Syftet med studien var att utifrån teorin job embeddedness undersöka vilka anledningar anställda inom den offentliga sektorn med tjänstemannabefattning anser viktiga för att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien genomfördes kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med nio stycken tjänstemän från tre olika myndigheter i Sverige. Materialet analyserades genom en teoristyd tematisk analys med tre förutbestämda huvudteman baserade på de tre dimensionerna i teorin job embeddedness. Det första temat benämndes som passform vilket representerar hur väl arbetstagaren passar in i organisationen. Det andra temat var relationer vilket beskriver de mänskliga relationerna på arbetsplatsen. Tredje temat benämns som uppoffringar vilket beskriver de risker arbetstagare skulle behöva stå inför om de bytte arbetsplats. Studien visade att valet att stanna kvar på en myndighet var en blandning av flera influenser såsom utvecklingsmöjligheter, interpersonella relationer och ett arbete som fungerar med privatlivet.

<p>Sammanfattning</p><p>C-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009</p><p>Titel: Att anställa i statlig myndighet – en beskrivning av hur rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisation</p><p>Författare: Frida Andersson och Ida Johansson</p><p>Handledare: Tomas Berggren</p><p>En statlig myndighet måste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs på ett sakligt och objektivt sätt då rekryteringsprocessen är offentlig och alla anställningar måste göras på saklig grund. Syftet med studien är att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjänst och skicklighet påverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighets</p><p>rekryteringsprocess. Vidare är syftet att jämföra rekryteringsförfarandet på myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister på en statlig myndighet. Vi har också utfört en ostrukturerad observation samt använt oss av tryckt material. Våra huvudsakliga slutsatser är att myndighetens rekryteringsprocess är i enlighet med de modeller och tidigare forskning som använts i</p><p>studien. Vi har även funnit att offentlighetsprincipen påverkar processen i val av urvalsmetod men också genom att de urval som görs måste vara konsekventa och rättvisa på grund av möjlighet till överklagan. Vidare har vi funnit att de beslut om anställning som fattas påverkas</p><p>av saklig grund som förtjänst och skicklighet.</p><p>Nyckelord: rekryteringsprocess, statlig myndighet, saklig grund, offentlighetsprincip, urvalsmetod</p>

Sammanfattning C-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009 Titel: Att anställa i statlig myndighet – en beskrivning av hur rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisation Författare: Frida Andersson och Ida Johansson Handledare: Tomas Berggren En statlig myndighet måste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs på ett sakligt och objektivt sätt då rekryteringsprocessen är offentlig och alla anställningar måste göras på saklig grund. Syftet med studien är att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjänst och skicklighet påverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighets rekryteringsprocess. Vidare är syftet att jämföra rekryteringsförfarandet på myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister på en statlig myndighet. Vi har också utfört en ostrukturerad observation samt använt oss av tryckt material. Våra huvudsakliga slutsatser är att myndighetens rekryteringsprocess är i enlighet med de modeller och tidigare forskning som använts i studien. Vi har även funnit att offentlighetsprincipen påverkar processen i val av urvalsmetod men också genom att de urval som görs måste vara konsekventa och rättvisa på grund av möjlighet till överklagan. Vidare har vi funnit att de beslut om anställning som fattas påverkas av saklig grund som förtjänst och skicklighet. Nyckelord: rekryteringsprocess, statlig myndighet, saklig grund, offentlighetsprincip, urvalsmetod

The aim of this study was to investigate possible correlations and predictions between job satisfaction and personality factors based on the five factor model (FFM) (Neuroticism, extraversion, openness, agreeableness and conscientiousness) among employees at Statens institutionsstyrelse (SiS). SiS is a demanding workplace and the employee turnover is high. Previous research shows that employee turnover due to low job satisfaction may correlate to personality factors based on FFM. The sample consisted of 121 employees in SiS institutions who responded to an electronic survey. Spearman’s RHO showed that job satisfaction correlated with neuroticism and openness. A multiple regression analysis showed that (N) stress resistance which is an aspect of neuroticism was also a predictor of job satisfaction. The employees had high overall job satisfaction and the conclusion was that the kind of work the subjects have can influence the personality factors that correlate to job satisfaction. The correlations were remarkably weak and it would be interesting to see further research on the correlation between agreeableness and job satisfaction in treating occupations.

