Det faktum att RPA är ett så pass nytt fenomen, kan till viss del utmana implementeringsprocessen på grund av otillräcklig erfarenhet hos involverade medarbetare samt bristande utbud av allmän information om ämnet. För att hantera denna utmaning kan ett agilt arbetssätt underlätta processen. Trots att RPA och agilt arbetssätt kombineras i stor utsträckning inom näringslivet, finns det tämligen lite forskning kring kombinationen - vilket har bidragit till vårt forskningsgap. Utifrån detta forskningsgap har vi vidare lyckats formulera följande frågeställning: ​Hur kan en robotisk processautomatisering (RPA) implementeras i ekonomifunktionen, med hjälp av ett agilt arbetssätt? Fortsättningsvis är studiens genomgående syftet att beskriva och analysera hur RPA kan implementeras i en etablerad ekonomifunktion, genom användning av ett agilt tillvägagångssätt. För att lyckas generera ett nyanserat och träffsäkert svar till frågeställningen, har svar inhämtats via åtta intervjuer. En teoretisk grund har även inhämtats i form av ett antal vetenskapliga artiklar, för att skapa en vetenskaplig tyngd i arbetet. Analys har därefter gjorts utifrån en jämförelse mellan teori och empiri i syfte att kunna framställa en allmän slutsats kopplat till problemet. Metoden som använts är således en kvalitativ studie baserad på en induktiv ansats. I slutsatsen konstateras att RPA-implementering och agilt arbetssätt är en hållbar metod att arbeta i. Vidare har ett antal olika implementeringslösningar presenterats; därav ett antal konkreta metoder inom agilt arbetssätt samt ett antal modeller inom RPA. Däremot drogs slutsatsen att nyckeln till framgång är ett öppet mindset från medarbetarnas sida; där medarbetaren förstår värdet av varför agilt arbetssätt används i den specifika kontexten. Avslutningsvis presenterar även vi som författare våra uppfattningar om ämnet baserat på de empiriska och teoretiska intryck vi fått uppleva under studiens gång.

Studiens syfte var att utforska det agila arbetssättet i praktiken för att ge ökad förståelse för den agila resan. Studiens frågeställning ”vad är upplevelsen av att arbeta agilt” besvarades genom en datainsamling som utfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio projektdeltagare från nio olika organisationer och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys och formerade fyra teman; agila glasögon, laget före jaget, kunskap är vägen, och rubba inte mina cirklar. Studiens visar att det agila arbetssättet har ett större perspektiv än sina teorier och modeller där företagskulturen upplevs särskilt viktig. Företagskulturen behöver andas nyfikenhet, öppenhet, delaktighet och engagemang. Genom detta kan ett agilt arbetssätt befrämjas vilket frigör verktyg för medarbetarna att agera utifrån agila värderingar i sin vardag. Genom utbildning kan okunskap och missförstånd minskas och ett gemensamt synsätt gynnas. En karismatisk och engagerad ledare som agerar förebild tillsammans med ett sammansvetsat team skapar de bästa förutsättningarna för ett aktivt medarbetarskap. Viktigt är att ha förståelse för att det agila arbetssättet upplevs utmanande och svårt att orientera sig i där tid, anpassning, förståelse och kunskap blir nycklarna för att involvera medarbetare. Organisationer bör se de agila metoderna som vägledning och hjälpredor för att nå sina mål, med insikt för att de allt som oftast behöver anpassas efter de förutsättningar som projekt, team och kund ger. Det agila arbetssättet är ingen mirakelkur och det är särskilt viktigt att förstå att den agila resan tar tid. / The purpose of this study was to explore the agile way of working in practice, to provide an increased understanding of the agile journey. In order to be able to answer “what is the experience of working agile”, semi-structured interviews were conducted with nine project participants from nine different organizations. Collected material has been analyzed trough a thematic analysis and formed four themes; agile glasses, the team before the self, the way is knowledge and do not disturb my circles. The study shows that the agile approach has a larger perspective than it’s the theories and models where the corporate culture is perceived as particularly important. The culture needs to breathe curiosity, transparency, participation and commitment. Through this, an agile way of working can be promoted, which release tools for employees to act agile in their work. A charismatic and committed leader who acts as an archetype together with a connected team creates the best conditions for active collaboration. It is important to have an understanding that the agile way of working is experienced as challenging and difficult to orientate oneself in, where time, adaptation and knowledge become keys to success. The agile methods should be seen as guidance and helpers in achieving their goals. Therefore, it is important to understand that they often need to be adapted to the project, team and customer. The agile way of working is not a miracleway and it is important to have an understanding that the agile journey takes time. Key words: project management, agile, agile working, communication, team

Studien syftar till att genom en kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka faktorer som gynnar en organisation för agil transformation. Det undersöks även vilka utmaningar en organisation kan stöta på vid genomförandet av en agil transformation. Syftet uppfylls genom att besvara forskningsfrågan: Vilka faktorer gynnar en organisations agila transformation och vilka utmaningar kan uppstå? Via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som varit aktiva vid genomförandet av en agil transformation har djup kunskap om agil transformation inhämtas, tolkats och analyserats. Resultatet av studien visar att det finns flera framgångsfaktorer och utmaningar att beakta med agil transformation. Att förbereda alla medarbetare är en av framgångsfaktorerna som identifierades i studien. Resultatet av studien kan vara användbar för organisationer som ämnar genomgå en agil transformation.

