Avregleringen av statens arbetsförmedlingsmonopol 1993 möjliggjorde bemanningsbranschens framväxt. Idag fortsätter branschen att växa och sysselsätter allt fler av Sveriges arbetsföra befolkning. Samtidigt blir det vanligare att företag hyr in bemanningskonsulter för långa uppdrag, vilket möjliggör för företag att ha en flexibel och kompetent arbetsstyrka som hjälper dem att klara verksamhetens krav. För bemanningskonsulterna kan detta innebära ett omväxlande arbete men också en försämrad anställningstrygghet eftersom deras uppdrag kan avslutas med kort varsel. Denna uppsats syftar till att utveckla kunskap om långtidsinhyrda tjänstemäns upplevelser gällande sin anställningsform. Syftet preciseras till följande två frågeställningar: “Hur upplever långtidsinhyrda bemanningskonsulter sin anställningsform?” samt “Vad uppleverbemanningskonsulterna motiverar dem att göra ett bra arbete?”. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med långtidsinhyrda bemanningskonsulter inom tjänstemannasektorn. Vid analys av det empiriska materialet användes tre olika teoretiska utgångspunkter: Wengers teori om praktikgemenskap, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Herzbergs tvåfaktorteori om motivation. Studiens resultat visade bland annat på bemanningskonsulternas dubbla organisationstillhörighet i form av anställningen hos bemanningsföretaget med arbetsplacering hos kundföretaget. Resultatet visade dock på att bemanningskonsulterna kände större tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget då de upplevde att kontakten med bemanningsföretaget var bristande. Eftersom de var långtidsinhyrda kände de sig förhållandevis säkra på förlängningar men hade ändå en strävan mot en fast anställning. Anställningstrygghet, utvecklingsmöjligheter och arbetsförhållanden var viktigt för att konsulterna skulle trivas även om dessa faktorer inte bidrog till deras motivation. Istället var det gemenskap med kollegor och att få bekräftelse för sin prestation som bemanningskonsulterna upplevde motiverade dem att göra ett bra arbete. I diskussionen förs slutligen ett resonemang om att bransch såväl som samhällsstruktur påverkar hur individer värderar olika faktorer.

