This paper examines how notifies security looks for private employed workers in jobs founded by the public. The aim is to clarify the legal situation surrounding notifies law, and to analyze possible shortcomings in the law with a focus on the future. Notifies law is based on five cornerstones. Where freedom of information, a right to provide information to the media for publication, “acquires the right” and protection to be anonymous when talking to the press goes to all workers. The other two pillars, “a look up prohibitions” and “retaliatory forbid” apply only to employees in the public sector. Workers in the public sector has a stronger protection in a inform situation then a privately employed worker has. Differences in announces protection can be problematic when the former traditional public services such as schools, health care and care is conducted in private. Employees in these sectors with a history of strong protection as they provided information to the media, no longer have the same protection with a private employer. This despite the fact that they have the same work activities, are carried out with the same public funds and the importance of transparency and protecting the interests, ought to exist. The work addresses the policy tools that affect notifies law. The essay examines include committee directives, reports, legislation and social change. It is the individual perspective that characterizes the investigation. Individual perspective is broadened by a social, historical, international and gender perspective. The study divides the legal differences in announces security between different groups of workers in a legal and in a perceived part. There are legal differences that depend on the employer, the employee has. When the employee is not aware of the differences, instead you can talk about the perceived legal protection. Furthermore, the essay takes up the gender dimension of health, education and care is dominated by women. This affects women as a group due to the structural changes in the labor market, leading to impaired announces protection for those who move to private employers. The work concludes that the law surrounding announces security is difficult to take in and to form an opinion about. Notifies court extends across different areas, and in some sectors, there is special legislation. The paper calls for a comprehensive legislation, making notifies law more transparent and easier to absorb for workers as well as managers and employers. It is desirable that such legislation should include all workers, regardless of employer. Keywords: Freedom of expression, freedom of information, announces protection, job security, open government. / Denna uppsats undersöker hur meddelartryggheten ser ut för arbetstagare inom verksamheter som bedrivs i privat regi med offentliga medel. Syftet är att klargöra rättsläget kring meddelarrätt, samt att analysera eventuella brister i lagstiftningen med fokus på framtiden.  Meddelarrätten är uppbyggd kring fem hörnstenar. Där meddelarfrihet, som är en rätt att lämna uppgifter till massmedier för publicering, anskaffarfrihet och anonymitetsskydd tillfaller alla arbetstagare. De två andra hörnstenarna, eftersökningsförbud och repressalieförbud gäller endast anställda i offentlig verksamhet. Arbetstagare inom offentlig verksamhet har således ett starkare skydd vid en meddelarsituation är vad en privatanställd arbetstagare har. Skillnader i meddelarskydd kan bli problematisk när tidigare traditionella offentliga verksamheter såsom skola, vård och omsorg bedrivs i privat regi. Anställda inom dessa sektorer som tidigare haft ett starkt skydd när de lämnat uppgifter till massmedier, har inte längre det med en privat arbetsgivare. Detta trots att de har samma arbetsuppgifter, verksamheten bedrivs med samma offentliga medel och samma vikt av insyn och skyddsvärda intressen borde föreligga.    Arbetet tar upp de politiska verktyg som påverkar meddelarrättens område. Uppsatsen undersöker bland annat kommittédirektiv, utredningar, lagstiftning och andra samhällsförändringar. Det är individens perspektiv som präglar undersökningen. Individperspektivet breddas med hjälp av ett samhälls-, historiskt-, internationellt- och genusperspektiv. Undersökningen delar upp de rättsliga skillnaderna i meddelartrygghet mellan olika arbetstagargrupper i en rättslig del och i en upplevd del. Det finns juridiska skillnader som är beroende av vilken arbetsgivare arbetstagaren har. När arbetstagaren inte är medveten om skillnaderna, kan man istället tala om det upplevda rättsskyddet. Vidare tar uppsatsen upp genusaspekten av att vård, skola och omsorg är kvinnodominerade yrken. Därmed påverkas kvinnor som grupp av de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden som leder till försämrat meddelarskydd för de som övergår till privata arbetsgivare. Arbetet konstaterar att juridiken kring meddelartryggheten är svår att ta in och bilda sig en uppfattning om. Meddelarrätten sträcker sig över olika områden, och inom vissa branscher finns det speciallagstiftning. Uppsatsen efterlyser en samlad lagstiftning som gör meddelarrätten mer överskådlig och lättare att ta till sig för arbetstagare såväl som för chefer och arbetsgivare. Det är eftersträvansvärt att en sådan lagstiftning ska inkludera alla arbetstagare, oberoende av arbetsgivare. Vidare behöver lagstiftarna säkerställa att kunskap om meddelarrätt, särskilt eftersökningsförbudet sprids och efterföljs.       Nyckelord: Yttrandefrihet, meddelarfrihet, meddelarskydd, anställningstrygghet, offentlighetsprincipen.

Social media has recently expanded dramatically, as more people are using different media such as blogs, Facebook and Twitter, to express their opinions. This increases the possibilities to spread information and an unclear legal regulation in this area can create adverse consequences. Freedom of expression is a constitutional right, which forms an important cornerstone of a democratic society. Public employees’ freedom of communication means that they can submit information to the media, without fear of reprisals from the authorities. The right does not mean that it frees the employees from their duties of loyalty to their employer and to follow the employer's decisions and directives. This jurisprudential thesis aims to clarify the legal guidelines for a relatively talked about problem, concerning how freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. Initially, unlawful restrictions on public employees' speech is reported to give the reader a better understanding of what is legally permissible legal action for an employee to take in these contexts. From a legal dogmatic method, the applicable law will be analyzed and provide answers to my main question: Under what conditions can public employees express themselves in social media and how does these statements relate to the employee's freedom of expression and the duty of loyalty? Public employees’ has a relatively high ceiling, in terms of what they can express themselves about in social media, which is largely due to the freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. In my judgment, stronger protection for whistleblowers in the Swedish legal system is required, since many employees are afraid of becoming victims of reprisals. Introduction of an enlarged protection of integrity, outside the scope of the YGL and TF, may also be necessary, since many social media falls outside the database rule and if violation occurs here it lapse protection. A new fundamental law on freedom of expression (NYGL) will hopefully contribute to increased understanding of the guidelines on social media usage. In the future, employers should focus on clearer policy in this area and also a clearer understanding of why freedom of speech is so valuable.