.

This essay will reflect upon communication and conduct in different ways. The essay is based on a dilemma that is difficult to assess since it addresses a situation where I, in my role as a leisure-time teacher, react upon how a colleague treats a young student. The purpose of the essay is to try to analyze the dilemma viewed from different perspectives in hope to gain an understanding of how we can look at communication in more than one way. How should educators communicate in front of the students, and what is a good way to treat one another? In the essay the dilemma is discussed from different perspectives such as power relations, but also fronesis and practical knowledge. In order to be able to go into depth with regard to interpretation and understanding of this experience, I will look to Hans-Georg Gadamer to illustrate the dilemma based on the hermeneutical approach. The method of this thesis is essay-writing, which consists in reflection with the help of relevant literature, with starting point in an experience that is difficult to assess. / Den här uppsatsen handlar om kommunikation och bemötande på olika sätt. Uppsatsen utgår ifrån ett dilemma som är svårbedömt då det tar upp en situation där jag i min yrkesroll som fritidslärare reagerar på en kollegas bemötande i sättet hon bemöter en elev. Syftet med essän är att försöka analysera dilemmat utifrån olika perspektiv för att få syn på hur vi kan se på kommunikation på olika sätt. Hur ska vi pedagoger kommunicera framför eleverna och vad är egentligen ett gott bemötande? I uppsatsen diskuteras dilemmat bland annat utifrån maktrelationer, men även utifrån fronesis och praktisk kunskap. För att kunna gå på djupet vad gäller tolkning och förståelse av denna händelse tar jag till min hjälp Hans-Georg Gadamer för att belysa dilemmat utifrån det hermeneutiska synsättet. Metoden i essäskrivandet utgår från en svårbedömd händelse och där tar jag hjälp av reflektion och stöd i litteratur.

In this scientific essay, as a leisure-time teacher and a resource teacher, I will explore a dilemma that involves students with adolescent neuropsychiatry and that needs support. The dilemma will be analyzed from my own reflections, theories and scientific studies that arerelevant. The central part of the essay is regarding special education, with the scientific studies, that is crucial to work with students with adolescent neuropsychiatry. The school's curriculum that controls the classroom and special education for students with adolescent neuropsychiatry also has its part in the essay. The interplay between the teacher and the resource teacher is built on cooperation and is alsoa part of this essay. The cooperation is described and the possibilities and conditions for it. Consequences when obstacles for cooperation occur. When there is a lack of cooperation animbalance of power could occur and contributes to the hierarchy that occurs in school. To enable and contribute to a good cooperation between the leisure-time teacher and the teacherthe school management plays a big part in to define the job description for the leisure-timeteacher in the classroom and with working with students with adolescent neuropsychiatry. The curriculum involving leisure-time teachers should also be defined to understand the expectations and the job description. The role as a leisure-time teacher and a resources teacher is complex. The role is limited due to lack of competence to work with students with adolescent neuropsychiatry. This combined with the lack of a clear job description contributes to the lack of conditions for an cooperation that is optimal. Furthermore this contributes to different status and an imbalance in power thatis present in schools. / I den vetenskapliga essän som följer utforskar jag som fritidslärare och resurslärare ettdilemma som belyser elever med funktionsvariationer och som är i behov av särskilt stöd. Dilemmat kommer att analyseras utifrån egna reflektioner och teorier samt forskningsstudiersom är relevanta. De centrala delarna av essän omfattas dels av specialpedagogiken med tillhörande forskning som ligger till grund för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Tilldetta hör även de styrdokument som utgör de ramverk och som styr undervisningen i klassrummet och hanteringen av de barn med särskilda behov. Samspelet mellan klassläraren och resursläraren bygger på en samverkan och är en annancentral del i essän. Som en del av denna samverkan beskrivs de möjligheter och förutsättningar för denna samverkan men också de konsekvenser när hinder i samverkan uppstår. Som en del i när det finns brister i samverkan kan en maktobalans uppstå mellan parterna som i sin tur bidrar till en maktobalans och bidrar till den hierarki som förekommer inom skolan. För att möjliggöra och bidra till en god samverkan mellan fritisläraren och klassläraren har skolledningen en viktig roll i att tydliggöra rollen fritidsläraren har som resurslärare i klassrummet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Därutöver bör detdefinieras mer tydligt i styrdokumenten för de förväntningar och de arbetsuppgifter somrollen innefattar. Rollen som fritidslärare och resurslärare är minst sagt komplex och den både begränsas av attdet förekommande saknas tillräcklig kompetens för att arbeta med barn i behov av särskiltstöd. Detta i kombination med att rollen saknar en tydlig definiering bidrar till brister i deförutsättningar som finns för en optimal samverkan. Detta bidrar i sin tur till att det uppstår statusskillnader och vidare en maktobalans som föreligger den hierarki som förekommer inom skolans värld.

