Studiens syfte är att undersöka lärares syn på begreppet kreativitet och vad det har för plats i skolan. För att nå fram till det syftet valde vi intervju som metod, där vi har intervjuat fyra olika högstadielärare varav två av dem har musik som inriktning medan de andra två undervisar i bild. I syftet ingår också att jämföra bild- och musiklärarnas uppfattningar av begreppet, för att se om det finns skillnader mellan ämnena. För att genomföra en jämförelse valdes att utforma intervjuns frågeställningar på så sätt att lärarna hade möjlighet att ge fria svar. För att få mer djup ställdes samma frågor till alla våra informanter.I resultatet framkommer det att alla de fyra lärarna uppfattar kreativitet som skapande. Samtidigt kan ingen av lärarna riktigt sätta ord för begreppets exakta betydelse. Istället förklarar de att kreativiteten är någonting som finns inom människan och att det inte är förrän vid uttryckelsen som kreativitet synliggörs. Lärarna förklarar även hur viktigt det är med att lära sig behärska sina verktyg innan man sätter igång i ett kreativt arbete. De menar att ju mer kunskaper en människa har, desto mer kreativ kan hon vara.

I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

Studiens syfte är att undersöka bildlärares erfarenheter av att börja arbeta på en ny skola. Vilka utmaningar de kan uppleva och om den tidigare bildlärarens arbetssätt påverkar deras möte med de elever de tar över. Studiens empiri består av tre enskilda semistrukturerade intervjuer med bildlärare som arbetar på högstadiet. Intervjuerna fokuserade på bildlärarnas upplevelser då de började arbeta på en ny skola med fokus på arbetssätt, mötet med eleverna, eventuella utmaningar och hur de arbetade med dem. Studiens resultat visade att det viktigaste för lärarna var att bygga en relation med de elever som haft en tidigare lärare eller som kommer in som nya. Det ger dem en förståelse för varandra vilket kan vara olika utmanande beroende på den tidigare bildlärarens arbetssätt och hur mycket det skiljde sig från informanternas. Det framkom att det spelade viss roll om skolan låg på landet eller i staden vad beträffade elevers attityd kring både bildämnet och skolan. Det visades även att skolans attityd mot bildämnet kunde förändra lärarnas upplevelse av sin första tid som den nya bildläraren.

Den bildundervisning som sker i klassrummen centreras runt manuella bildframställningsmetoder och avspeglar snarare en praktisk-estetisk syn på bildämnet än den kommunikativa som senare läroplaner skriver fram. Mot bakgrund av det och den förskjutning som skett i och med akademiseringen av lärarutbildningar, där det mer teoretiska och övergripande begreppet didaktik fått ersätta metodiken, undersöker denna kunskapsöversikt hur forskningen skriver fram att bildundervisningen utformas. Nio stycken vetenskapliga texter som tillsammans kan ge en samlande bild av hur bildundervisningen sker i klassrummen, hur den bör utformas och vad som formar den, sammanställs och diskuteras. Vikten av att bildundervisningen har en medveten design och medvetet anpassas efter syftet framgår av översiktens resultat. Framkommer gör även att det finns tydliga ideal om hur undervisningen bör ske men att det inte alltid motsvaras i undervisningen och utvecklingen av nya metoder och tekniker i bildklassrummet går långsamt. Slutligen efterfrågas vidare forskning och problematisering av undervisningsmetoder och praktiker i bildklassrummen.

The experience we have from doing an internship through the art teacher education was a lack of implementation of digital media inside art classrooms and during art class. Thus, the purpose of this paper is to investigate how art teachers relate to integration and implementation of digital media in their teaching according to research. Our research takes place through a comprehensive search process of scientific articles that deal with the subject area. The results from the research show a lack of resources in the form of financial support, teachers who feel they do not have enough competence in the subject area, lack of availability to use digital media and tools in their class, opinions from art teachers on what the purpose of using digital tools in a practical subject is, when material like paintbrushes can produce the same result.

I denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts för att ta reda på bildlärares uppfattningar om och användning av läroplanen i den dagliga undervisningen i ämnet bild. För att samla in empiri gjordes semistrukturerade frågor i en enkätundersökning via nätet där sex respondenter deltog. För att få en så stor bredd som möjligt i enkätsvaren har urvalet varit bildlärare med erfarenhet av undervisning inom ämnet från hela Sverige. Syftet med studien var att bilda kunskap om hur bildlärare i grundskolan årskurs 7–9 använder sig av läroplanen i sin undervisning för att eleverna ska nå kunskapsmålen och ges förutsättningar att utveckla kunskaper i ämnet bild. Tidigare forskning inom bildämnet visar att bildframställning, med olika inriktningar och syften, varit dominerande genom åren. En tematisk innehållsanalys visar att kön, behörighet, kursmål vid betygsättning, behörighetsår, utbildningsplats, kunskapskrav och läromedel är faktorer som påverkar bildlärare. Det har framkommit i resultaten att lärarnas olika sätt att tolka och använda sig av läroplanen i sin undervisning kan bero på olika bakomliggande faktorer och att majoriteten av respondenterna saknar läromedel.Behov av ett gemensamt läromedel i undervisningen samt kompetensutbildning diskuteras. Vidare forskning behövs om ett gemensamt framtaget läromedel för ämnet bild. Det är även viktigt att rektorn på skolan visar intresse och engagemang i bildämnet. / <p>Bild</p>

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur bildlärare upplever och beskriver bedömning gentemot gällande styrdokument. Studien utgår från fenomenologin i metod och analys. Kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare från tre olika skolor har genomförts. Studiens resultat tyder på att bildlärares beskrivningar och bedömningar av elevers förmågor i relation till styrdokumenten och utvalda elevarbeten skiljer sig markant åt. Den pekar också på att bildlärare upplever svårigheter i att tolka ämnets betygskriterier i de gällande styrdokumenten, samt att verbalisera sina bedömningar, speciellt då elevernas arbeten är av en friare karaktär.

Syftet i kunskapsöversikten är att undersöka frågeställningen: Hur kan bildläraren utforma den fysiska miljön i klassrummet för att inkludera elever med NPF-diagnoser och deras särskilda behov? Metoden består av ett insamlande av artiklar som bygger på forskning och teorier i ämnesområdet. Resultatet visar på att den fysiska miljön bör utformas utefter ett sammanvägande av sociala och fysiska faktorer, där bildläraren har en stor roll att utforma miljön tillsammans med andra aktörer (arkitekter och skolpersonal med kompetens inom NPF-diagnoser). Det finns inte en generell modell för hur ett inkluderande klassrum kan utformas, utan beror på individens individuella behov. Dock finns generella riktlinjer och rekommendationer kring hur den fysiska miljön bör konstrueras för att inkludera behoven hos elever med autism och ADHD, liksom en teoretisk grund, TEACCH- program, som hänvisar till en strukturerad lärandemiljö som gynnar elever med diagnoserna. Nyckelord: ADHD, arkitektur, autism, bildlärare, klassrumsmiljö, rumslig inkludering.

Något som elever ständigt upplever i sin skolgång är lektionsmoment som de anser äro intressanta, onödiga eller icke motiverande. Delaktighet i utbildningen är inte bara motiverande för eleverna utan något som lärare och skola måste eftersträva enligt skollagen. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskap om vilka strategier gymnasielärare kan använda sig av för att göra elever delaktiga i bildämnet. Syftet ämnas besvaras genom intervjuer med fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet från intervjuerna analyseras sedan med hjälp av relationell pedagogik samt en teoretisk modell fördelaktighet. Resultaten från studien visar hur bildlärare använder sig av generella metoder för elevinflytande som även framkommer inom andra ämnen, såsom samtal om demokrati och acceptans, grupparbeten, medveten gruppuppdelning, uppmuntra elever att hjälpa varandra, se till så uppgifterna förstås och visa intresse i ämnet. Resultatet från studien visar också hur bildlärare använder sig av strategier som är mer speciella för bildämnet, såsom öppna uppgifter, gruppdiskussioner, användning av exempelbilder och exempeluppgifter, lära ut grundkunskaper i Bild, se misslyckande som något positivt och tillgång till bildsalen utanför lektionstid. Goda relationer och kommunikation är något som behövs som grund för att främja elevdelaktigheten i alla ämnen. De behövs även för att de speciella strategierna för bildämnet ska fungera så bra som möjligt. Slutligen bekräftar resultaten från studien att elevdelaktighet är ett komplext ämne där olika faktorer behöver överlappa varandra för att främja elevdelaktigheten.