This paper examines how notifies security looks for private employed workers in jobs founded by the public. The aim is to clarify the legal situation surrounding notifies law, and to analyze possible shortcomings in the law with a focus on the future. Notifies law is based on five cornerstones. Where freedom of information, a right to provide information to the media for publication, “acquires the right” and protection to be anonymous when talking to the press goes to all workers. The other two pillars, “a look up prohibitions” and “retaliatory forbid” apply only to employees in the public sector. Workers in the public sector has a stronger protection in a inform situation then a privately employed worker has. Differences in announces protection can be problematic when the former traditional public services such as schools, health care and care is conducted in private. Employees in these sectors with a history of strong protection as they provided information to the media, no longer have the same protection with a private employer. This despite the fact that they have the same work activities, are carried out with the same public funds and the importance of transparency and protecting the interests, ought to exist. The work addresses the policy tools that affect notifies law. The essay examines include committee directives, reports, legislation and social change. It is the individual perspective that characterizes the investigation. Individual perspective is broadened by a social, historical, international and gender perspective. The study divides the legal differences in announces security between different groups of workers in a legal and in a perceived part. There are legal differences that depend on the employer, the employee has. When the employee is not aware of the differences, instead you can talk about the perceived legal protection. Furthermore, the essay takes up the gender dimension of health, education and care is dominated by women. This affects women as a group due to the structural changes in the labor market, leading to impaired announces protection for those who move to private employers. The work concludes that the law surrounding announces security is difficult to take in and to form an opinion about. Notifies court extends across different areas, and in some sectors, there is special legislation. The paper calls for a comprehensive legislation, making notifies law more transparent and easier to absorb for workers as well as managers and employers. It is desirable that such legislation should include all workers, regardless of employer. Keywords: Freedom of expression, freedom of information, announces protection, job security, open government. / Denna uppsats undersöker hur meddelartryggheten ser ut för arbetstagare inom verksamheter som bedrivs i privat regi med offentliga medel. Syftet är att klargöra rättsläget kring meddelarrätt, samt att analysera eventuella brister i lagstiftningen med fokus på framtiden.  Meddelarrätten är uppbyggd kring fem hörnstenar. Där meddelarfrihet, som är en rätt att lämna uppgifter till massmedier för publicering, anskaffarfrihet och anonymitetsskydd tillfaller alla arbetstagare. De två andra hörnstenarna, eftersökningsförbud och repressalieförbud gäller endast anställda i offentlig verksamhet. Arbetstagare inom offentlig verksamhet har således ett starkare skydd vid en meddelarsituation är vad en privatanställd arbetstagare har. Skillnader i meddelarskydd kan bli problematisk när tidigare traditionella offentliga verksamheter såsom skola, vård och omsorg bedrivs i privat regi. Anställda inom dessa sektorer som tidigare haft ett starkt skydd när de lämnat uppgifter till massmedier, har inte längre det med en privat arbetsgivare. Detta trots att de har samma arbetsuppgifter, verksamheten bedrivs med samma offentliga medel och samma vikt av insyn och skyddsvärda intressen borde föreligga.    Arbetet tar upp de politiska verktyg som påverkar meddelarrättens område. Uppsatsen undersöker bland annat kommittédirektiv, utredningar, lagstiftning och andra samhällsförändringar. Det är individens perspektiv som präglar undersökningen. Individperspektivet breddas med hjälp av ett samhälls-, historiskt-, internationellt- och genusperspektiv. Undersökningen delar upp de rättsliga skillnaderna i meddelartrygghet mellan olika arbetstagargrupper i en rättslig del och i en upplevd del. Det finns juridiska skillnader som är beroende av vilken arbetsgivare arbetstagaren har. När arbetstagaren inte är medveten om skillnaderna, kan man istället tala om det upplevda rättsskyddet. Vidare tar uppsatsen upp genusaspekten av att vård, skola och omsorg är kvinnodominerade yrken. Därmed påverkas kvinnor som grupp av de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden som leder till försämrat meddelarskydd för de som övergår till privata arbetsgivare. Arbetet konstaterar att juridiken kring meddelartryggheten är svår att ta in och bilda sig en uppfattning om. Meddelarrätten sträcker sig över olika områden, och inom vissa branscher finns det speciallagstiftning. Uppsatsen efterlyser en samlad lagstiftning som gör meddelarrätten mer överskådlig och lättare att ta till sig för arbetstagare såväl som för chefer och arbetsgivare. Det är eftersträvansvärt att en sådan lagstiftning ska inkludera alla arbetstagare, oberoende av arbetsgivare. Vidare behöver lagstiftarna säkerställa att kunskap om meddelarrätt, särskilt eftersökningsförbudet sprids och efterföljs.       Nyckelord: Yttrandefrihet, meddelarfrihet, meddelarskydd, anställningstrygghet, offentlighetsprincipen.

