Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

Dokumentation har i över 20 år beskrivits som en av de viktigaste artefakterna inom förvaltningsarbete. Denna studie har utförts i samarbete med Trafikverket där problematik rörande hanteringen av driftdokumentationen påträffats. Vid bristande hantering av förvaltningsdokumentation når inte förvaltningsarbetet sin fulla potential. Denna studie syftar till att genom en kartläggning av nuläget på en avdelning av Trafikverket, beskriva problem och utmaningar som uppstår i en statlig myndighet gällande hanteringen av driftdokumentation i förvaltningsarbetet av ett system eller applikation. Studien syftar även till att beskriva huruvida en statlig myndighet kan förhålla sig till dessa problem och utmaningar i jämförelse med redan etablerade lösningsförslag och tillvägagångssätt. Denna studie är av det kvalitativa slaget där data till studien insamlats genom dokumentstudier och intervjuer. Studien är en deskriptiv fallstudie som beskriver problem och utmaningar i den studerade verksamheten rörande dess hantering av driftdokumentation. Vidare beskrivs redan etablerade lösningsförslag till de identifierade problemen och utmaningarna samt hur en statlig myndig kan förhålla sig till dessa. Litteraturstudier har genomförts i syfte att samla in teori inom forskningsområdet. Kringliggande områden där hanteringen av olika typer av dokumentation har använts i generaliseringssyfte. Studien mynnar ut i en nulägesbeskrivning. Nulägesbeskrivningen utgår i grunden från en litteraturstudie där en genomgång av tidigare studier och resultat från dessa sammanställts. Resultatet av litteraturstudierna nyttjades vid utformandet av intervjufrågorna och gav vägledning i urvalet av dokument som använts i studien. Det material som genererats från intervjuer och dokumentstudier har genom en tematisk analys bidragit med att skapa en beskrivande bild över nuläget för dokumenthanteringen på avdelningen anpassad för studiens syfte. Vidare beskrivs tre möjliga förändringar som syftar till att hantera den problematik som upplevs. Förändringarna innefattar två tekniska lösningar vilka är införandet av ett nytt dokumentationsverktyg samt ett rättighetsbaserat system för hantering av känslig information. Den tredje utgör en kulturell förändring där ett gemensamt ansvar för förvaltningen av driftdokumentationen lyfts. / Documentation has for over 20 years been described as one of the most important artefacts in maintenance work. This study was conducted in collaboration with the Swedish Transport Administration where problems regarding the management of the operational documentation has been detected. Insufficient management of maintenance documentation results in maintenance work not reaching its full potential. This study aims to describe, through mapping of the current situation in a department of the Swedish Transport Administration, the problems and challenges that arise in a governmental authority regarding the management of operational documentation in the maintenance process of a system or application. The study also aims to describe how a governmental authority can relate to these problems and challenges in comparison with already established solution proposals and approaches. This is a qualitative study where data was collected through document studies and interviews. The study is a descriptive case study that describes problems and challenges in the studied business regarding its handling of operational documentation. Furthermore, already established solutions to the identified problems and challenges are described and how a governmental authority can relate to these. Literature studies have been conducted in order to gather theory in the research area. Surrounding areas regarding the handling of different types of documentation has been used for generalization purposes. The study culminates in a current situation description. The current situation description is based on a literature study where a review of previous studies and results from these has been compiled. The results of the literature studies were used in the design of the interview questions and provided guidance in the selection of documents used in the study. The material generated from interviews and document studies has, through a thematic analysis, helped to create a descriptive picture of the current state of document management in the department adapted for the purpose of the study. Furthermore, three possible changes are described that aim to deal with the perceived problems. The changes include two technical solutions where one is the introduction of a new documentation tool and the other a permission-based system for handling sensitive information. The third represents a cultural change where a joint responsibility for the management of the operational documentation is highlighted.