Sammanfattning   BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet. Frågeställningarna löd: 1) Hur beskriver och använder egenföretagande konsulter nätverkande som ett sätt att utveckla sin kompetens? 2) Kan nätverkande inom en praktikgemenskap bidra till individers kompetensutveckling såväl som välmående i arbetslivet och i så fall, på vilket sätt? 3) Vilken betydelse har de egenföretagande konsulternas förmåga att nätverka för deras lärande? METOD: Studien har inspirerats av en hermeneutisk kvalitativ, abduktiv metodansats och har utförts genom intervjuer med sex stycken egenföretagande inredningskonsulter. Analys och tolkning utfördes genom att meningsbärande enheter kodades med stöd i en kvalitativ innehållsanalys samt behandlades utefter en mogen, hermeneutisk tolkning. RESULTAT: Studiens resultat visade att studiens informanter använde nätverkande på olika vis, en del öppnade upp för nätverkande via sociala medier, medan andra föredrog ett personligt och direkt möte. Resultaten redogjorde även för att motivation och vilja till att nätverka var viktiga aspekter för att få ut något kompetensutvecklande av nätverkandet. Andra resultat som visades var att informanterna verkar identifiera sig i sin praktikgemenskap genom nätverkande, samt se detta som en del av vad som utgör deras välmående i arbetslivet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: I diskussionen förs ett resonemang om att förmågan att nätverka är av betydelse för individers kompetensutveckling, glädjen och utmaningarna i att nätverka i en praktikgemenskap, samt att lärande och identitetsskapande står i relation till hälsa som välmående vilket bekräftas genom tidigare forskning och teorier. Slutsatsen inbegriper den hälsopedagogiska aspekten genom att belysa den relation som finns mellan begreppen lärande, utveckling och hälsa samt hur de kan förstås i relation till varandra. NYCKELORD: Nätverkande, egenföretagande, kompetensutveckling, praktikgemenskap, lärande, identitet, välmående. / Abstract   BACKGROUND: This study involving self-employment consultans as interior designers and their description and use of networks. Self -employment consultans is the target group who’s representing this studys’ informants, on the occasion of their complex and flexible work situation. Based on the self-employment situation has this group of informants description of competence development, based on the networking, been illustrating the relation to health as well-being. OBJECTIVE: The purpose of this study was to study the importance of networking for competence development, ability and professional knowledge in a vocational profession. More specifically, the purpose is to seek an understanding of how individuals, who share a Community of Practice in form of self-eployment interiorconsultans, describe and use networking as a source for competence development and if this could contribute to this individuals well-being in their work situation. The questions were: 1) How does self- employment consultans describe and use networking as a way to develop their competence? 2) Is networking trough Community of Practice able to contribute to competence development for individuals, as well as well-being in their work situation and if so, in which way? 3) What is the importance of the self-employed consultants' ability to network for their learning? METHOD: The study was inspired by a hermeneutic qualitive and abductive research approach and has conducted interviews with six self-employed interior design consultants. The analysis and interpretation was performed by meaningful units were coded and processed along a mature, hermeneutic interpretation. RESULTS: The study results showed that the study's informants used the networking in various ways, some opened up networking trough social media, while others preferred a personal meeting. The results are also presented for motivation and willingness to networking, were important aspects to get something out competence development of networking. Other results that appeared was that the informants seem to identify themselves in their Community of Practice through networking, and see this as part of what constitutes their well-being at work. DISCUSSION AND CONCLUSION: In the discussion is an argument that the ability to network is relevant for individuals' skills, the joy and challenges to network in a Community of Practice, and that learning and identity formation is related to health as prosperous as confirmed by previous research and theories. The conclusion includes the health educational aspect by highlighting the relationship that exists between the concepts of learning, development and health, and how they can be understood in relation to each other. KEYWORDS: Networking, entrepreneurship, skills development, Community of Practice, learning, identity, well-being.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om pedagogisk utvecklingstid och hur förskollärare beskriver att de organiserar och använder den här tiden för att utveckla sin kompetens. Frågeställningarna handlar om vad pedagogisk utvecklingstid innebär för förskollärarna, samt hur förskollärarna arbetar med sin professionsutveckling inom den pedagogiska utvecklingstiden. Studien är kvalitativ och sex förskollärare från fyra enheter i en kommun har intervjuats. I studien har Communities of practies används som teoretiskt verktyg och empirin analyserades med hjälp av abduktion. I resultatet av studien framgår det utifrån förskollärarnas beskrivningar att arbetsuppgifterna inom den pedagogiska utvecklingstiden behöver tydliggöras. Det framgår även, enligt förskollärarna, att det krävs ett professionellt ansvarstagande att föra fram betydelsen av reflektion i det kollegiala arbetslaget för att förskollärarna ska kunna utvecklas inom sin profession och att de gemensamt tar ansvar för utvecklingen av arbetet i förskolan.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur distansarbete har påverkat kunskapsöverföringen mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet. De frågeställningar som formulerats för att besvara studiens syfte är: Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet? och Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring i de informella sammanhangen inom byggbranschens administrativa verksamhet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet där samtliga övergått till distansarbete. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod med utgångspunkt i vårt teoretiska perspektiv Communities of practice (Wenger, 1998). Resultatet har visat att medarbetares kunskapsöverföring och informella lärande påverkas av distansarbete på flera olika vis. Exempelvis att den sociala interaktionen var ett viktigt verktyg för kunskapsöverföringen, samtidigt som den sociala interaktionen däremot försvårats på grund av distansarbetet. De informella sammankomsterna har visat sig vara det tillfälle då mest kunskap överförs mellan medarbetare, dessa har däremot försvunnit till stor del vid distansarbete vilket har hämmat kunskapsöverföringen.

The aim of this Master’s thesis is to study how public librarians’ view mediation of fiction: the knowledge needed, the thoughts expressed about their own and other adults reading of fiction and how the informants define their roles as mediators of fiction. The method used was qualitative interviews with six librarians at main libraries in Swedish cities of different sizes. The theoretical starting points are Louise M. Rosenblatt’s reader-response theory, Michail Bachtin’s theory of speech genres and Åse Tveit’s and Jofrid Karner Smidt’s theories about mediation of fiction. For the empirical material concerning the librarians knowledge in this field of the library work the theory of three different kinds of knowledge; episteme, techne and phronesis, was applied. Furthermore, the term communities of practice was used regarding how the knowledge is acquired. The results show that reading is regarded an important activity with various functions, which the informants reflect over in their work with fiction. Three roles as mediators of fiction can be identified, not excluding one another, but instead possible to combine. The role that emphasise dialog with users is viewed as very important and is also the role that can be seen to play a great part in the development of the work with mediation of fiction. The knowledge required for this part of the librarian profession is shown to be complex and acquired in different ways. Several ideas about how the work can develop in the future are expressed.

The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of the context of teachers’ information seeking. Research in the role of the library in a learning perspective is in demand. To reach our aim we investigate what teachers say about their experiences of the user training during their studies and what effect it had on their information seeking as teachers. We interviewed four teachers and analyzed the transcripts of their sayings about their experiences of their information seeking during their education and a teaching profession. The theoretical framework includes information needs, information seeking foundations and communities of practice. The main outcome of the study is that user training made our informants familiar with information seeking and information resources. User training had a positive effect in their professional role, even though it was intended to serve their educational needs. Information seeking is a significant aspect of a teaching profession, and our conclusion is that user training also can be developed to include professional needs.