Varje år är det ett antal företag som på grund av besparingskrav tvingas till personalnedskärningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen påverkas vid sådana förändringar beror bland annat på hur delaktiga de får vara i beslutsprocessen, och på att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar så att alla får den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket oväntat och beslutet innebär att en del anställda får möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anställda kommer att sägas upp. Den här studien utgår från de anställdas perspektiv av upplevelsen då deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev där anställda har fått skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anställda är missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fått tillräckligt med information för att få en förståelse för beslutet. Deltagarna i undersökningen säger att de har haft svårt att motivera sig att arbeta eftersom arbetet känts meningslöst och att de inte känt sig behövda. Men flera säger också att avvecklingen var den kicken de behövde för att våga göra någonting annat, att byta arbete eller satsa på ett annat yrke.

Arbetsförmedlingen får en minskad budget år 2019 vilket resulterar i en omfattande förändringsprocess för myndigheten över hela Sverige där 4500 anställda ska varslas. Syftet med studien är att undersöka några arbetsförmedlares upplevelse av sin egna anställningstrygghet samt det sociala stödet internt från ledningen, i samband med budgetminskningen och förändringsprocessen. Undersökningen görs på ett Arbetsförmedlingskontor i södra Sverige genom kvalitativa intervjuer med fyra arbetsförmedlare och deras enhetschef. Resultatet presenterades i form av tematisering, där de valda teman besvarar frågeställningarna. Resultatet visar att arbetsförmedlarna som deltog i undersökningen idag inte känner sig trygga i sin anställning. De upplever alltså ingen anställningstrygghet i dagsläget, som en konsekvens av budgetminskningen och förändringsprocessen de befinner sig i. Samtliga respondenter upplever ett socialt stöd internt från enhetscheferna. Men ett bristande socialt stöd inom dimensionen ’’informativt stöd’’, som bland annat omfattar information. Respondenterna upplever således att de har en brist på information kring förändringsprocessen och vad som komma skall. Vilket har skapat oro och förvirring bland arbetsförmedlarna.

No description available.

Syftet med studien är att få en inblick i hur IT-konsulter anställda på ett konsultföretag upplever deras anställningstrygghet. Vidare är syftet att undersöka hur IT-konsulter upplever förändringar i deras arbetsinnehåll och vilka arbetsrelaterade delar som identifierats som ett behov. Resultatet har samlats in via åtta semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats samt ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts. För att analysera resultatet har teorierna job insecurity, prekariatet, inköpsmodellen och främlingen använts. Det huvudsakliga resultatet visar på att IT-konsulter känner sig relativt trygga i sin anställning och att det framför allt grundar sig i deras särskilda kompetens. Vidare visar resultatet att IT-konsulter ser positivt till förändringar i deras arbetsinnehåll vid nya kunduppdrag samtidigt som vissa delar i arbetsinnehållet utgör behov hos konsulter.

Bemanningsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne. På grund av det unika trepartsförhållandet som innebär att arbetsmiljöansvaret är delat mellan bemanningsföretaget och konsultföretaget riskerar bemanningspersonalens arbetsmiljö att bli lidande. Av den anledningen åsyftade studien att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevdes hos inhyrda konsulter i bemanningsbranschen. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning som skickades ut tillanställda konsulter på ett bemanningsföretag i Västerbotten. Datamaterialet analyserades utifrån Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell. Resultatet i studien indikerade på att bemanningspersonalen generellt upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och att den allmänna trivseln var hög. Utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen framkom det att kraven som ställdes var lägre än den upplevda kontrollen. Vidare upplevde respondenterna ett starkt socialt stöd, främst ifrån kollegor. Andra intressanta fynd var att kvinnor tenderade att ha en sämre återhämtning mellan arbetspassen i jämförelse med männen och att äldre respondenter upplevde sin anställning som tryggare jämfört med yngre respondenter

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet. Innebörden av konceptet stöds av annan forskning, men det krävdes vissa modifieringar för att kunna överföra konceptet på den moderna arbetsmarknaden. De teorier och tidigare forskning vi använt oss av för att modifiera principerna är Karasek och Theorells "krav och kontroll" modell (1990), Antonovskys teori KASAM (2005), Gallies forskning om "Quality in work" (2008) och Barberich och Gardners forskning om "Good work" (2000). Genom dessa har vi kunnat addera en emotionell synvinkel på "det goda arbetet", vi har kunnat komplettera vissa principer med begrepp av relevans för dagens arbetsmarknad och vi har förankrat principernas relevans genom mer nutida forskning. Studien genomfördes med kvalitativa metoder på medieföretaget TV4 och vi intervjuade där nio anställda om deras upplevelser av sina arbeten. Vi kodade de transkriberade intervjuerna tematiskt efter de nio modifierade principerna och analyserade materialet i en iterativ process. Resultaten i studien visar på att Metalls koncept, om än med vissa kompletteringar kan användas som grund för förståelsen av det goda arbetet, detta trots de förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan 1985 och att vi valt att studera en helt annan bransch. Resultaten visar att våra respondenter upplever samtliga aspekter som betydande och flertalet som goda i sitt arbete och analysen indikerar på att de anställda på TV4 upplever sig ha ett relativt gott arbete.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns ett samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, samt testa om Maslows teori om behovshierarkin är applicerbar på sambandet. Vidare var ett ytterligare syfte att undersöka den “nordiska arbetsmarknadsmodell” som man internationellt sett talar om och undersöka om ländernas arbetsmarknadsmodeller faktiskt är så pass lika som man kan tro. Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen låg Maslows teori om behovshierarki som indikerar att anställningstrygghet är en förutsättning för organisatoriskt engagemang, och således att sambandet kräver anställningstrygghet för att existera. Som grund för uppsatsen låg även tidigare forskning inom områdena anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang samt en redogörelse för de nordiska ländernas arbetsmarknader.Studien är en komparativ tvärsnittsundersökning som bygger på data från ISSP insamlat år 2015. Urvalet bestod av 3294 respondenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island som förvärvsarbetade vid datamaterialets insamlingstillfälle. Med hjälp av linjära regressionsanalyser testades uppsatsens hypoteser. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, vilket låg i linje med tidigare forskning inom området. Vidare fick även Maslows teori delvis stöd. Hans teori testades genom att dela upp urvalet i en grupp som ansåg sig vara anställningstrygga och en grupp som ansåg sig ha otrygga anställningar. Det positiva sambandet återfanns i den anställningstrygga gruppen, medan blandade tendenser återfanns i gruppen med otrygga anställningar. Vidare motbevisades den “nordiska arbetsmarknadsmodellen” och resultatet indikerade att det fanns skillnader mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader som också resulterade i skilda nivåer av upplevd anställningstrygghet och därigenom också organisatoriskt engagemang som följd av det positiva sambandet.

