<p><p>Denna studie syftar till att undersöka sex lärares attityder till och beskrivningar av arbete inom arbetslag. Den teoretiska utgångspunkten för detta är delvis Andy Hargreaves forskning om olika lärarkulturer, dels varierande litteratur som behandlar skolkulturer, skolkoder, lärares arbete, arbetslagsarbete och arbetslagsorganisation. I studiens syfte ingår också begagnandet av en enkätundersökning. Denna undersökning genomfördes bland undervisande lärare på en 7-9 skola i Sverige. Sex lärare deltog i enkätundersökningen och delgav oss där sina erfarenheter av och attityder till arbete inom arbetslag. Undersökningen pekade i viss grad på att lärarna tyckte sig vara del av en påtvingad kollegialitet. Detta är inte enbart negativt eftersom påtvingad kollegialitet kan ses som en övergång till lärarkulturen samarbete.</p></p>

Denna studie syftar till att undersöka sex lärares attityder till och beskrivningar av arbete inom arbetslag. Den teoretiska utgångspunkten för detta är delvis Andy Hargreaves forskning om olika lärarkulturer, dels varierande litteratur som behandlar skolkulturer, skolkoder, lärares arbete, arbetslagsarbete och arbetslagsorganisation. I studiens syfte ingår också begagnandet av en enkätundersökning. Denna undersökning genomfördes bland undervisande lärare på en 7-9 skola i Sverige. Sex lärare deltog i enkätundersökningen och delgav oss där sina erfarenheter av och attityder till arbete inom arbetslag. Undersökningen pekade i viss grad på att lärarna tyckte sig vara del av en påtvingad kollegialitet. Detta är inte enbart negativt eftersom påtvingad kollegialitet kan ses som en övergång till lärarkulturen samarbete.

No description available.

Denna avhandling handlar om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Syftet har varit att förstå lärande och förändring i förskolans verksamhet när pedagogisk dokumentation har använts som verktyg under en längre period. Empirin består av texter av och samtal med personal som arbetar påfyra förskoleenheter som samarbetade kring ett gemensamt projekt som initierats av Reggio Emilia-institutet där pedagogisk dokumentation var ett centralt verktyg. Studien fokuserar frågor kring organisation och förändring då utsagor om detta framstod som viktiga i deltagarnas samtal. Analysarbetet har skett i tre steg. I ett första steg gjordes en tematiskanalys. Materialet sammanställdes i tre teman: 1) En förändrad verksamhet. 2) Erfarenheter av dokumentationsarbete 3) Att organisera för utforskande lärande. I ett andra steg analyserades materialet med hjälp av verksamhetsteori, främst Engeströms modeller av verksamhetssystem och expanderat lärande. I det avslutande analysarbetet användes Wartofskys teorier om primära, sekundära och tertiära aspekter av ett verktyg. På så vis belystes pedagogisk dokumentation ur flera olika synvinklar. Resultatet visar att arbete med pedagogisk dokumentation innebär att förskolepersonal börjar diskutera epistemologiska och ontologiska frågor. Som en följd av detta förändrar förskollärarna sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamhetssystemet. För att lösa dessa motsättningar har verksamheten förändrats både på enhetsnivå och barngruppsnivå. Bland annat har arbetslaget utvidgats vid dokumentationsarbete. Det utvidgade arbetslaget har inneburit att berättelserna i dokumentationsmaterialet kommer i rörelse, genom att de analyseras i flera led. Berättelser som är i rörelse och att pedagogisk dokumentation kan uppfattas ur olika aspekter gör att pedagogisk dokumentation kan beskrivas som ett komplext verktyg. / This thesis, is about pedagogical documentation as a tool for transformation in preschool. The aim is to understand learning and transformation in, and of, preschool practice where pedagogical documentation has been used as a tool during a longer period of time. Empirical data consists of texts by, and conversations with, personnel working at four preschool units who cooperated around a mutual project initiated by the Reggio Emilia Institute; a project where pedagogical documentation was a central tool. The study focuses on organizational issues and transformation, as statements about this appeared to be important in the participants' conversations. The analysis is made in three steps. Data was put together into three themes. The three themes are: 1) a changed practice 2) experiences ofworking with documentation, and 3) to organize for exploratory learning. Then, an analysis was made giving an account of participants’ descriptions of working with pedagogical documentation as a joint trip, especially making use of Engeström’s model of an activity system and expanded learning, described metaphorically as a black box. Finally, Wartofsky’s theory on primary, secondary, and tertiary aspects of a tool is used. Thus, pedagogical documentation was illustrated from many different perspectives. The result shows that working with pedagogical documentation has led to preschool teachers discussing epistemological and ontological questions. This in turn led to preschool teachers starting to act differently in pedagogical practice, where acting differently became a trigger for revealing contradictions in the activity system, which participants describe as being solved over time. So, organization of preschool practice had changed on a unit level as well as on a preschool level including the children. Among other things, teacher teamwork has expanded when working with pedagogical documentation. The expanded team has meant that stories from the documented material have come in motion through analysis in several stages. Stories in motion, and pedagogical documentation perceived as seen from different perspectives, can be described as a complex tool.

