<p>Syftet är att analysera på vilka sätt akademikerna kan uppmuntras till att ändra synen på egenföretagande. Fokus läggs på att ta fram förslag på vad som kan göras bättre för att underlätta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens värld.</p><p>Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag är inte lika öppen som den var för 15 år sedan. Parallellt med den försämrade arbetsmarknaden ser vi svårigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhållandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en säregen innovation eller idé för att ha någon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).</p><p>Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning. Svenska staten lägger över 800 mkr årligen på projekt som ska främja nyföretagandet. I denna strävan efter att öka nyföretagandet och tillväxten i landet har olika intressenter etablerat det vi kallar guideinstanser, vars uppgift är att hjälpa idébärare att lansera sina idéer i form av egna företag. Deras gemensamma mål är att ändra attityden och underlätta för idébärare och innovatörer som vill starta företag. Många av dessa organisationer är sponsrade av kommuner, landsting och länsstyrelse medan andra är till största delen självfinansierade. Genom guideinstanserna har möjligheter till olika lån och bidrag för företagare blivit tillgängliga. Det handlar om finansiering av olika delar i uppstarten av ett företag, t.ex. företagarlån, innovationslån och förstudiemedel. Deras viktigaste insats är dock den konsultation och guidning de ger till sin målgrupp.</p><p>För att få en djupare förståelse för egenföretagande i samhället, samt en god inblick i organisationerna i anslutning till ämnet har vi använt oss av kvalitativ metod i uppsatsen. Således har vi tillägnat mer än 20 timmar åt intervjuer och samtalsmöten med utvalda aktörer.</p><p>Information vi har tagit fram genom denna research pekar på att det som krävs för att öka nyföretagandet, samt förbättra kvaliteten och överlevnadsgraden på de nya företagen är en attitydförändring kombinerad med insatser från universitet och guideinstanser.</p><p>Efter all research under arbetets gång har vi kommit fram till att entreprenören är den största bristvaran i samhället. Därför ger vi i slutsatsen en del förslag på vad som kan göras för att injicera en dos av entreprenörsandan till akademikerna på Karlstads universitet. Sålunda behövs fler kurser på universitetet som syftar till att främja kreativiteten och företagsamheten hos studenter oavsett vilket utbildningsprogram de läser. Det krävs också bättre information till studenter om möjligheter och hjälp som finns att få från guideinstanserna. Från guideinstansernas sida behövs en större satsning på marknadsföring som verkligen når ut till akademiker, forskare och övriga individer som ses som potentiella idébärare. Det finns även ett behov av en samlingspunkt av alla organisationer under samma tak. Motivet är att det ska finnas en enkel och självklar väg att gå för alla som har en idé som de vill utveckla.</p>

Syftet är att analysera på vilka sätt akademikerna kan uppmuntras till att ändra synen på egenföretagande. Fokus läggs på att ta fram förslag på vad som kan göras bättre för att underlätta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens värld. Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag är inte lika öppen som den var för 15 år sedan. Parallellt med den försämrade arbetsmarknaden ser vi svårigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhållandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en säregen innovation eller idé för att ha någon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning. Svenska staten lägger över 800 mkr årligen på projekt som ska främja nyföretagandet. I denna strävan efter att öka nyföretagandet och tillväxten i landet har olika intressenter etablerat det vi kallar guideinstanser, vars uppgift är att hjälpa idébärare att lansera sina idéer i form av egna företag. Deras gemensamma mål är att ändra attityden och underlätta för idébärare och innovatörer som vill starta företag. Många av dessa organisationer är sponsrade av kommuner, landsting och länsstyrelse medan andra är till största delen självfinansierade. Genom guideinstanserna har möjligheter till olika lån och bidrag för företagare blivit tillgängliga. Det handlar om finansiering av olika delar i uppstarten av ett företag, t.ex. företagarlån, innovationslån och förstudiemedel. Deras viktigaste insats är dock den konsultation och guidning de ger till sin målgrupp. För att få en djupare förståelse för egenföretagande i samhället, samt en god inblick i organisationerna i anslutning till ämnet har vi använt oss av kvalitativ metod i uppsatsen. Således har vi tillägnat mer än 20 timmar åt intervjuer och samtalsmöten med utvalda aktörer. Information vi har tagit fram genom denna research pekar på att det som krävs för att öka nyföretagandet, samt förbättra kvaliteten och överlevnadsgraden på de nya företagen är en attitydförändring kombinerad med insatser från universitet och guideinstanser. Efter all research under arbetets gång har vi kommit fram till att entreprenören är den största bristvaran i samhället. Därför ger vi i slutsatsen en del förslag på vad som kan göras för att injicera en dos av entreprenörsandan till akademikerna på Karlstads universitet. Sålunda behövs fler kurser på universitetet som syftar till att främja kreativiteten och företagsamheten hos studenter oavsett vilket utbildningsprogram de läser. Det krävs också bättre information till studenter om möjligheter och hjälp som finns att få från guideinstanserna. Från guideinstansernas sida behövs en större satsning på marknadsföring som verkligen når ut till akademiker, forskare och övriga individer som ses som potentiella idébärare. Det finns även ett behov av en samlingspunkt av alla organisationer under samma tak. Motivet är att det ska finnas en enkel och självklar väg att gå för alla som har en idé som de vill utveckla.

