BAKGRUND Den här studien fokuserar på studenternas syn och uppfattningar av självständigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över själva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. Därefter beskrivs olika teorier som bas för självständigt agerande. Vidare redogörs vad lärostilarna djupinlärning och ytinlärning som kunskapssyn handlar om, och även den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation väcks till ett intresse att lära. Vidare studeras lärande sett ur ett sociokulturellt perspektiv, och som kvalitativt skilda sätt att erhålla kunskap.SYFTE Syftet med studien är att lyfta fram studenters syn på och uppfattningar av ”självständigt arbete” i studierna.METOD Som grund för studien har använts en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats. Materialet till studien insamlades genom intervjuer av studenter.RESULTAT I studien framkom vikten av eget ansvar i studierna och själva lärandet. Informationssökning innehåller mer självständigt arbete än vad de förväntade studiekraven var från början. Studenterna upplever att de praktiska momenten innehåller lite handledning och mycket eget ansvar. De uppfattar det som positivt att lösa problem och att inhämta kunskap via praktik. / Program: Fristående kurs

Denna kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskap om relationen mellan självständigt arbete, kollegialitet och informellt lärande på mindre vårdenheter. Det gjordes genom forskningsfrågorna: “Hur upplever medarbetarna att de utvecklas genom informellt lärande?” och “Hur arbetar medarbetare för att utvecklas kollegialt i arbetet?”. Undersökningen har gjorts genom sju semistrukturerade intervjuer med informanter olika vårdenheter inom samma organisation. Samtliga informanter är behandlingspedagoger utan chefsansvar. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med en deduktiv tematisk analys med utgångspunkten i vårt teoretiska ramverk: Communities of Practice (Wenger, 1998). Resultatet visade att medarbetare på mindre vårdenheter utvecklas kollegialt genom informellt lärande. Grunden för det informella lärandet är kollegialt samspel och att organisationen kan implementera verktyg som stödjer det. Det kollegiala samspelet är delvis en naturlig process som sker mellan medarbetare men även något som kan uppmuntras och förstärkas, genom att organisationen implementerar olika kommunikationsverktyg och strategier. För att nå ett informellt lärande är det viktigt med en balans mellan att det informella lärandet är något som medarbetarna själva kontrollerar och organisationens struktur och verktyg som främjar det.

No description available.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet. Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter. Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet,samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna.Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit tillsjälvständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel. / Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributesknowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge aboutwhat the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community. Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects. Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personalqualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage

AbstractMoerkerken, Anneke (2006)Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmärksamhet med hjälp avtrafikljusmodellenSkolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning,Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med följande arbete är att bidra med en utökad insikt om begreppetklassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersökaanvändandet av trafikljusmodellen med betoning på det specialpedagogiskaområdet.Klassrumsmanagement berör hanteringen av mål och innehåll samtgenomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang iklassrumsmiljöer. Man kan med hjälp av dess teorier arbeta med deorganisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska färdigheter sombehövs för att på ett bra sätt kommunicera med eleverna. Detta för att skapaförutsättningar för ett klassrumsklimat i vilket att lära ut och att lära in skerså effektivt, positivt och innehållsrikt som möjligt.Vid trafikljusmodellen använder man sig av olika signaler för när elevernakan rådfråga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetarsjälvständigt med sina uppgifter. En enkät angående användandet avtrafikljusmodellen var överlag positiv. Både pedagoger och elever upplevdeatt fördelningen av den tid pedagogerna förlade på eleverna blev merarättvis och att eleverna kunde koncentrera sig bättre på uppgifterna. Rättanvänt blir trafikljuset en form av självdisciplin eftersom eleven vet vadsom förväntas av henne/honom och vet vad den ska prestera under en visstid. Klasspedagogerna ser utvecklingsmöjligheter i det egna arbetet medelever i behov av särskilt stöd.Nyckelord: Classroom Management, fördröjd uppmärksamhet, klassrumsmanagement,ledarskap i klassen, självständigt arbete, trafikljus, särskiltstöd

Föreliggande studie syftar till att bilda kunskap kring hur examinerade studenter från Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem år 2018, upplever utbildningsmomentet att skriva ett självständigt arbete. Intentionen med studien är att, utifrån en induktiv grundteoretiskt metod, bidra till en utvecklad teoribildning kring sambandet mellan studenters upplevelser och orsaker. Totalt deltar fyra examinerade studenter, med grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, i studien. Resultatet baseras på studenternas livsberättelser med fokus på upplevelser av uppsatsprocessen samt utbildningsmomentets innehåll.   Resultatet redogör för hur kontrollfokus utgör en central aspekt i studiens teoriutvecklande syfte av att beskriva sambandet mellan informanternas upplevelser och orsaker. Detta genom tillämpning av termen self-serving bias.  Informanternas beskrivningar av subjektiva upplevelser och dess orsaker tyder på intern och extern nivå av kontrollfokus, vilka omfattar dels av en intern fokusering på upplevelsen av tilliten till den egna förmågan (self-efficacy) och en extern fokusering på stödet från handledaren. Resultatet tyder på olika upplevelser av self-efficacy medför skillnader i upplevd emotionell påfrestning. Samtliga informanter uttrycker upplevelsen av orättvisa. Orsaken till orättvisan beskrivs av informanterna vara lokaliserad till handledarna, där vissa handledare till andra handledningsgrupper av studenter, upplevs bistå med mer stöd och fler handledningstillfällen. Detta upplevs medföra kvalitetsskillnader i studenternas självständiga arbeten vilket väcker känslor av avundsjuka och ilska.