IT-branschen är en bransch på stark frammarsch och digitaliseringen skapar ett ändrat kundbeteende, vilket påverkar företagens verksamhet och IT-investeringar kan bli nödvändiga. Av många IT-projekt som startas är det få som uppfattas som lyckade. Föreliggande studie har fokuserat på den initiala beställningsprocessen - vilka problem och svårigheter som uppstår under beställningsprocessen samt vilken typ av interaktiv lösning som ska utvecklas och hur denna ska utformas för att vara ett hjälpmedel vid beställning av IT-projekt. De främsta problemen i beställningsprocessen kan delas in i sex huvudkategorier; förarbete, funktioner, mål, kommunikation, engagemang och upplägg. Ett av de största problemen är att kunderna inte är vana att arbeta agilt. För att minimera problem i beställningsfasen är det viktigt att fokusera på kommunikation, begriplighet och tydlighet. Med hjälp av dessa ledord skapas en interaktiv PDF som är möjlig att integrera i befintliga system och på ett enkelt sätt kan skickas till kunderna i två omgångar. För att beställningsverktyget ska fungera måste fokus vara att användaren ska förstå helheten, att verktyget är enkelt att använda samt att det inte tar för mycket tid i anspråk. Används beställningsverktyget uppfattas leverantören som en professionell aktör som är tydlig och vågar ställa krav på motparten, vilket upplevs som positivt.En studie om hur ett interaktivt verktyg kan underlätta beställningsprocessen vid beställning av ett agilt it-projekt / The IT industry is an industry of strong advance and the digitization creates a changed customer behavior, which affects the companies' business, and IT investments can become necessary. Many of the IT projects that are started, few are perceived as successful. The present study has focused on the initial ordering process - what problems and difficulties arise during the ordering process and what type of interactive solution is to be developed and how this should be designed to be an aid when ordering IT projects. The main problems in the ordering process can be divided into six main categories; preparatory work, functions, goals, communication, commitment and structure. One of the biggest problems is that customers are not used to working agile. In order to minimize problems in the ordering phase, it is important to focus on communication, comprehensibility and clarity. With the help of these keywords, an interactive PDF is created which is possible to integrate into existing systems and can be sent to customers in two simple steps. In order for the tool to work, the focus must be that the user should understand the whole, that the tool is easy to use and that it does not take too much time. If the tool is used, the customers perceive the supplier as a professional player who is clear and dares to make demands on the counterparty, which is perceived as positive.

Problemformulering: Vilka utmaningar upplever arbetstagare inom IT-branschen med ett agilt arbetssätt? Syfte: Syftet med studien är att identifiera utmaningar en arbetstagare upplever till följd av ett agilt arbetssätt och bidra med en arbetstagaranpassad modell för att öka förståelsen för det agila arbetssättets inverkan på arbetstagaren och dennes praktik inom IT-branschen. Metod: Kvalitativ surveyundersökning med en deduktiv forskningsansats. Empirisk datainsamling har genomförts via sju semistrukturerade intervjuer med arbetstagare inom IT-branschen för att besvara studiens forskningsfråga. Slutsats: Studien visar att arbetstagaren upplever kommunikativa svårigheter gentemot kund och finner utmaningar i att leverera det kunden förväntar sig. Vidare konstateras att arbetstagaren snarare bör betraktas som ansvarstagare där ökad medarbetarstyrning tenderar att leda till ingen styrning alls. En arbetstagaranpassad modell bidrar till att öka förståelsen för det agila arbetssättets inverkan på den enskilda arbetstagaren där elva beståndsdelar behöver genomsyra organisationen innan arbetstagaren kan nå det slutgiltiga målet - generera kundvärde.