The historical background and previous research on my subject refers to a certain uncertainty in a professional teacher's professional identity that still remains. The difficulty is excreted in ignorance in leading fields and uninteresting colleagues in between. My aim of the study is to gain an insight into the activities at the leisure home and how teachers view their professional role as well as how they take on the dual assignments that the identification in the school subject entails. I have chosen a qualitative method for my interviews and my selection was six teachers in leisure-time centres working in schools around Stockholm. I have used Roger Saljö's interpretation of socio-cultural theory, whose basic idea is that learning takes place in interaction between a group of people and an individual. My research shows that there are external factors that govern and influence the leisure teacher's choices and conditions and that the traditional school is prioritized. Despite the teachers' uncertainty about what their professional identity should be called in the leisure home, the image education has nevertheless strengthened their self-confidence and how they today teach the students. / Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring mitt ämne hänvisar till en viss osäkerhet i en fritidslärarens yrkesidentitet som ännu kvarstår. Svårigheten utsöndras i okunskap i ledande fält samt ointresse kollegor emellan. Mitt syfte med studien är att få en inblick i verksamheten på fritidshemmen och hur lärare ser på sin yrkesroll samt hur de tar sig an de dubbla uppdragen som legitimationen i skolämnet bild medför. Jag har valt en kvalitativ metod för mina intervjuer och mitt urval var sex lärare i fritidshem som arbetar på skolor runt Stockholm. Jag har använt mig av Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, vars grundtanke är att lärande sker i samspel mellan en grupp människor och individ. Min underökning visar att det är yttre faktorer som styr och påverkar fritidslärarens val och förutsättningar samt att den traditionella skolan prioriteras. Trots lärarnas osäkerhet på vad deras yrkesidentitet ska kallas på fritidshemmet, har ändå bildutbildningen stärkt deras självförtroende och hur de idag undervisar eleverna.

Inledning Studien belyser den dubbla kompetensen som grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem ges i sin utbildning, vilket vidare ger lärarna behörighet att undervisa i ett praktiskestetiskt ämne samt fritidshemmets verksamhet. Tidigare studier har visat att den dubbla kompetensen kan vara ett hjälpmedel i både skolan och fritidshemmet, men det kan också innebära svårigheter eftersom många lärare i fritidshem under skoldagen arbetar som resurs i klass i stället för att undervisa i sitt praktisk-estetiska ämne. Detta bidrar möjligtvis till att den dubbla kompetensen som ges under utbildningen ses som ett komplext uppdrag. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att deras kompetens och behörighet att undervisa i ett praktisk-estetiskt ämne tas tillvara i verksamheterna, samt deras syn på den dubbla kompetensen. Avsikten var även att synliggöra hur den dubbla kompetensen påverkar professionen. Metod I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval av respondenter intervjuades och studien utfördes i två kommuner i Västra Götaland. Det empiriska materialet analyserades tematiskt genom en samhällsvetenskaplig analys. Det redogörs för hur vi har förhållit oss till trovärdighetskriterierna, de etiska forskningsprinciperna och GDPR (General Data Protection Regulation). Resultat I diskussionen har studiens resultat analyserats med kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Studien visar att respondenterna har olika inställning till den dubbla kompetensen och dess användning. Hälften av respondenterna ser den som ett “ont” och föredrar att endast fokusera på en av kompetenserna. De övriga respondenterna har inslag av antingen medskapar-kompetens eller nyskapar-kompetens, där den senare innebär att de använder sin praktisk-estetiska kompetens i fritidshemmets verksamhet och sin fritidspedagogiska kompetens i skolan. Vidare visar studien också på skillnader i arbetsuppgifter och relationen till klasslärare, vilket kan påverka yrkesrollen och dess berättigande inom verksamhetsområdet. Samverkan mellan olika yrkesgrupper kan också påverka professionens status och arbetsuppgifter. Studien visar på behovet av att undersöka hur den dubbla kompetensen kan användas på ett mer effektivt sätt och hur samverkan mellan olika yrkesgrupper kan utvecklas för att stärka professionen. / The study concerns the dual competences that primary school teachers with a focus on working in leisure time centers are given in their education, which further provides teachers with qualifications to teach a practical-esthetic subject as well as the activities of the leisure time centers. Previous studies have shown that the dual competencies can be an aid in both school and leisure-time centers, but it can also pose difficulties because many leisure-time centers during the school day act as resources in the classroom instead of teaching their practical-aesthetic subject. This may contribute to the perception that the dual competencies provided during education are a complex task. The purpose of the study was to investigate how teachers in after-school programs experience the use of their competence and eligibility to teach a practical-aesthetic subject in their work, as well as their views on the dual competence. We also intended to highlight how the dual competence affects the profession. The study employed a qualitative method in the form of semi-structured interviews. A strategic selection of respondents was interviewed and the study was conducted in two municipalities in Västra Götaland. The empirical material was thematically analyzed using a social science analysis. We repost on how we have adhered to the criteria for credibility, ethical research principles, and GDPR (General Data Protection Regulation). In the discussion, the study's results have been analyzed with connections to previous research and theoretical perspectives. The study shows that the respondents have different attitudes towards the dual competence and its use. Half of the respondents see it as a “problem” and prefer to focus on only one of the competences. The other respondents have elements of either cocreating competence or innovative competence, where the latter means that they use their practical-aesthetic competence in the activities of the leisure-time center and their leisuretime educational competence in the school. Furthermore, the study also shows differences in tasks and the relationship with class teachers, which can affect the professional role and its legitimacy within the field of activity. Collaboration between different professional groups can also affect the status and tasks of the profession. The study highlights the need to investigate how the dual competence can be used more effectively and how collaboration between different professional groups can be developed to strengthen the profession.