<p>This study focuses on work related factors which have an effect on the balance between peoples work and private/social life. Commonly discussed in the daily debate is the so called “livspusslet”, the time puzzle. The question is: How do you balance the demands from work, family and society? A lot of peoples health and family relations suffers from a stressful situation at work.</p><p>It’s not hard to figure out that the possible factors which could have an effect on the balance between peoples work and private/social life are many. So, therefore we have limited the research to a number of variables of interest. These variables are then summed up to three key areas for the survey the focus on. These key areas are chosen out of, and based on our previous knowledge and the literature we recently have read about this phenomenon. The key areas are : terms of employment, working environment and flexibility & independence at work.</p><p>We have also created an index, a sum of a number of balance measuring variables, which made it easier for us to see the effects from the key areas on peoples balance between work and private/social life. The literature we have read also tells us about differences between gender, class and career focus. We found that interesting and wanted to find some answers.</p><p>The result of this study and our conclusions are that a stressful work, a physically tough work, the relationship with your work colleges and if you are scared of losing your job, have most effect on the balance between peoples work and private/social life. The study found differences between gender, class and interest in making a career.</p> / <p>Denna undersökning fokuserar på de arbetsrelaterade faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det råder idag en omfattande samhällelig och medial debatt om det så kallade livspusslet. Hur ska individen hinna med alla krav som ställs av arbete, familj och samhälle? En allt för kravfylld livssituation kan leda till ohälsa och försämrade familjeförhållanden.</p><p>Undersökningens syfte är att ta reda på vilka arbetsrelaterade variabler som orsakar obalans mellan arbetsliv och privatliv. Ett index som mäter något som vi kallar livsbalans, konstruerades för att få ett mått på förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. De arbetsrelaterade variablerna delades in i tre områden med varsin tillhörande frågeställning. Områdena är: anställningstrygghet, arbetsmiljö och flexibilitet & självständighet.</p><p>Studien reder också ut skillnader i livsbalans mellan män och kvinnor, personer med olika klasstillhörighet, eller personer med eller utan fokus på att göra karriär.</p><p>Det som påverkar människors livsbalans mest är om de har ett stressigt arbete, om de är oroliga för att förlora arbetet, om de har ett fysiskt ansträngande arbete eller vilken typ av relation de har med sina arbetskamrater. Självständigt arbete har likaså en effekt på balansindex även om denna effekt är tudelad enligt undersökningens analys. Vi har även funnit skillnader i kategorierna kön, klass och inställning till karriär. Medan mäns livsbalans endast påverkas av stressigt arbete och oro att förlora arbetet påverkas även kvinnors livsbalans av arbetstid, relationer med arbetskamrater samt graden av självständighet i arbetet.</p>

This study focuses on work related factors which have an effect on the balance between peoples work and private/social life. Commonly discussed in the daily debate is the so called “livspusslet”, the time puzzle. The question is: How do you balance the demands from work, family and society? A lot of peoples health and family relations suffers from a stressful situation at work. It’s not hard to figure out that the possible factors which could have an effect on the balance between peoples work and private/social life are many. So, therefore we have limited the research to a number of variables of interest. These variables are then summed up to three key areas for the survey the focus on. These key areas are chosen out of, and based on our previous knowledge and the literature we recently have read about this phenomenon. The key areas are : terms of employment, working environment and flexibility &amp; independence at work. We have also created an index, a sum of a number of balance measuring variables, which made it easier for us to see the effects from the key areas on peoples balance between work and private/social life. The literature we have read also tells us about differences between gender, class and career focus. We found that interesting and wanted to find some answers. The result of this study and our conclusions are that a stressful work, a physically tough work, the relationship with your work colleges and if you are scared of losing your job, have most effect on the balance between peoples work and private/social life. The study found differences between gender, class and interest in making a career. / Denna undersökning fokuserar på de arbetsrelaterade faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det råder idag en omfattande samhällelig och medial debatt om det så kallade livspusslet. Hur ska individen hinna med alla krav som ställs av arbete, familj och samhälle? En allt för kravfylld livssituation kan leda till ohälsa och försämrade familjeförhållanden. Undersökningens syfte är att ta reda på vilka arbetsrelaterade variabler som orsakar obalans mellan arbetsliv och privatliv. Ett index som mäter något som vi kallar livsbalans, konstruerades för att få ett mått på förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. De arbetsrelaterade variablerna delades in i tre områden med varsin tillhörande frågeställning. Områdena är: anställningstrygghet, arbetsmiljö och flexibilitet &amp; självständighet. Studien reder också ut skillnader i livsbalans mellan män och kvinnor, personer med olika klasstillhörighet, eller personer med eller utan fokus på att göra karriär. Det som påverkar människors livsbalans mest är om de har ett stressigt arbete, om de är oroliga för att förlora arbetet, om de har ett fysiskt ansträngande arbete eller vilken typ av relation de har med sina arbetskamrater. Självständigt arbete har likaså en effekt på balansindex även om denna effekt är tudelad enligt undersökningens analys. Vi har även funnit skillnader i kategorierna kön, klass och inställning till karriär. Medan mäns livsbalans endast påverkas av stressigt arbete och oro att förlora arbetet påverkas även kvinnors livsbalans av arbetstid, relationer med arbetskamrater samt graden av självständighet i arbetet.