Sammanfattning   BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet. Frågeställningarna löd: 1) Hur beskriver och använder egenföretagande konsulter nätverkande som ett sätt att utveckla sin kompetens? 2) Kan nätverkande inom en praktikgemenskap bidra till individers kompetensutveckling såväl som välmående i arbetslivet och i så fall, på vilket sätt? 3) Vilken betydelse har de egenföretagande konsulternas förmåga att nätverka för deras lärande? METOD: Studien har inspirerats av en hermeneutisk kvalitativ, abduktiv metodansats och har utförts genom intervjuer med sex stycken egenföretagande inredningskonsulter. Analys och tolkning utfördes genom att meningsbärande enheter kodades med stöd i en kvalitativ innehållsanalys samt behandlades utefter en mogen, hermeneutisk tolkning. RESULTAT: Studiens resultat visade att studiens informanter använde nätverkande på olika vis, en del öppnade upp för nätverkande via sociala medier, medan andra föredrog ett personligt och direkt möte. Resultaten redogjorde även för att motivation och vilja till att nätverka var viktiga aspekter för att få ut något kompetensutvecklande av nätverkandet. Andra resultat som visades var att informanterna verkar identifiera sig i sin praktikgemenskap genom nätverkande, samt se detta som en del av vad som utgör deras välmående i arbetslivet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: I diskussionen förs ett resonemang om att förmågan att nätverka är av betydelse för individers kompetensutveckling, glädjen och utmaningarna i att nätverka i en praktikgemenskap, samt att lärande och identitetsskapande står i relation till hälsa som välmående vilket bekräftas genom tidigare forskning och teorier. Slutsatsen inbegriper den hälsopedagogiska aspekten genom att belysa den relation som finns mellan begreppen lärande, utveckling och hälsa samt hur de kan förstås i relation till varandra. NYCKELORD: Nätverkande, egenföretagande, kompetensutveckling, praktikgemenskap, lärande, identitet, välmående. / Abstract   BACKGROUND: This study involving self-employment consultans as interior designers and their description and use of networks. Self -employment consultans is the target group who’s representing this studys’ informants, on the occasion of their complex and flexible work situation. Based on the self-employment situation has this group of informants description of competence development, based on the networking, been illustrating the relation to health as well-being. OBJECTIVE: The purpose of this study was to study the importance of networking for competence development, ability and professional knowledge in a vocational profession. More specifically, the purpose is to seek an understanding of how individuals, who share a Community of Practice in form of self-eployment interiorconsultans, describe and use networking as a source for competence development and if this could contribute to this individuals well-being in their work situation. The questions were: 1) How does self- employment consultans describe and use networking as a way to develop their competence? 2) Is networking trough Community of Practice able to contribute to competence development for individuals, as well as well-being in their work situation and if so, in which way? 3) What is the importance of the self-employed consultants' ability to network for their learning? METHOD: The study was inspired by a hermeneutic qualitive and abductive research approach and has conducted interviews with six self-employed interior design consultants. The analysis and interpretation was performed by meaningful units were coded and processed along a mature, hermeneutic interpretation. RESULTS: The study results showed that the study's informants used the networking in various ways, some opened up networking trough social media, while others preferred a personal meeting. The results are also presented for motivation and willingness to networking, were important aspects to get something out competence development of networking. Other results that appeared was that the informants seem to identify themselves in their Community of Practice through networking, and see this as part of what constitutes their well-being at work. DISCUSSION AND CONCLUSION: In the discussion is an argument that the ability to network is relevant for individuals' skills, the joy and challenges to network in a Community of Practice, and that learning and identity formation is related to health as prosperous as confirmed by previous research and theories. The conclusion includes the health educational aspect by highlighting the relationship that exists between the concepts of learning, development and health, and how they can be understood in relation to each other. KEYWORDS: Networking, entrepreneurship, skills development, Community of Practice, learning, identity, well-being.