Abstract I denna studie är syftet att ökaförståelsen för förskolemåltidens sociala värde och lärandemöjligheter, detta genom en kvalitativ ansats som bygger på en narrativ metod där vi utgår från pedagogers berättelser och erfarenheter. I studien användes tekniken intevjuer och åtta olika verksamma pedagoger från två olika förskolor har intervjuats. Den ena förskolan erbjuder pedagogiska måltider kostnadsfritt medan den andra förskolan inte erbjuder kostnadsfria måltider. Resultatet påvisar att pedagogerna ser den pedagogiska måltiden som en gemensam och social stund, en commensality som präglas av lugn och trivsam måltidsmiljö. Vidare betonar pedagogerna vikten av att vara en förebild under den pedagogiska måltiden. I resultatet framgår det även att pedagogerna var överens om att som pedagog är det en självklarhet att äta tillsammans med barnen. Pedagogernas narrativ är samstämmig och kan därmed förstås som en del av förskolans kunskapskultur, och en praktikgemenskap som ses meningsfull och viktig att bevara.

Studiens syfte är att undersöka och analysera pedagogers uppfattningar om fenomenet ReggioEmilia inspirerat arbetssätt med utgångspunkt i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sjuolika pedagoger som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Metoden är fenomenografisk och ianalys användes också begreppen kunskapskultur och praktikgemenskap för att bidra till endjupare förståelse av resultatet. Studiens forskningsfrågor är:Hur beskriver pedagogerna fenomenet Reggio Emilia inspirerat arbetssätt? och Vad är det som gör att Reggio Emilia inspirationen framstår som unik och annorlunda? Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna beskrev fenomenet Reggio Emilia inspireratarbetssätt på ett samstämmigt sätt, vilket förstås som att de delar en specifik kunskapskultur.Utmärkande för fenomenet såsom det beskrevs här, är det Reggio Emilia inspireradeförhållningssättet, snarare än att det är en metod. Det finns enligt de intervjuade inte någonfärdig mall att följa, men trots det återkom de till ett antal delar som behöver vara med i ettReggio Emilia inspirerat arbetssätt. Det finns med andra ord en underliggande struktur somkom till uttryck genom de intervjuades beskrivna praktikgemenskap. Denna praktikgemenskapbidrar också till att göra så inspirationen framstår som annorlunda och unik

Den här studien syftar till att undersöka socialisation i relation till deltagande i ett traineeprogram. Med utgångspunkt i Lave och Wengers lärteori om praktikgemenskap ämnar studien besvara i vilka sammanhang som identitetsskapande sker, hur traineer utvecklar kunskaper om genomförande av arbete genom praktik, närmare förstå vilka områden som utvecklar tillhörighet samt vilka sammanhang som bidrar till meningsskapande för traineer. Studien baseras på åtta intervjuer med traineer på en svensk myndighet. Studien visar att lärande äger rum i varierande grad utifrån resultatet som visar att traineerna både är insiders och outsiders i olika praktikgemenskaper, upplever problematik som förändringsledare, att värderingar styr karriärvalet och svårigheten i hur de förhåller sig till implicit kunskap i organisationen. Dessutom framkommer det att traineerna har stor makt att själva utforma sin utbildning vilket upplevs både bidra till en känsla av tillhörighet och meningsskapande. / This study aims to investigate socialization in relation to participation in a traineeprogramme.  Based on Lave and Wenger's theory of communities of practice this study intends to answer in which contexts identity is formed and how trainees develop knowledge about the implementation of work through practice. Furthermore the study intends to create a better understanding in which areas a sense of belonging developes and which contexts contribute to meaning-making for trainees. The study is based on eight interviews with trainees at a Swedish government authority. The results show that learning takes place to varying degrees through the formation of practice, identity, belonging and meaning-making. The study also reveals that trainees are both insiders and outsiders in different communities of practice but also that they experience problems as leaders for change. The study also shows that values ​​steers the career choice and that there is a difficulty in how trainees relate to hidden knowledge in the organization. In addition, trainees have great power to design their own programme and that it is perceived to contribute to both a sense of belonging and meaning-making.

he purpose of this bachelor’s thesis has been to gain a further understanding of children’s librarians development of and view of their competence and the way it is shown during their work with book clubs for children. The study is based on the following questions: how do children’s librarians define their competence during their work with book clubs for children? Which mediation roles do they express during their work with book clubs for children? How do they develop their competence during their work with book clubs for children? Semi-structured interviews with four children’s librarians were conducted. The analysis was carried out within a thematic framework based on Jofrid Karner Smidt’s (1994) mediation roles and Etienne Wenger’s (1998) theory of communities of practice. The key findings are that children’s librarians define their competence by describing words such as creativity, flexibility and empathy. The ability to build relationships and a true interest in children and children’s literature is also defined as key competences in their work. The result also shows that children’s librarians do express each one of Karner Smidts five mediation roles. The last finding in this study is that they develop these competences and skills mainly by joining the community of practice which is constituted by children’s librarians profession. Our ambition with this study has been to contribute to the research that distinguishes children’s librarians competence, an area which we believe is in need of further investigation.