Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga skolledare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvalitativ intervjustudie användes för att besvara studiens syfte. Sex intervjuer på kvinnliga skolledare genomfördes och analyserades med hjälp av Merriams (1994) analys av kvalitativ information. Analysen visade att stödfunktioner är viktigt för att minska upplevelsen av stress hos de kvinnliga skolledarna.  Det framkom även i analysen att de skolledare som fick hjälp av sin make/sambo i hemmet upplevde större tillfredsställelse och minskad stress när de var hemma. Fler stödfunktioner för skolledarna behövs och att de vågar be om hjälp när kraven blir för höga. Detta är viktigt för att de ska må bra. Det behövs mer forskning om stödfunktioners inverkan för att minska de kvinnliga skolledarnas arbetsbelastning och upplevelse av stress.

<p>Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ”Grav fetma”. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ”Obesitaskirurgi” på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation. Syftet var att se om datorn kunde utgöra stöd för dokumentationen så att dubbeldokumentation och dubbelarbete kunde reduceras.</p><p>Fem journaler i papperssystem har jämförts med de första fem datajournalerna och skillnaden i dubbeldokumentationer har beskrivits. Införandet av Cambio Cosmic skedde den 19 april-06 på Kirurgkliniken LL. Syftet med införandet av datajournal i LSV var att öka patientsäkerheten och vinna tillbaka tid till patienten.</p><p>Cambio Cosmic har kritiskt granskats av SVT 1 i programmet ”Uppdrag granskning” från den 6/6 2006. Sju landsting, ca 20 000 personer, använder delar av Cambio Cosmic nu i juni 2006. Kritiken mot företaget var att utvecklingen går sakta, teknikproblem kvarstår efter tre år i drift. Patientsäkerheten har fallerat i två fall som lett till Lex Maria ärenden, då patient kunde drabbats. Jämförelse mellan tiden då pappersjournalsystemet användes och med Cosmic, gjordes dock inte av SVT.</p><p>Jag kom fram till att informationsflödet i en vårdprocess kan effektiviseras, så att dubbeldokumentation och dubbelarbeten kan reduceras med datorns hjälp. Det visar sig tydligt då information redan lästs på Internet av patienten före behandling. Dokumentationen efter mottagningsbesöket och upprepningar av information minskar tack vare det. Administrationen kring kallelser och resursplanering inom vården reduceras mycket med datorns hjälp. Några exempel är att lösa smålappar är borta, väntelistan är samlad och sorterad i tidsordning och överskådligheten finns för flera tidböcker samtidigt. Dubbelarbeten i form av journalhantering och arkivarbeten reduceras. Journalen finns numera tillgänglig överallt där det finns en dator på kliniken. Dubbeldokumentation minimeras med datorns stöd i informationsstrukturering, snabb tillgänglighet och i kommunikation mellan de vårdenheter som har tillgång till Cosmic. Denna förbättring märks framförallt i samband med remiss och svarshantering. Dokumentationer i journalen kan också kopieras och göras synlig i önskad vy och signeras om igen, för att visa att uppgiften fortfarande är aktuell. Hänvisningar är en annan möjlighet. I pappersjournalen upprepades dessa uppgifter i skrift från t.ex. Distriktsläkarens remiss till intagningsjournal i sluten vård på Kirurgkliniken, vidare upprepning på röntgenremiss o.s.v. Detta gäller i hög grad uppgifter om patientens sjukhistoria, dvs. tidigare sjukdomar och vårderfarenheter. I de fem studerade datajournalerna har diktat gjorts av läkare där denna möjlighet inte använts. Möjligheten till ytterligare reduceringar av dubbeldokumentation finns i datajournaler men har inte kunna uppmätts i den här studien p.g.a. det korta tidsperspektivet.</p><p>Vårdkunskap, arbetsrutiner, datavana och användningen av alla tekniska möjligheter kommer med erfarenhet. Flera av de tillfällen som studerats i informationsfördjupningsavsnittet inkluderar nyare medarbetare.</p>

Under den senare halvan av 1900-talet och fram till idag har kvinnors möjlighet att delta i arbetslivet ökat markant i Sverige. Till stor del har detta skett med anledning av de olika reformer som införts gällande föräldraförsäkring samt satsning på barnomsorg. Kvinnor tar dock ett fortsatt stort ansvar för obetalt arbete samt majoriteten av föräldradagarna vilket resulterar i dubbelarbete. Det är inte heller ovanligt att kvinnor väljer att anpassa sitt arbete för att ta ansvaret för det obetalda arbetet. Detta genom att gå ner i arbetstid samt välja yrken med flexibla arbetsvillkor. Vidare finns det tydlig statistik som visar att kvinnor upplever en hög grad av stress samt sjukskrivs för stressrelaterad sjukdom. Syftet med studien är att undersöka hur män och kvinnor fördelar det obetalda arbetet i förhållande till förvärvsarbetet och söka samband mellan stress och mängden obetalt arbete. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med män och kvinnor som var och en lever i parrelationer och har barn. Deras upplevelser och beskrivningar av det obetalda arbetet, förvärvsarbetet och stressen ligger till grund för studiens resultat. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om könsroller (doing gender, genussystemet) och stress. Resultaten visar på fortsatt rådande ojämn fördelning, där kvinnorna nyttjar merparten av föräldradagarna samt har huvudansvaret för hemarbetet. Vidare påvisar resultaten en koppling mellan obetalt arbete och stress hos merparten av respondenterna.