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv. Teorin beskriver genuskonstruerade stereotyper samt genuskontraktet och tidigare forskning redovisar skillnader mellan missbrukande kvinnor och män. Studien är kvalitativ och utgår ifrån en fenomenologisk ansats där åtta öppna tematiska intervjuer har genomförts. Ett viktigt resultat är att SNUs upplevelse av skillnaderna hos missbrukande tjejer och killar speglar genuskonstruerade förväntningar på könet som påverkar och formar hur enheten ser på missbrukande killars och tjejers identitet och utseende. Enheten förknippar missbrukande killars identitet och utseende med subkulturer och menar att killar ser ut som missbrukare medan tjejer inte gör det. Utifrån enhetens utsaga är slutsatsen att SNU förknippar tjejer med deras genusroll och har svårt för att se att tjejers genusroll och missbrukarroll kan samexistera. I resultatet framkommer det också att SNU både medvetet och omedvetet associerar missbrukaren till att vara en kille, dels på grund av att enheten har mer kontakt med killar i sitt arbete men också för att enheten ser tjejer som ett bihang och objekt i förhållande till killar. Föreställningen om tjejer som ett passivt objekt samt den genuskonstruerade föreställningen om tjejers genusroll och missbrukarroll gör att SNU får svårt att identifiera missbrukande tjejer i sitt arbete. I slutdiskussionen konstateras det att SNUs fördomar om missbrukande killar och tjejer leder till en negativ spiral där enhetens fördomar som säger att killar med ett subkulturellt utseende är missbrukare återupprepat bekräftas i deras arbete. Detta leder i sin tur till att gruppen får svårt att se andra ungdomar än dessa killar som missbrukare. Slutdiskussionen avslutas med förslag på framtida forskning rörande statliga myndigheters fördomar om subkulturer.

Problemformulering: Hur arbetar statliga myndigheter med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur statliga myndigheter arbetar med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete. Vi intresserar oss särskilt för situationer där anställda inte tidigare erbjudits distansarbete. För att uppfylla syftet analyseras verksamhetsstyrningen vid två statliga myndigheter utifrån PAR-ramverket och huruvida det finns inslag av möjliggörande och tvingande logik. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där författarna i studien använder sig av en deduktiv forskningsansats. Intervjuerna har genomförts genom en semistrukturerad intervjuguide där 9 personer från två olika myndigheter har deltagit. Slutsats: Resultatet av den här studien visar att verksamhetsstyrningen inte har genomgått några större förändringar i och med det tvingande distansarbetet. Det som framkommit är tillit från cheferna till de anställda verkar vara nyckeln. Tvång och möjliggörande har inte heller förändrats.

No description available.

No description available.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen &amp; Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala. En slutsats är att då den formella lojaliteten snarare är en samling institutionaliserade normer har den professionella lojaliteten en tendens att träda in där den känslomässiga brister.

I denna kvalitativa studie undersöks värdegrundsdokument från fem svenska statliga myndigheter. Studien syftar till att bidra med kunskap om maktrelationen och förväntan gentemot den statligt anställde genom textanalys ur ett kritiskt perspektiv. Det empiriska materialet analyserades utifrån critical discourse analysis (CDA) och kompletterades med Hellspong och Ledins (1997) mall av den ideationella strukturen. Den kritiska diskursanalysen är till för att ge svar på vilka värderingar som myndigheterna uttrycker. I den ideationella analysen undersöks värdegrundsdokumentens teman, propositioner och perspektiv. I analysen klargörs olika värdeord och rubriceringar som fanns i värdegrundsdokumenten samt dess innebörd och betydelse för den anställde. Resultatet visade att de önskade värderingarna är att myndigheterna och dess anställda ska vara kompetenta, handlingskraftiga, effektiva, flexibla med mera. Resultatet visade även att förväntningar som läggs hos den statligt anställde samt maktrelationen mellan myndigheterna och den anställde oftast uttrycks som påståenden med uttryckta krav, löften och förväntningar i värdegrundsdokumenten. / In this qualitative study, basic documents from five Swedish state agencies are examined. This study aims to contribute knowledge about the power relationship and expectation towards the state employee through a textual analysis from a critical perspective. The empirical material was analyzed on the basis of critical discourse analysis (CDA) and supplemented with Hellspong and Ledin's (1997) template of the ideational structure. The critical discourse analysis is intended to provide answers to which values the authorities express. In the ideational analysis, the themes, propositions and perspectives of the values documents are examined. The analysis clarifies different value words and headings that existed in the values documents, as well as the respective meanings and significance for employees. Results indicate that the desired values of state agencies and their employees include: compentency, actionable, effectiveness, flexibility among others. Results also demonstrated that expectations of the state employee as well as the power relationship between state agencies and the employee, are usually expressed as claims with expressed requirements, promises and expectations in the values documents.