Als die Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG) im Mai 2007 in die Universitätsund Landesbibliothek Halle einlud, waren die Ziele klar abgesteckt: Die zahlreichen, von der DFG geförderten Massendigitalisierungsprojekte an deutschen Bibliotheken sollten besser koordiniert und für die Wissenschaft noch besser sichtbar werden. Vertreter der Bayrischen Staatsbibliothek, der Herzog August Bibliothek Wolfenbüttel, der Universitäts- und Landesbibliothek Halle, der Sächsischen Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden (SLUB), der Staatsbibliothek zu Berlin, der Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen und der DFG diskutierten deshalb über gemeinsame Datenformate und Richtlinien zur Gestaltung der Internetpräsentation von Digitalisaten.

Digitalization is an inevitable part of working life as well as life in general. At the same time, the leader is an important part of a business where they can act as an influential and engaging role.  The purpose of this essay is to look into the correlation between, leadership and digitalization. Moreover, what the effects are on businesses if digitalization projects are implemented and more so what the effects are if those projects are implemented in an unprepared organization. The method that formed the basis of the essay is of a qualitative approach as well as an abductive approach. Nine informants were interviewed and gave their own perspective on, and experience of, digitalization. Results, that have been obtained through studies, show that leadership has an effect on digitalisation which can be contributed to communication, environment and employees’ engagement. Leadership is the foundation of successful digitalisation and successful digitalisations in certain areas leads to, improvement of Leadership opportunities Conclusions that can be drawn from the results are that leadership’s commitment, involvement and communication is perceived to be important in creating a pleasant working environment, satisfied employees and a well-functioning business. The leader role has been determined to play an important part in various areas of a business and particularly when implementing digitalization.

Als die Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG) im Mai 2007 in die Universitätsund Landesbibliothek Halle einlud, waren die Ziele klar abgesteckt: Die zahlreichen, von der DFG geförderten Massendigitalisierungsprojekte an deutschen Bibliotheken sollten besser koordiniert und für die Wissenschaft noch besser sichtbar werden. Vertreter der Bayrischen Staatsbibliothek, der Herzog August Bibliothek Wolfenbüttel, der Universitäts- und Landesbibliothek Halle, der Sächsischen Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden (SLUB), der Staatsbibliothek zu Berlin, der Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen und der DFG diskutierten deshalb über gemeinsame Datenformate und Richtlinien zur Gestaltung der Internetpräsentation von Digitalisaten.

Den svenska regeringens digitaliseringspolitik har det övergripande målet att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den offentliga sektorn möter olika möjligheter och utmaningar när deras verksamheter digitaliseras för att möta medborgarens behov. Den här studien fokuserar på digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Projekt och projektledares roll är enligt tidigare forskning på olika sätt och i olika grad påverkade av styrgruppens insatser, ställningstaganden och beslut. Syftet med den här studien är att, genom att undersöka projektledarens upplevelser, bidra till ökad förståelse om styrgruppens roll under digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Forskningsfrågorna i studien är:  · Hur upplever projektledaren att styrgruppen styr och/eller stödjer digitaliseringsprojekt? · Vilka utmaningar upplever projektledaren i interaktionen med styrgruppen under digitaliseringsprojekt? En kvalitativ studie med fem intervjuer med projektledare i digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter har genomförts. Tematisk analys har använts och fyra teman presenteras Roller i styrgruppen – kliva i kostymen och ta på sig rätt hatt, Styrgruppsmötet – svåra beslut och olösta frågor, Oavsett projektmetodik – startsäkra projekt samt Diffusa uppdrag och komplexa digitaliseringsprojekt. Vid jämförelse med tidigare forskning i privata verksamheter dras slutsatsen att projektledare i statliga myndigheter upplever liknande utmaningar med styrgruppens roll när det kommer till stöd och styrning i komplexa digitaliseringsprojekt. Utmaningar som lyfts i studien är styrgruppens sammansättning, otydliga roller eller roller som inte förstås eller efterlevs, bristfälligt beslutsfattande och otydliga projektdirektiv. En relaterad utmaning är att tolka digitaliseringsuppdrag som kommer från Regeringskansliet till genomförbara projekt som levererar nytta till medborgarna enligt uppsatta tids- och lagkrav. Framgångsfaktorer är att säkerställa ett tydligt projektdirektiv från beställaren där målbild och effekter av projektet framgår. Att i starten av digitaliseringsprojektet mötas i styrgruppen för att diskutera mål, effekter, förväntningar på de medverkandes roller samt projektets spelplan ger förutsättningar att lyckas. / The Swedish government's digitalization policy has the overall goal of being the best in the world at using the opportunities of digitalization. The public sector faces different opportunities and challenges when their operations are digitised to meet the needs of citizens. This study focuses on digitalization projects in government agencies. According to previous research, the role of projects and project managers is influenced in different ways and to different degrees by the steering committee's actions, positions and decisions. The aim of this study is to contribute to a better understanding of the role of the steering committee during digitalization projects in government agencies by examining the experiences of the project manager. The research questions of the study are:  · How does the project manager perceive the steering committee to steer and/or support digitalization projects? · What challenges does the project manager experience in interacting with the steering committee during digitalization projects? A qualitative study with five interviews with project managers in digitalization projects in government agencies has been conducted. Thematic analysis has been used and four themes are presented: Roles in the steering committee – stepping into the suit and putting the right hat on, Steering committee meeting – difficult decisions and unresolved issues, Whatever project methodology – start-proof projects and Diffuse missions and complex digitalization projects. When compared to previous research in private sector organisations, it is concluded that project managers in government agencies experience similar challenges with the role of the steering committee in terms of support and governance in complex digitalization projects. Challenges highlighted in the study include steering committee composition, unclear roles or roles that are not understood or followed, poor decision making and unclear project directive. A related challenge is to interpret digitalization mandates coming from the Government Offices into feasible projects that deliver benefits to citizens according to set time and legal requirements. Success factors are to ensure a clear project directive from the project owner, stating the objectives and effects of the project. Meeting in the steering committee at the start of the digitalization project to discuss the objectives, effects, expectations of the roles of the participants and the project's game plan provides conditions for success.

