Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga skolledare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvalitativ intervjustudie användes för att besvara studiens syfte. Sex intervjuer på kvinnliga skolledare genomfördes och analyserades med hjälp av Merriams (1994) analys av kvalitativ information. Analysen visade att stödfunktioner är viktigt för att minska upplevelsen av stress hos de kvinnliga skolledarna.  Det framkom även i analysen att de skolledare som fick hjälp av sin make/sambo i hemmet upplevde större tillfredsställelse och minskad stress när de var hemma. Fler stödfunktioner för skolledarna behövs och att de vågar be om hjälp när kraven blir för höga. Detta är viktigt för att de ska må bra. Det behövs mer forskning om stödfunktioners inverkan för att minska de kvinnliga skolledarnas arbetsbelastning och upplevelse av stress.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts. Resultatet visar att inre kontrollfokus har en signifikant positiv påverkan på både den upplevda möjligheten till återhämtning och den upplevda delaktigheten. Inre kontrollfokus är dessutom av större betydelse för den upplevda möjligheten till återhämtning och den upplevda delaktigheten hos medarbetarna i kommunen, jämfört med de som är chefer med budget- och/eller personalansvar. Således anses inre kontrollfokus kunna påverka den psykosociala arbetsmiljön i positiv riktning.

The aim of this study is to examine what people with a late (adult) ADHD diagnosis experience was contributing to the late diagnosis. The empirism of this study is mainly interviews with adults that have been diagnosed with ADHD. By applying a thematic analysisas a method, the empirics have been able to be categorized and analyzed. Based on the theoretical models of the labeling theory and locus of control, the result has been interpreted as meaning that the interviewees were labeled incorrectly before diagnosis took place and that a big development can be seen around the person's locus of control. The result shows that there are numerous factors which can be claimed to contribute to a late diagnosis. The majority of the respondents highlight the importance of the environment and mostly adults whether its school staff or members of the family. Factors such as cultural norms, prejudices and lack of knowledge are also crucial when it comes to when in life one gets his diagnosis. The study also examines how it affects people to recieve a late diagnosis, the result shows that an early diagnosis would have reduced the respondents sufferings and improve their life quality. / Studiens syfte är att undersöka vad personer med en sen (vuxen) ADHD-diagnos upplever bidrog till den sena diagnosen. Empirin av denna studie består främst av intervjupersoner med vuxna som har diagnostiserats med ADHD. Genom att tillämpa en tematisk innehållsanalys som metod har empirin kunnat kategoriseras och analyseras. Utifrån de teoretiska modellerna om stämplingsteorin och kontrollfokus har resultatet kunnat tolkas som att intervjupersonerna stämplats felaktigt innan diagnostisering skett samt att man kan se en rejäl utveckling kring personens locus of control. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan påstås bidra till en sen diagnos. Majoriteten av respondenterna belyser omgivnings betydelse och främst vuxna vare sig det är skolans personal eller familjemedlemmar. Faktorer såsom kulturella normer, fördomar och brist på kunskap är också avgörande för när individen får sin diagnos. Studien syftar också till att undersöka vilken effekt det har på respondenterna att få en sen diagnos, resultat visar att en tidig diagnos hade reducerat respondenternas lidande och förbättrat deras livskvalité.

Föreliggande studie syftar till att bilda kunskap kring hur examinerade studenter från Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem år 2018, upplever utbildningsmomentet att skriva ett självständigt arbete. Intentionen med studien är att, utifrån en induktiv grundteoretiskt metod, bidra till en utvecklad teoribildning kring sambandet mellan studenters upplevelser och orsaker. Totalt deltar fyra examinerade studenter, med grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, i studien. Resultatet baseras på studenternas livsberättelser med fokus på upplevelser av uppsatsprocessen samt utbildningsmomentets innehåll.   Resultatet redogör för hur kontrollfokus utgör en central aspekt i studiens teoriutvecklande syfte av att beskriva sambandet mellan informanternas upplevelser och orsaker. Detta genom tillämpning av termen self-serving bias.  Informanternas beskrivningar av subjektiva upplevelser och dess orsaker tyder på intern och extern nivå av kontrollfokus, vilka omfattar dels av en intern fokusering på upplevelsen av tilliten till den egna förmågan (self-efficacy) och en extern fokusering på stödet från handledaren. Resultatet tyder på olika upplevelser av self-efficacy medför skillnader i upplevd emotionell påfrestning. Samtliga informanter uttrycker upplevelsen av orättvisa. Orsaken till orättvisan beskrivs av informanterna vara lokaliserad till handledarna, där vissa handledare till andra handledningsgrupper av studenter, upplevs bistå med mer stöd och fler handledningstillfällen. Detta upplevs medföra kvalitetsskillnader i studenternas självständiga arbeten vilket väcker känslor av avundsjuka och ilska.