Syftet med studien är att undersöka teammedlemmars upplevelser om beslutsfattandet i agila projekt. En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjufrågor genomfördes för att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det att ta beslut i agila team? och Vad krävs för att fatta bra beslut?   Undersökningen grundar sig på åtta respondenters upplevelser och berättelser. Resultatet visar att teammedlemmar i agila projekt uppskattar friheten att fatta beslut, men att det råder vissa utmaningar där stöd efterfrågas. Även att teammedlemmarnas olikheter främst påverkar beslutsfattandet positivt. Resultatet visar även att bra beslut bygger på starkt samarbete med god kommunikation och tillit. Vidare framkom det att trots det gemensamma beslutsfattandet påverkar faktorer som erfarenhet, status och karaktär vem det är som tar eller påverkar beslut mer än andra. Slutsatsen är att den psykologiska tryggheten är en viktig faktor för beslutsfattande i agila projekt. / The purpose of the study is to examine how team members perceive decision making in agile projects. A qualitative survey with semi-structured interview questions was conducted to answer the questions: How does it feel to make decisions in agile teams? and What is required to make good decisions? The survey is based on eight respondents' experiences and stories. The study's findings suggest that team members in agile projects appreciate the freedom of decision-making, but that there are some challenges where support is requested. Also that team members' differences primarily have a positive influence on decision-making. The result also shows that good decisions are based on strong cooperation with good communication and trust. Furthermore, it was found that despite the joint decision-making, factors such as experience, status and character influence who it is that makes or influences decisions more than others. The conclusion is that psychological safety is an important factor for decision making in agile projects.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.

Syfte – Att undersöka vad den potentiella effekten skulle bli av att byta arbetssätt från det traditionella arbetssättet till det agila arbetssättet. Studien kommer även undersöka framgångsfaktorer med arbetssätten samt hur det agila arbetssättet bör implementeras.För att besvara studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: 1. Vilka framgångsfaktorer har ett traditionellt arbetssätt jämfört med ett agilt arbetssätt? 2. Hur bör ett agilt arbetssätt implementeras? Metod – För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes en fallstudie vilken består av en kvalitativ datainsamling. I studien användes olika datainsamlingstekniker, intervjuer, dokumentstudie och observationer. Intervjuer genomfördes med flera respondenter på företaget, den insamlade empirin jämfördes vidare med den befintliga teorin. En kartläggning av projektledningsflödet utfördes utifrån observationer och den insamlade empirin från intervjuerna. Dokumentstudien innebar en ökad förståelse kring flödet. Resultat – Studien pekar på att fallföretaget inte är i behov av en fullständig omstrukturering utan skulle influeras positivt genom att implementera delar av det agila arbetssättet. Genom att eliminera processer vilka inte är värdeskapande skulle det öka effektiviteten. Faktorer likt typ av projekt samt delaktigheten ligger till grund för val av arbetssätt. Val av ett arbetssätt behöver inte innebära att delar från andra arbetssätt inte får tas i anspråk. I stället är en hybridlösning av arbetssätten mest fördelaktigt för somliga verksamheter för att uppnå optimal effektivitet. Implikationer – Studiens resultat ökar en förståelse till Lean samt ämnar ge kunskap kring projektledning och de olika arbetssätten. Med hjälp av Lean kan företag reducera slöserier samt hitta effektivare planeringar. Studien kan användas vid förbättringsarbete inom projektledning, där det inte finns en självklarhet i arbetssätt och projektmodell. Resultatet bidrar vidare med vilka viktiga faktorer att ta hänsyn till vid byte av arbetssätt inom projektledning. I studien har olika faktorer identifierats i de olika aktiviteterna med hjälp av Lean. Begränsningar – Studien utgår från ett fallföretags problematik vilket påverkar studiens generaliserbarhet då projektledning varierar mellan olika verksamheter. Med tanke på de begränsade resurserna samt studiens storlek blir resultatet begränsat. Om studien varit större och inkluderat fler resurser hade en mer omfattande datainsamling möjliggjorts vilket förbättrat studiens resultat. Nyckelord – Agilt arbetssätt, Implementation, Lean, Projektledning, Projektmodell och Traditionellt arbetssätt. / Purpose – To investigate what the potential effect would be of changing the way of working from the traditional way of working to the agile way of working. The study will also investigate success factors with the working methods and how the agile working method should be implemented. To achieve the purpose, two research questions have been formulated: 1. What success factors does a traditional way of working have compared to an agile way of working? 