<p>With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory.</p><p>The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.</p>

With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory. The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.

Small businesses have often been neglected in traditional marketing research as it has primarily focused on large, resource-rich companies. Small entrepreneurial companies are characterized by the fact that the entrepreneur is the main coordinator in the company. This differs from larger companies that usually employ specialists who possess expertise in specific areas. In Sweden, 99.2 percent of all companies are classified as small companies, which means that more research on small companies and how they use entrepreneurial marketing is of high relevance. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how small- and upcoming B2C-enterprises use entrepreneurial marketing. The study also aspires to increase the understanding of the entrepreneur's role in their business by answering two research questions:  -  How are small- and upcoming B2C-enterprises using entrepreneurial marketing? -  What role does the entrepreneur possess in small-and upcoming B2C-enterprises?  A qualitative method based on semi-structured interviews with entrepreneurs of small- and upcoming B2C-enterprises is approached in this study. The selection was carried out via a targeted selection. The study has a deductive approach based on previous research as well as existing theories and models. The collected material has been analyzed using thematic coding.  The study states that the entrepreneur possesses a vital role as their knowledge, intentions and ambitions regarding marketing reflect the marketing pursued by the company. Entrepreneurs in small-and upcoming B2C-enterprises advantageously use organic marketing where the entrepreneur often incorporates customers to a greater extent than as a mere paying actor. The study also establishes that small-and upcoming B2C-enterprises that operate in static markets, and that intend to expand, will benefit from more elaborated marketing strategies. / Småföretag har ofta försummats i den traditionella marknadsföringsforskningen då det främst har fokuserats på stora företag som besitter mycket resurser. Små entreprenöriella företag kännetecknas av att entreprenören är huvudaktören i företaget. Detta skiljer sig från större företag som oftast har anställda specialister som besitter expertiskunskap gällande konkreta områden. I Sverige klassas 99,2 procent av alla företag som ett litet företag, vilket innebär att mer forskning på just småföretagen och hur de tillämpar entreprenöriell marknadsföring är av hög relevans. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur små- och nya B2C-företag tillämpar entreprenöriell marknadsföring samt öka förståelse för entreprenörens roll genom att besvara två forskningsfrågor:  -  Hur använder små- och nya B2C-företag entreprenöriell marknadsföring? -  Vilken roll har entreprenören i små- och nya B2C-företag?  Det metodologiska tillvägagångssättet för studien är en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med entreprenörer av små- och nya B2C-företag. Urvalet genomfördes via ett målstyrt urval. Studien har en deduktiv ansats med utgångspunkt från tidigare forskning samt befintliga teorier och modeller. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk kodning.  Studien konstaterar att entreprenören besitter en vital roll då deras kunskap, intentioner och ambitioner angående marknadsföring återspeglar företagets marknadsföring. Entreprenörer i små- och nya B2C-företag använder fördelaktigen organisk marknadsföring där ett stort ligger på att inkorporera kunder i en högre utsträckning än som enbart en betalande aktör. Studien fastställer även att små- och nya B2C-företag som är verksamma på statiska marknader, och som avser att expandera, kommer gynnas av en mer strukturerad marknadsföring.

<p>Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det.</p><p>Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform.</p><p>Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.</p>

Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det. Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform. Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.

Between the years 2010-2015 Sweden received well over 50 000 unaccompanied minors. Many of these young migrants, who arrived without any guardian, have faced numerous adversities and challenges both prior to, and during their journeys to Sweden. After their arrival in Sweden many of the unaccompanied minors are met with new challenges and adversities such as solitude, mistrust from the majority society and adapting to new school and labor market systems. However, in the face of these new adversities, it seems like unaccompanied minors - rather than young migrants who arrived with guardians - are better equipped to overcome and thrive from the new adversities (Çelikaksoy &amp; Wadensjö, 2019). In this research we have specifically directed our focus to those unaccompanied minors who, after their arrival in Sweden, have started their own company.   The aim for this study is therefore to explore entrepreneurship among young adults, who arrived in Sweden as unaccompanied minors. Furthermore we wish to examine how these young adults have faced imminent expectations from the majority society in Sweden and what impact entrepreneurship has had, when it comes to living up to these expectations. During the course of this study a handful of semi-structured interviews have been conducted with young adults between the ages of 20-27, who arrived in Sweden as unaccompanied minors. By using resilience and deservingness as our main theoretical approach to the collected data we come to conclusions which emphasize that entrepreneurship is a strategic trajectory for the unaccompanied minors to legitimate their intentions and prove their worth.