In the context of New Public Management, concepts such as lean have had a major impact among organizations in recent years with efficiency ideas based on customer focus. Moreover, the benefits of lean have served as solutions to the problems and challenges facing the public service. However, previous research is limited in public authority contexts to understand its applicability. The Swedish Social Insurance Agency is a public authority that started implementing lean in 2012 with the aim of streamlining its flow with continuous improvements based on customer value. Therefore, the aim of this thesis is to examine how lean is expressed from idea to practice in two departments of the Swedish Social Insurance Agency as a public authority context. This, by illustrating the translation process of the management idea as a strategy based on a strategic and an operational department as an overall level and the everyday work within the core activity at the micro level. Thus, lean is a broad and flexible concept, but the focus of this thesis is on the concepts flow and value. Institutional theory and Scandinavian institutional theory, especially translation theory have been used to apply a model of decontextualization, translation arenas and contextualization, as well as central translators. This to understand how ideas are raised from a practice through various arenas and translated into another practice. To achieve the purpose of this thesis, a two-case study was conducted by the lean introduction of these two departments. Semi-structured interviews have been conducted with central managers and employees in the departments as well as with external consultants who have been involved in and influenced introduction of lean. This, in order to understand how the concepts have been translated from arenas and translators at two comparative levels. This thesis also contains internal documents and annual reports as well as observations that have been studied. Results presented in the paper contribute to existing research, with the translation of lean at the strategic and operational level within a public authority context. As such, the results indicate that translation is ongoing everywhere where a link between public and private activities is a way of how ideas are disseminated and translated. In addition, the introduction of lean in the departments had been introduced and tested to a minor extent at the strategic department before the introduction as a top-down process of the entire authority through informal relationships with Scania and Toyota. Analysis shows that the local translation process in both cases is an adaptation between lean and practice. Furthermore, lean did not change the everyday work completely, but was translated in a way that supported how the departments were organized before, rather than radically changing them. Additionally, the analysis shows that the translation of lean was affected by the private sector and other organizations in the area. The various arenas and translators play an important role in how lean is translated into practice. Adaptation to the organizational context is also important for the idea to be successful. However, the thesis shows that a formal actor is required to add energy to maintain the commitment with lean. / I en kontext av New Public Management har idéer som lean fått en stor genomslagskraft bland organisationer på senare tid med effektivitetstankar utifrån ett kundfokus. Vidare, har fördelarna med lean fungerat som lösningar på de problem och utmaningar som offentlig tjänsteverksamhet står inför. Därutöver är tidigare forskning begränsat inom myndighetskontexter för att förstå dess tillämpbarhet. Forskning belyser att empiriska och teoretiska studier efterfrågas på mikronivå inom kärnverksamheters vardagliga arbete i kombination med en övergripande nivå vid införande av management-koncept. Försäkringskassan är en myndighet som påbörjade implementeringen av lean år 2012 i syfte att effektivisera sitt flöde med ständiga förbättringar utifrån kunden i centrum. Av den anledningen är uppsatsens syfte att undersöka hur lean kommer till uttryck från idé till praktik på två av Försäkringskassans avdelningar som en offentlig myndighetskontext. Detta genom att belysa översättningsprocessen av managementidén som verksamhetsstrategi utifrån en strategisk respektive en operativ avdelning som arbetar med övergripande strategi och kärnverksamhet på mikronivå. Lean är således ett brett och flexibelt begrepp, men fokus i uppsatsen är på koncepten flöde och värde. Institutionell teori, skandinavisk institutionell teori och i synnerhet översättningsteori har använts för att tillämpa en modell av dekontextualisering, översättningsarenor och kontextualisering samt centrala översättare. Detta för att förstå hur idéer lyfts från en praxis via olika arenor och översätts till en annan praxis.  För att uppnå syftet har en tvåfallstudie genomförts av lean-införandet på dessa två avdelningar. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med centrala chefer och medarbetare på avdelningarna samt med externa konsulter som varit med och påverkat införandet. Detta för att förstå hur koncepten översatts utifrån arenor och översättare på två jämförande nivåer. Uppsatsen innehåller även interna dokument och årsredovisningar samt observationer som studerats. Uppsatsens resultat ger bidrag till existerande forskning, med översättning av lean på strategisk och operativ nivå inom en myndighetskontext. Resultaten tyder på att översättning pågår ständigt överallt där en koppling mellan offentlig och privat verksamhet är ett sätt för hur idéer sprids och översätts. Införandet av lean testades i mindre omfattning på den strategiska avdelningen innan införandet en top-down process på hela myndigheten genom informella relationer till Scania och Toyota. Analyserna visar på att den lokala översättningsprocessen i båda fallen är en anpassning mellan lean och praxis. Dessutom förändrade inte lean det vardagliga arbetet helt utan översattes på ett sätt som avdelningarna sedan tidigare varit organiserade, istället för att radikalt förändra dem. Vidare visar analysen att översättningen av lean påverkades av privat sektor och andra organisationer i omgivningen. De olika arenorna och översättarna fyller en viktig funktion i hur lean översätts till praktiken. Anpassning till den organisatoriska kontexten är även viktig för att idén ska bli framgångsrik. Emellertid visar uppsatsen att en formell aktör krävs för att tillföra energi för att behålla engagemanget för lean.