2. How should an agile working method be implemented? Method – To be able to answer the study's research questions, a case study was performed and consists of a qualitative data collection. In the study, various data collection techniques were used to collect data. Interviews, document study and observations were used. Interviews were conducted with several respondents at the company, the collected empirical data was further compared with the existing theory. A mapping of the project management was carried out based on observations and the collected empirical data from the interviews. Furthermore, a document study was performed to increase the understanding of the business. Findings – The study points out that the case company is not in need of a complete restructuring but would be positively influenced by implementing parts of the agile way of working. By eliminating processes that do not add value, it would increase efficiency. Factors such as the type of project and who will be involved are the basis for choosing a working method. Choosing a working method does not have to mean that parts from other working methods may not be used. Instead, a hybrid solution of the working methods is most beneficial for some businesses to achieve optimal efficiency. Implications – The results of the study increase an understanding of Lean and aim to provide knowledge about being applied to project management and the different working methods. Using Lean, companies can reduce waste and find more efficient planning. The study can be used for improvement work in project management, there is an obviousness in which working method and project model that is used. The result further contributes with which factors that are important to consider when changing working method within project management. In the study, various factors have been identified in the various activities using Lean. Limitations – The study is based about a case company, which affects the generalizability of the study, as project management varies between different businesses. Considering the limited resources and the size of the study, it also gives a limited result. If the study had been larger and included more resources, a more extensive data collection would have been possible and should have improved the study's results. Keywords – Agile way of working, Implementation, Lean, Project management, Project model and Traditional way of working.

En dynamisk och komplex omvärld ställer allt större krav på förnyelse och organisatorisk anpassning. I många organisationer har agila arbetssätt blivit populära. Storskaliga agila transformationer kan dock i praktiken vara svåra att genomföra. Dessutom kan agilitet och en hierarkisk organisationsstruktur vara svåra att kombinera. Studiens syfte är att söka kunskap om förutsättningar som påverkar en storskalig agil transformation inom en statlig myndighet. För studiens analysmodell identifierades initialt, med grund i tidigare forskning inom organisatorisk förändring, tre utmaningar och fem framgångsfaktorer. Studiens empiriska material bygger på sju intervjuer med anställda på Skatteverket. Baserat på studiens resultat kompletterades analysmodellen med två utmaningar och två framgångsfaktorer specifika för Skatteverkets transformation. Studiens resultat visade att utmaningarna decentraliserad utveckling, arbete med värdeströmmar och synkronisering av styrning har varit framträdande. Motstånd till förändring och uppföljningsmetodik ansågs inte ha varit reella. Framgångsfaktorerna pilotstudie, stöd från ledningen, utbildning och coachning, kulturanpassning, eldsjälar och införandestrategi ansågs ha varit viktiga för Skatteverket. Vision och kommunikation ansågs inte ha varit av större betydelse. / In our dynamic and complex world organizations are facing an increased demand for renewal and flexibility. Many organizations now shift to becoming agile. Large scale agile transformations are however difficult to practically implement. Moreover, combining hierarchical organizational structures and agile ways of working might be challenging. The aim of this study is to seek knowledge about which conditions that are affecting large scale agile transformations within a state agency. Three challenges and five success factors were identified for the model of analysis based on previous research within the field organizational transformation. Data was gathered through seven interviews with employees at Skatteverket. Based on the result of the study two new challenges and two new success factors were added to the model of analysis. The results show that decentralized development, value streams and synchronization of management have been prominent challenges for Skatteverket. Resistance to change and follow-up methodology were not as evident. The success factors pilot study, support from management, education and coaching, adaptation of culture, agile enthusiasts and implement strategy have been important for Skatteverket. Vision and communication were not as important.