No description available.

The purpose of this study was to examine teacher and parent perceptions of the impact of a high-family engagement model, Academic Parent-Teacher Teams (APTT). Teacher and parent surveys were administered to determine the relationship between the following variables: teacher leadership, administrative support, parental perceptions of effectiveness of communications, parental perceptions of convenience of scheduling of meetings, parental perceptions of usefulness of meetings, family engagement, and student academic achievement. Data from a Pearson correlation and a regression test were analyzed to determine which variables had the greatest significance on the impact of APTT on family engagement and student academic achievement. Based on the results of the study, parental perception of effectiveness of communications, parental perception of convenience of scheduling of meetings, and parental perception of usefulness of meetings had the greatest significance with family engagement and student academic achievement. Recommendations were suggested for policy-makers, district leaders, educational leaders, teachers, and future researchers.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s. Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher’s job is that of a lone worker. The purpose of this paper is to study how the role of the teacher has been defined in the Swedish curricula of 1962, 1980, 1994 and 2011. Of particular interest is if the teacher role is expected to be solitary or collaborative and if this has changed from the 1960s to the current curriculum of 2011. The theoretical framework consists of the frame factor theory and systemic/role theory. The curricula have been studied using a word search method, identifying sentences with the words teacher or teachers. These sentences have then been coded in different categories depending on what instructional words have used together with the word teacher/teachers. In the analysis, specific interest has been addressed to autonomous (solitary) or homonymous (collaborative) role expectations. The study shows that the teacher role has changed from one curriculum to the other. The state control of the teacher varies through the use of different instructional words. The state control has increased and is strongest in the most recent curriculum of 2011. The study also reveals the fact that Swedish curriculums never have been used to stress to collaborative aspects of being a teacher but rather to stress solitary role expectations. / Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning. Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare? Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa. Rollteori/systemteori ger de teoretiska begreppen och är utgångspunkten för analysen. Studien har en kvalitativ ansats men en viss kvantitativ bearbetning av data förekommer. Ett urval av data har gjorts från läroplanerna LGR 62, LGR 80, Lpo 94 samt LGR 11. Vid urvalet har selektiv kodning använts med utgångspunkt i kärnkategorin läraren/lärarna. Nästa kategorisering har varit vilka instruktionsord som kopplas samman med kärnkategorin. I analysmomentet har särskilt intresse riktats mot autonoma rollförväntningar (individuella roller) eller homonoma rollförväntningar (samarbetsroller). Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Statens styrning har förändrats genom användandet av olika slags instruktionsord. Vad man väljer att styra hårdare har varierat. Den senaste läroplanen LGR 11 innehåller också den starkaste styrningen genom ett konsekvent användande av instruktionen läraren ska. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.