<p><p>Denna studie syftar till att undersöka sex lärares attityder till och beskrivningar av arbete inom arbetslag. Den teoretiska utgångspunkten för detta är delvis Andy Hargreaves forskning om olika lärarkulturer, dels varierande litteratur som behandlar skolkulturer, skolkoder, lärares arbete, arbetslagsarbete och arbetslagsorganisation. I studiens syfte ingår också begagnandet av en enkätundersökning. Denna undersökning genomfördes bland undervisande lärare på en 7-9 skola i Sverige. Sex lärare deltog i enkätundersökningen och delgav oss där sina erfarenheter av och attityder till arbete inom arbetslag. Undersökningen pekade i viss grad på att lärarna tyckte sig vara del av en påtvingad kollegialitet. Detta är inte enbart negativt eftersom påtvingad kollegialitet kan ses som en övergång till lärarkulturen samarbete.</p></p>

Denna studie syftar till att undersöka sex lärares attityder till och beskrivningar av arbete inom arbetslag. Den teoretiska utgångspunkten för detta är delvis Andy Hargreaves forskning om olika lärarkulturer, dels varierande litteratur som behandlar skolkulturer, skolkoder, lärares arbete, arbetslagsarbete och arbetslagsorganisation. I studiens syfte ingår också begagnandet av en enkätundersökning. Denna undersökning genomfördes bland undervisande lärare på en 7-9 skola i Sverige. Sex lärare deltog i enkätundersökningen och delgav oss där sina erfarenheter av och attityder till arbete inom arbetslag. Undersökningen pekade i viss grad på att lärarna tyckte sig vara del av en påtvingad kollegialitet. Detta är inte enbart negativt eftersom påtvingad kollegialitet kan ses som en övergång till lärarkulturen samarbete.

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program.</p><p>Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.</p>

Sammanfattning Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan. Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.