The modern labour market is undergoing rapid change. Much of the change can be traced from the internationalization that the EU has brought forth which demands that companies can adapt to international competition to a higher degree than ever before. The most common strategy to do this is to utilize various flexibility strategies. In Sweden new legislation has been implemented in the national (1982:80) Employment protection act. The new regulation allows employers to adjust workers' employment rate on the grounds of shortage of work. This must now be done in accordance with the rules of priority and the affected worker has gained the right to an adjustment period.  The regulation that allows employers to adjust workers' employment rate is ultimately a way for the employer to achieve flexibility, often it is argued, at the expense of the workers security in their employment. To combat this trade-off where flexibility means less security the EU has come up with a strategy for a more comprehensive approach where “the aim is for workers to exchange traditional security in the job for security in the market [...]”. This strategy is called flexicurity.  The purpose of this paper is to study how the Swedish lawmakers have chosen to balance the employers need for flexibility against the workers need for safety. This has been done, mainly, through the use of socio-legal method combined with various theories. We have studied how different factors, that aim to improve the workers' security, can be used to combat the negative effects of employers' right to adjust workers' employment rate on the grounds of shortage of work.  Our findings indicate that women and young employees in particular are affected by the implementation of flexibility strategies with intention to alter the employment rate. And that there's an inherent economic risk that transfers from the employer to the employee.

<p>This study focuses on work related factors which have an effect on the balance between peoples work and private/social life. Commonly discussed in the daily debate is the so called “livspusslet”, the time puzzle. The question is: How do you balance the demands from work, family and society? A lot of peoples health and family relations suffers from a stressful situation at work.</p><p>It’s not hard to figure out that the possible factors which could have an effect on the balance between peoples work and private/social life are many. So, therefore we have limited the research to a number of variables of interest. These variables are then summed up to three key areas for the survey the focus on. These key areas are chosen out of, and based on our previous knowledge and the literature we recently have read about this phenomenon. The key areas are : terms of employment, working environment and flexibility & independence at work.</p><p>We have also created an index, a sum of a number of balance measuring variables, which made it easier for us to see the effects from the key areas on peoples balance between work and private/social life. The literature we have read also tells us about differences between gender, class and career focus. We found that interesting and wanted to find some answers.</p><p>The result of this study and our conclusions are that a stressful work, a physically tough work, the relationship with your work colleges and if you are scared of losing your job, have most effect on the balance between peoples work and private/social life. The study found differences between gender, class and interest in making a career.</p> / <p>Denna undersökning fokuserar på de arbetsrelaterade faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det råder idag en omfattande samhällelig och medial debatt om det så kallade livspusslet. Hur ska individen hinna med alla krav som ställs av arbete, familj och samhälle? En allt för kravfylld livssituation kan leda till ohälsa och försämrade familjeförhållanden.</p><p>Undersökningens syfte är att ta reda på vilka arbetsrelaterade variabler som orsakar obalans mellan arbetsliv och privatliv. Ett index som mäter något som vi kallar livsbalans, konstruerades för att få ett mått på förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. De arbetsrelaterade variablerna delades in i tre områden med varsin tillhörande frågeställning. Områdena är: anställningstrygghet, arbetsmiljö och flexibilitet & självständighet.</p><p>Studien reder också ut skillnader i livsbalans mellan män och kvinnor, personer med olika klasstillhörighet, eller personer med eller utan fokus på att göra karriär.</p><p>Det som påverkar människors livsbalans mest är om de har ett stressigt arbete, om de är oroliga för att förlora arbetet, om de har ett fysiskt ansträngande arbete eller vilken typ av relation de har med sina arbetskamrater. Självständigt arbete har likaså en effekt på balansindex även om denna effekt är tudelad enligt undersökningens analys. Vi har även funnit skillnader i kategorierna kön, klass och inställning till karriär. Medan mäns livsbalans endast påverkas av stressigt arbete och oro att förlora arbetet påverkas även kvinnors livsbalans av arbetstid, relationer med arbetskamrater samt graden av självständighet i arbetet.</p>