Grunden till samverkan mellan grundskolan och fritidshemmets verksamheter består avriktlinjer i förhållande till samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterandeuppdrag gentemot skolan (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att utforska hursamverkansuppdraget påverkar förutsättningarna för att bedriva undervisning i skolaoch fritidshem, samt undersöks fritidslärares och klasslärares perspektiv påsamverkansuppdraget. Utifrån detta syfte utformades en enkätstudie med öppna ochslutna frågor. De respondenter som söktes var verksamma lärare inom F-3 ochfritidshemmets verksamheter. Enkätstudien gjordes tillgänglig online och enkätenskickades med ett informationsbrev till 30 rektorer i olika kommuner samt på grund avlågt deltagarantal även i en Facebook-grupp. Enkäten möjliggjorde en inblick i hursamverkan ser ut i respondenternas verksamheter samt hur den skulle kunna förbättrasutifrån respondenternas perspektiv. Resultatet från de slutna frågorna i studien påvisaratt samverkan mellan lärare inom F-3 och fritidshemmets verksamheter gynnar samtmöjliggör undervisningen i skolan och i fritidshemmet. Resultat från de öppna frågornaindikerar också att samverkan mellan verksamheterna sker mestadels från fritidslärarnassida vilka påpekar hur en ensidig samverkan negativt kan påverka undervisningen ideras verksamhet. En röd tråd mellan verksamheterna och att arbetet från skolanslektioner fortsätter in på fritids menar dock både lärare inom F-3 och fritidshemmetsverksamhet kan gynna undervisningen. Utifrån ramfaktorteori samt styrdokument såkunde även andra faktorer som möjligtvis förbättrar eller försämrar grund- ochfritidslärarnas samverkan samt undervisning undersökas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete meddigitala verktyg i fritidshemmet. Studien har ett multimodalt perspektiv på lärande, föratt förtydliga hur digitala verktyg kan fungera som verktyg i undervisningen. Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag för att lyfta fram fritidsläraresförhållningssätt och förutsättningar i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen harskett genom en enkätstudie med majoriteten slutna frågor utöver en öppen fråga omrespondenternas upplevda utmaningar i arbetet med digitala verktyg. Enkäten lades uppi olika intressegrupper på Facebook med en gemensam nämnare gällandefritidspedagogik. Den insamlade empiriska data kategoriseras utefter studiensfrågeställningar för att kunna se samband mellan respondenternas upplevelser. Studiens resultat visade att förutsättningarna för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg såg olika ut på de olika fritidshemmen. Medan några respondenter menar att dehar en låg tillgång och sämre förutsättningar att arbeta med digitala verktyg, menarandra respondenter att deras fortsättningar för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg är betydligt bättre. Samtliga respondenter upplever att det finns utmaningar,även på de fritidshem där förhållningssättet och förutsättningar var goda. Studienpåvisar att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg, men att utmaningarna serolika ut.

The thesis deals with possibilities of using literary text under the pedagogy of leisure time when mainly working with children in the elementary school. The theoretical part deals with key concepts of the research particularly in literary education, literary text, choice of text and literary education in leisure time. This part presents also the suitable methodical procedures when working with literary text in the school environment and leisure time activities focused on achieving esthetical experiences and development of key competencies. The practical part includes characteristics of chosen standard and activating educational methods. These methods represent the practical side of specific examples of children's and youth literature. The other part of thesis is also anthology of literary works, which can be used by leisure time teachers in educational process.