Den svenska regeringens digitaliseringspolitik har det övergripande målet att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den offentliga sektorn möter olika möjligheter och utmaningar när deras verksamheter digitaliseras för att möta medborgarens behov. Den här studien fokuserar på digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Projekt och projektledares roll är enligt tidigare forskning på olika sätt och i olika grad påverkade av styrgruppens insatser, ställningstaganden och beslut. Syftet med den här studien är att, genom att undersöka projektledarens upplevelser, bidra till ökad förståelse om styrgruppens roll under digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Forskningsfrågorna i studien är:  · Hur upplever projektledaren att styrgruppen styr och/eller stödjer digitaliseringsprojekt? · Vilka utmaningar upplever projektledaren i interaktionen med styrgruppen under digitaliseringsprojekt? En kvalitativ studie med fem intervjuer med projektledare i digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter har genomförts. Tematisk analys har använts och fyra teman presenteras Roller i styrgruppen – kliva i kostymen och ta på sig rätt hatt, Styrgruppsmötet – svåra beslut och olösta frågor, Oavsett projektmetodik – startsäkra projekt samt Diffusa uppdrag och komplexa digitaliseringsprojekt. Vid jämförelse med tidigare forskning i privata verksamheter dras slutsatsen att projektledare i statliga myndigheter upplever liknande utmaningar med styrgruppens roll när det kommer till stöd och styrning i komplexa digitaliseringsprojekt. Utmaningar som lyfts i studien är styrgruppens sammansättning, otydliga roller eller roller som inte förstås eller efterlevs, bristfälligt beslutsfattande och otydliga projektdirektiv. En relaterad utmaning är att tolka digitaliseringsuppdrag som kommer från Regeringskansliet till genomförbara projekt som levererar nytta till medborgarna enligt uppsatta tids- och lagkrav. Framgångsfaktorer är att säkerställa ett tydligt projektdirektiv från beställaren där målbild och effekter av projektet framgår. Att i starten av digitaliseringsprojektet mötas i styrgruppen för att diskutera mål, effekter, förväntningar på de medverkandes roller samt projektets spelplan ger förutsättningar att lyckas. / The Swedish government's digitalization policy has the overall goal of being the best in the world at using the opportunities of digitalization. The public sector faces different opportunities and challenges when their operations are digitised to meet the needs of citizens. This study focuses on digitalization projects in government agencies. According to previous research, the role of projects and project managers is influenced in different ways and to different degrees by the steering committee's actions, positions and decisions. The aim of this study is to contribute to a better understanding of the role of the steering committee during digitalization projects in government agencies by examining the experiences of the project manager. The research questions of the study are:  · How does the project manager perceive the steering committee to steer and/or support digitalization projects? · What challenges does the project manager experience in interacting with the steering committee during digitalization projects? A qualitative study with five interviews with project managers in digitalization projects in government agencies has been conducted. Thematic analysis has been used and four themes are presented: Roles in the steering committee – stepping into the suit and putting the right hat on, Steering committee meeting – difficult decisions and unresolved issues, Whatever project methodology – start-proof projects and Diffuse missions and complex digitalization projects. When compared to previous research in private sector organisations, it is concluded that project managers in government agencies experience similar challenges with the role of the steering committee in terms of support and governance in complex digitalization projects. Challenges highlighted in the study include steering committee composition, unclear roles or roles that are not understood or followed, poor decision making and unclear project directive. A related challenge is to interpret digitalization mandates coming from the Government Offices into feasible projects that deliver benefits to citizens according to set time and legal requirements. Success factors are to ensure a clear project directive from the project owner, stating the objectives and effects of the project. Meeting in the steering committee at the start of the digitalization project to discuss the objectives, effects, expectations of the roles of the participants and the project's game plan provides conditions for success.

En dynamisk och komplex omvärld ställer allt större krav på förnyelse och organisatorisk anpassning. I många organisationer har agila arbetssätt blivit populära. Storskaliga agila transformationer kan dock i praktiken vara svåra att genomföra. Dessutom kan agilitet och en hierarkisk organisationsstruktur vara svåra att kombinera. Studiens syfte är att söka kunskap om förutsättningar som påverkar en storskalig agil transformation inom en statlig myndighet. För studiens analysmodell identifierades initialt, med grund i tidigare forskning inom organisatorisk förändring, tre utmaningar och fem framgångsfaktorer. Studiens empiriska material bygger på sju intervjuer med anställda på Skatteverket. Baserat på studiens resultat kompletterades analysmodellen med två utmaningar och två framgångsfaktorer specifika för Skatteverkets transformation. Studiens resultat visade att utmaningarna decentraliserad utveckling, arbete med värdeströmmar och synkronisering av styrning har varit framträdande. Motstånd till förändring och uppföljningsmetodik ansågs inte ha varit reella. Framgångsfaktorerna pilotstudie, stöd från ledningen, utbildning och coachning, kulturanpassning, eldsjälar och införandestrategi ansågs ha varit viktiga för Skatteverket. Vision och kommunikation ansågs inte ha varit av större betydelse. / In our dynamic and complex world organizations are facing an increased demand for renewal and flexibility. Many organizations now shift to becoming agile. Large scale agile transformations are however difficult to practically implement. Moreover, combining hierarchical organizational structures and agile ways of working might be challenging. The aim of this study is to seek knowledge about which conditions that are affecting large scale agile transformations within a state agency. Three challenges and five success factors were identified for the model of analysis based on previous research within the field organizational transformation. Data was gathered through seven interviews with employees at Skatteverket. Based on the result of the study two new challenges and two new success factors were added to the model of analysis. The results show that decentralized development, value streams and synchronization of management have been prominent challenges for Skatteverket. Resistance to change and follow-up methodology were not as evident. The success factors pilot study, support from management, education and coaching, adaptation of culture, agile enthusiasts and implement strategy have been important for Skatteverket. Vision and communication were not as important.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats. / The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.