Abstract I denna studie är syftet att ökaförståelsen för förskolemåltidens sociala värde och lärandemöjligheter, detta genom en kvalitativ ansats som bygger på en narrativ metod där vi utgår från pedagogers berättelser och erfarenheter. I studien användes tekniken intevjuer och åtta olika verksamma pedagoger från två olika förskolor har intervjuats. Den ena förskolan erbjuder pedagogiska måltider kostnadsfritt medan den andra förskolan inte erbjuder kostnadsfria måltider. Resultatet påvisar att pedagogerna ser den pedagogiska måltiden som en gemensam och social stund, en commensality som präglas av lugn och trivsam måltidsmiljö. Vidare betonar pedagogerna vikten av att vara en förebild under den pedagogiska måltiden. I resultatet framgår det även att pedagogerna var överens om att som pedagog är det en självklarhet att äta tillsammans med barnen. Pedagogernas narrativ är samstämmig och kan därmed förstås som en del av förskolans kunskapskultur, och en praktikgemenskap som ses meningsfull och viktig att bevara.

Studiens syfte är att undersöka och analysera pedagogers uppfattningar om fenomenet ReggioEmilia inspirerat arbetssätt med utgångspunkt i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sjuolika pedagoger som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Metoden är fenomenografisk och ianalys användes också begreppen kunskapskultur och praktikgemenskap för att bidra till endjupare förståelse av resultatet. Studiens forskningsfrågor är:Hur beskriver pedagogerna fenomenet Reggio Emilia inspirerat arbetssätt? och Vad är det som gör att Reggio Emilia inspirationen framstår som unik och annorlunda? Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna beskrev fenomenet Reggio Emilia inspireratarbetssätt på ett samstämmigt sätt, vilket förstås som att de delar en specifik kunskapskultur.Utmärkande för fenomenet såsom det beskrevs här, är det Reggio Emilia inspireradeförhållningssättet, snarare än att det är en metod. Det finns enligt de intervjuade inte någonfärdig mall att följa, men trots det återkom de till ett antal delar som behöver vara med i ettReggio Emilia inspirerat arbetssätt. Det finns med andra ord en underliggande struktur somkom till uttryck genom de intervjuades beskrivna praktikgemenskap. Denna praktikgemenskapbidrar också till att göra så inspirationen framstår som annorlunda och unik

The purpose of this thesis is to examine how the Swedish socialhealth insurance agency is working with knowledge management within two units, and how this could be related to staff turnover. The characters of the two different units is that one has the lowestrate of staff turnover within the organization while the other hasthe highest rate. The study has the character of a qualitative, comparative case study to illustrate similarities and dissimilarities within the two units and how six case officers are working with knowledge. Knowledge is said to be the most important resource of a knowledge intensive organization, which makes the matter of keeping the co-workers within the organisation an important subject. The result shows that both units are sharing knowledge mostly through conversation and shadowing more experienced colleagues, but there is a difference within the different organisational cultures where one has a high degree of trust, sense of belonging and identification with the organization and the other had significantly lower degree of these previous mentioned parameters.