<p>Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort.</p><p>Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av?</p><p>Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?</p>

Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort. Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av? Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?

Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ”Grav fetma”. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ”Obesitaskirurgi” på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation. Syftet var att se om datorn kunde utgöra stöd för dokumentationen så att dubbeldokumentation och dubbelarbete kunde reduceras. Fem journaler i papperssystem har jämförts med de första fem datajournalerna och skillnaden i dubbeldokumentationer har beskrivits. Införandet av Cambio Cosmic skedde den 19 april-06 på Kirurgkliniken LL. Syftet med införandet av datajournal i LSV var att öka patientsäkerheten och vinna tillbaka tid till patienten. Cambio Cosmic har kritiskt granskats av SVT 1 i programmet ”Uppdrag granskning” från den 6/6 2006. Sju landsting, ca 20 000 personer, använder delar av Cambio Cosmic nu i juni 2006. Kritiken mot företaget var att utvecklingen går sakta, teknikproblem kvarstår efter tre år i drift. Patientsäkerheten har fallerat i två fall som lett till Lex Maria ärenden, då patient kunde drabbats. Jämförelse mellan tiden då pappersjournalsystemet användes och med Cosmic, gjordes dock inte av SVT. Jag kom fram till att informationsflödet i en vårdprocess kan effektiviseras, så att dubbeldokumentation och dubbelarbeten kan reduceras med datorns hjälp. Det visar sig tydligt då information redan lästs på Internet av patienten före behandling. Dokumentationen efter mottagningsbesöket och upprepningar av information minskar tack vare det. Administrationen kring kallelser och resursplanering inom vården reduceras mycket med datorns hjälp. Några exempel är att lösa smålappar är borta, väntelistan är samlad och sorterad i tidsordning och överskådligheten finns för flera tidböcker samtidigt. Dubbelarbeten i form av journalhantering och arkivarbeten reduceras. Journalen finns numera tillgänglig överallt där det finns en dator på kliniken. Dubbeldokumentation minimeras med datorns stöd i informationsstrukturering, snabb tillgänglighet och i kommunikation mellan de vårdenheter som har tillgång till Cosmic. Denna förbättring märks framförallt i samband med remiss och svarshantering. Dokumentationer i journalen kan också kopieras och göras synlig i önskad vy och signeras om igen, för att visa att uppgiften fortfarande är aktuell. Hänvisningar är en annan möjlighet. I pappersjournalen upprepades dessa uppgifter i skrift från t.ex. Distriktsläkarens remiss till intagningsjournal i sluten vård på Kirurgkliniken, vidare upprepning på röntgenremiss o.s.v. Detta gäller i hög grad uppgifter om patientens sjukhistoria, dvs. tidigare sjukdomar och vårderfarenheter. I de fem studerade datajournalerna har diktat gjorts av läkare där denna möjlighet inte använts. Möjligheten till ytterligare reduceringar av dubbeldokumentation finns i datajournaler men har inte kunna uppmätts i den här studien p.g.a. det korta tidsperspektivet. Vårdkunskap, arbetsrutiner, datavana och användningen av alla tekniska möjligheter kommer med erfarenhet. Flera av de tillfällen som studerats i informationsfördjupningsavsnittet inkluderar nyare medarbetare.

Denna uppsats ämnar att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsflexibilitet samt hur arbetstillfredsställelsen skiljer sig mellan könen när de har barn under 18 år i Sverige. Genom att använda ett befintligt dataset, insamlat av International Social Survey Programme (ISSP), har vi kunnat utföra multipel regressionsanalyser. Vi har med hjälp av tidigare forskning samt teorier kring krav- och kontroll, rollteori och dubbelarbete format fyra hypoteser för att möjliggöra analysering av resultatet. Resultaten visade på att det inte finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och kön kontrollerat för andra variabler, dock finns ett negativt samband mellan kön och arbetstillfredsställelse, utan kontrollvariabler. Resultatet visade även på att det finns ett positivt samband mellan arbetstillfredsställelse och arbetsflexibilitet. Sambandet pekar således mot att högre arbetsflexibilitet samvarierar med högre arbetstillfredsställelse. Vidare rapporterade kvinnor med barn under 7 år lägre arbetstillfredsställelse jämfört med män. Medan män med barn mellan 7 och 17 år rapporterade lägre arbetstillfredsställelse än kvinnor när antalet barn ökar. / This bachelor's thesis aims to examine the relationship between job satisfaction and work flexibility, in addition to how job satisfaction differs between the genders when they have children under the age of 18 in Sweden. By utilizing an existing dataset, collected by the International Social Survey Programme (ISSP), we conducted multiple regression analyses. Drawing on prior research and theories regarding demand and control, roles, and the double burden, we formulated four hypotheses. Furthermore, we analyzed our results using the theoretical framework to gain an understanding of their implications. The results implicate no significant correlation between job satisfaction and gender, when controlled for other variables. However, a negative correlation was found between gender and job satisfaction, without control variables. A positive correlation was also found between job satisfaction and work flexibility. Therefore, the evidence suggests that higher levels of work flexibility co-varies with increased job satisfaction. Furthermore, women with children under the age of 7 reported lower job satisfaction compared to men. In contrast, men with children between ages 7 and 17 reported lower job satisfaction than women as the number of children increased.

