No description available.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.  Med båda dessa perspektiv bereddes en mer nyanserad bild och gav fler förklaringar på varför det finns svårigheterna med att integrera digitala medier i bildundervisningen.  Undersökningen visar också på att utbildning inom IKT och kontakten med lärarstudenter skapar fortsättningar då det gäller att implementera digitala medier i bildundervisningen.

Bild är ett av de skolämnen som varit mest föränderligt och rörligt genom historien. Genom tiderna har många olika ideal och normer genomsyrat utbildningen. Detta arbete har som syfteatt belysa 4 yrkesverksamma bildlärares ämneskonceptioner – sättet de ser på sitt ämne och påsin egen bildlärarroll. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt belyser jag dessa läraresdiskurser kring sin egen lärarroll, dessa lärares syn på elevernas förväntningar kring bildämnet och om vad dessa bildlärare anser vara viktigast med ämnet. Jag intresserar mig också för om äldre metoder som t.ex. teckning fortfarande är en regerande norm inombildundervisningen idag. Genom denna undersökning vill jag belysa hur gamla traditioner i bildämnets historia fortfarande påverkar oss och eventuellt lever kvar idag. Syftet är att kritiskt reflektera över min och dessa bildlärares roll i skapandet av diskurser om bildämnet. Jag har använt mig avkvalitativa och semi-strukturerade intervjumetoder för att insamla mitt empiriska material och sedan gjort en diskursanalys på det transkriberade materialet. Som gestaltande del till detta arbete har jag gjort en autoetnografisk undersökning där jag fokuserat på min egen ämneskonception och virkat ett porträtt som en del av undersökning avatt bemöta en äldre teckningsmetod – porträtt, med ett annat slags material och metod än det förväntade. Genom detta arbete har jag kommit underfund med vad syftet med min egen blivande bildundervisning kommer att vara, vad jag anser vara viktigast att eleverna får med sig från bildundervisningen. Resultatet av analysen visar att dessa bildlärare delvis arbetar kring äldre diskurser om bildämnet som en metod till att uttrycka sina känslor, ett sätt att må bra och diskurser om att hantverksskickligheten är avgörande för elevernas estetiska arbeten i skolan.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande. Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning. Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra. Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.

<p> </p><p>Denna studie undersöker vad som vägleder några bildlärare när de bedömer elevers arbeten i grundskolans senare år och hur de upplever bedömningsarbetet i detta sammanhang. Rapporten bygger på en fenomenografisk analys där fem olika fenomen utkristalliseras i resultatet: Upplevelsen att sätta betyg, problematik i bedömningen, bedömningens positiva effekter, bedömningssamtal med elever samt kriterier för bedömning.</p><p> </p><p>Undersökningen visar bland annat att lärarerfarenhet, det kollegiala samarbetet, samtal samt framtagandet av bedömningsmatriser är några betydande faktorer för bedömningsarbetet.</p>

<p>Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.</p><p>Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.</p><p>Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.</p><p>Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.</p>

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.</p><p> </p>

Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.