Omvärlden och marknaden kan idag tillskrivas som kundens, det är kunden som styr marknaden och sitter på makten. Till detta kan troligtvis en viss press föreligga hos organisatoriska ledare att finna en strategi som skapar värde för kunden. Sökandet efter det rätta arbetssättet inleds för att sedan sluta vid det agila arbetssättet som uppenbarar sig likt ett svar på alla problem. Praktiker blir förförda, underkastar sig en funktionell dumhet och implementerar det agila arbetssättet, utan ifrågasättande, dagen är räddad! Kanske måste förförda praktiker vakna från deras utopiska drömvärld, avsäga sig detta falska medvetande för att ställa sig frågan om ett arbetssätt som placerar kunden i centrum kan tillskrivas som hållbart. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen och konceptualisering av situationen för medarbetarens situation i relation till det agila arbetssättet ur ett hållbarhetsperspektiv. Fördelar och nackdelar med det agila arbetssättet synliggörs för att härledas till hållbarhetsprinciper och medarbetarens roll samt situation. Studien har genomförts genom ett etnografiskt tillvägagångssätt, där observationer, intervjuer samt enkäter har triangulerat problemområdet. Studien kombinerar kvalitativ metod med kvantitativ metod för att synliggöra problemområdet ur flera kompletterande perspektiv. I studiens analys används medarbetarskapshjulet, gränsdragning samt kritisk teori som teoretiskt utgångsläge. Resultatet av studien visar att det agila arbetssättets hållbarhet kan ifrågasättas, utifrån medarbetares situation inom dess givna ramar. Arbetssättets kundfokusering och snabba anpassning till den föränderliga verkligheten utmanar engagerade medarbetare att göra sitt yttersta för att leverera högkvalitativa produkter. Det innebär utmaningar i gränsdragningen mellan arbete och fritid, varvid medarbetare ställs inför utmaningen att balansera arbete som ianspråktar tid även utanför arbetsplatsen. De engagerade medarbetarna upplevs löpa en högre risk att drabbas negativt om arbetet tillåts ta över stora delar av livet, uppsatsförfattarna ifrågasätter därför huruvida det agila arbetssättets hållbarhet är rimlig i förlängningen. Uppsatsens slutsats innefattar HEM, Hållbart Engagerade Medarbetare, det vill säga att organisationer behöver arbeta för att ge sina medarbetare en situation som är hållbar i längden, även för de mest engagerade. / Today’s business world and the market belongs to the costumer. It is the costumer who is in charge of the market and holds the power. To this a degree of pressure is put on the organisational leaders, who are held to find the best method of creating value for the costumer. While searching for the best method, agile appears as an answer to all the problems and questions. Practitioners are swept away, seduced by the promising concept, gives in to a functional stupidity and implement the agile concept into their organisation, without questions. Agile saves the day! Perhaps these seduced practitioners must wake up from their utopian dream, take a step back from this false awareness and ask themselves whether a concept putting the costumer foremost is sustainable? The purpose of this essay is increasing understanding and conceptualising the situation for employees in relation to agile work methods, from a sustainable perspective. Pros and cons with agile methods will be made visible for derivation to principles of sustainability, the role of the employee and their situation. As a method ethnography has been used for this study, where observations, interviews and a survey has triangulated the issue. This study combines quantitative and qualitative methods to put several completing perspectives into the light. For the analysis the authors used the wheel of employeeship, border theory and critical theory as theoretical starting point. The result of the study shows how sustainability within agile can be questioned, from a employee perspective. Being focused on the costumer and adaptivity to an everchanging reality challenges dedicated employees to give their uttermost to produce high quality products. Challenges in relation to this lies within the borderlines of work, where employees must balance employment which seems to occupy time outside of the workplace. Dedicated employees might be at higher risk of negative consequences due to their employment occupying their life to a large extent. Therefore, the authors question whether agile is sustainable in the long run. In conclusion this essay presents a proposal for organisations to work towards sustainable dedicated employees. To give the most dedicated employees a situation which is sustainable in the long run, is beneficial for the entire organisation.