Detta examensarbete har genomförts på Mape Sweden AB med syfte att eliminera eller minska icke värdeskapande aktiviteter inom inköpsprocessen. Genom att undersöka hur fö-retaget arbetar med inköp och dess inköpsaktiviteter för verktyg och reservdelar är målet att hitta lösningar som innebär en tidseffektivisering av inköpsprocessen. Arbetet är av kvalitativ karaktär. Denna ansats valdes då gruppen ville få en förståelse över nuläget genom kvalitativa metoder. Metoderna som använts för att samla in data till arbetet var observationer och intervjuer, en litteraturstudie samt benchmarking på ett annat tillver-kande företag. För att ta fram förbättringsförslag till företaget utfördes ett spagettidiagram över förflyttningar. En tidsstudie genomfördes för att kunna jämföra tiderna innan och efter implementering av förbättringsförslagen. Vid analysen av nuläget framkom att olika typer av inköp görs av olika personer på företaget, vilket resulterar i att det inte finns ett standardiserat arbetssätt. Spagettidiagrammet över för-flyttningar vid godsuttag och godsmottagning visade att många förflyttningar görs och att ett stort antal av dem är onödiga. Genom denna information samt den information som erhållits från benchmarkingen tog gruppen fram förbättringsförslag. Förbättringsförslaget innebär för godsuttag att operatörerna själva skriver in sina uttag i affärssystemet SAP. För godsmottag-ningen var förbättringsförslagen att endast göra godsmottagning en gång per dag, att placera en hylla för ej lagerlagda verktyg och en hylla för förnödenheter i verktygsboden samt att ställa krav på leverantörerna att alltid ha med artikelnummer och lagerplats på följesedeln som medföljer alla leveranser. Vid införande av förbättringsförslagen kommer den totala tiden som läggs på godsuttag och godsmottagning minska från 6 timmar, 40 minuter och 23 sekunder till 1 timma och 58 mi-nuter, vilket motsvarar en minskning av tiden på 70 %. I framtiden rekommenderas att förbättringsförslagen även implementeras på andra typer av inköp inom företaget samt att företaget vidare undersöker fördelarna med verktygsskåp och skanningssystem. / This Bachelor's Thesis has been performed at Mape Sweden AB with the purpose of elimi-nate or reduce the non-value adding activities within the purchasing process. By examining the company's purchasing process for tools and spare parts, the goal is to find solutions that will entail time-efficiency in the purchasing process. The work in this thesis is of qualitative nature. This approach was chosen to obtain an un-derstanding of the current situation with qualitative methods. To collect data the group per-formed several observations and interviews, literature reviews and a benchmarking at a dif-ferent manufacturing company. To develop proposals for improvements to the company, a spaghetti diagram was conducted tracking all movements at goods-withdrawal and goods-receipt. A time study was conducted to compare the times before and after implementation of improvement proposals. The current situation analysis showed that purchases are made by different people resulting in that there is not a standardized approach. Spaghetti diagram of movements in goods-withdrawal and goods-receipt showed that there is numerous movements and some of them are unnecessary. Proposals for improvements was conducted based on the information from current situation analysis together with information obtained from benchmarking. The pro-posal for goods-withdrawal was that the workers themselves enter goods-withdrawal in the SAP-system. The proposals for goods-reception was to receive the goods once a day, place a shelf for non-stocked tools and a shelf for supplies in the tool shed as well as making demands on suppliers to always have the part number and stock location on the packing slip included with all deliveries. .When implementing the groups proposed improvements, the total time spent on goods-receiving and goods-withdrawal was reduced from 6 hours, 40 minutes and 23 seconds to 1 hour and 58 minutes, which represents a decrease of 70%. For future work the group recommend that the improvement proposals also be implemented on other types of purchases within the company and that the company further investigate the benefits of tool cabinet and scan-ning systems.

<p>Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det.</p><p>Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform.</p><p>Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.</p>

Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det. Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform. Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.