Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program.</p><p>Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.</p>

Sammanfattning Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan. Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.