The increase in demand for passenger transportation, the change in the qualitative characteristics of demand and consumer behavior patterns, as well as the involvement innovative, digital and knowledge-intensive technologies makes it necessary to radically transform the business of railway companies around the world. In the long term, based on the technologies already being deployed and the accumulated experience, it is necessary to realize driving trains in fully automatic mode without a driver on board. Engineers strive to recreate as many risky situations as possible in order to increase the safety of the new driving technology. Therefore, an integral part of the implementation of such changes in the current activities of the railway company is the identification of risks for the purpose of their subsequent effective management. The purpose of the work is to develop risk management measures for the project of organizing unmanned driving. The object of the study is an unmanned locomotive project implemented by JSC "Russian Railways". The practical significance lies in the fact that the results obtained during the identification of risks and the development of measures for their management can be used in the organization of the risk management system of JSC "Russian Railways" as part of the implementation of the “Digital Railway” project. The application of the developed risk management measures is also possible within the framework of the introduction of the unmanned locomotive "Lastochka" on the sections of the Moscow Central Ring. / Увеличение спроса на пассажирские перевозки, изменение качественных характеристик спроса и моделей поведения потребителей, а также вовлечение в оборот инновационных, цифровых и наукоемких технологий делает необходимой кардинальную трансформацию бизнеса железнодорожных компаний во всем мире. В долгосрочной перспективе на основе развертываемых уже сейчас технологий и накапливаемого опыта предстоит реализовать вождение поездов в полностью автоматическом режиме без машиниста на борту. Инженеры стремятся воссоздать как можно больше рисковых ситуаций, которые могут произойти в пути следования с целью увеличения безопасности новой технологии вождения. Поэтому неотъемлемой частью внедрения подобных изменений в текущую деятельность железнодорожной компании является идентификация рисков с целью последующего эффективного управления ими. Цель работы состоит в разработке мероприятий по управлению рисками проекта организации беспилотного вождения. Объектом исследования является проект беспилотного локомотива, реализуемый ОАО «РЖД». Практическая значимость состоит в том, что результаты, полученные в ходе идентификации рисков и разработке мероприятий по их управлению, могут быть использованы при организации системы риск-менеджмента ОАО «РЖД» в рамках реализации проекта «Цифровая железная дорога». Применение разработанных мероприятий по управлению рисков также возможно в рамках внедрения беспилотного локомотива ЭС2Г «Ласточка» на участках Московского центрального кольца.