Allt fler storskaliga organisationer vänder sig till agila projektledningsmetoder för att bli mer konkurrenskraftiga i den snabbrörliga ekonomin, ofta benämnd en VUCA-miljö. Olika ramverk har därför utformats för att hjälpa företag att skala upp det agila arbetet, varav SAFe är det mest populära. Antalet akademiska undersökningar inom ämnesområdet är emellertid fåtaliga. Denna studie söker sålunda bringa klarhet kring varför stora organisationer initierar agila omvandlingar i enlighet med SAFe, vilka utmaningar det medför och hur dessa kan mitigeras. Detta genom en kvalitativ undersökning på Länsförsäkringar AB och Nordea. Resultatet indikerar att transformationer som sådana i synnerhet medför kommunikations- och koordinationsproblem, medan en kontextuell anpassning av ramverket kan vara en lyckad mitigationsåtgärd. Vidare visar resultatet att storskaliga organisationer inte nödvändigtvis är kompatibla med den agila metodiken. Anmärkningsvärt är emellertid att förändringsinitiativet av vissa respondenter också betraktades som ett steg i att bli en attraktivare arbetsgivare, utöver att bli mer effektiva och snabbfotade.

Agila arbetssätt har blivit allt mer populära hos organisationer. Sedan starten där agila arbetssätt enbart förknippades med systemutveckling har agila arbetssätt spridit sig till allt fler områden inom organisationer och används nu även allt mer i både IT och verksamhet. Dock kantas övergången från traditionella arbetssätt till agila arbetssätt av en rad utmaningar, varför det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för att en agil transformation ska bli lyckad.  Studien undersöker vilka faktorer som ligger till grund för framgångsrika agila transformationer. Syftet med studien är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid agila transformationer hos organisationer. Utifrån tidigare studier och befintlig litteratur har en analysmodell tagits fram för att på ett visuellt sätt sammanfatta de mest kritiska framgångsfaktorerna för agila transformationer.  Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sju företag och åtta respondenter har deltagit i studien, där samtliga respondenter i hög grad har varit delaktiga i respektive organisations agila transformation.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att stöd från högsta ledning samt en gemensam förståelse och målbild i organisationen för den agila transformationen är de mest kritiska framgångsfaktorerna vid en agil transformation. Faktorer som utbildningsinsatser, kommunikation, tidigare erfarenhet av agila arbetssätt bland medarbetarna och extern support är avgörande för att stödja den gemensamma förståelsen.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.

Studien syftar till att genom en kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka faktorer som gynnar en organisation för agil transformation. Det undersöks även vilka utmaningar en organisation kan stöta på vid genomförandet av en agil transformation. Syftet uppfylls genom att besvara forskningsfrågan: Vilka faktorer gynnar en organisations agila transformation och vilka utmaningar kan uppstå? Via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som varit aktiva vid genomförandet av en agil transformation har djup kunskap om agil transformation inhämtas, tolkats och analyserats. Resultatet av studien visar att det finns flera framgångsfaktorer och utmaningar att beakta med agil transformation. Att förbereda alla medarbetare är en av framgångsfaktorerna som identifierades i studien. Resultatet av studien kan vara användbar för organisationer som ämnar genomgå en agil transformation.

There are issues around complex products in multiple large companies such as Volvo Cars, Ericsson and ABB. This report focuses on Volvo Cars in an agile context with issues concerning dependencies and coordination. The subject which is investigated closer to solve this problem is system anatomies. System anatomies is a project management tool consisting of capabilities (boxes), formulated from a user perspective with dependencies (arrows) connecting them. This report is an abductive ethnographic study around the adoption of system anatomies in a department at Volvo Cars which is in the front of the agile transformation and develop digital tools other departments in the organisation uses in their development. The adoption of the system anatomy was firstly made through thoroughly done identification of preconditions favouring or disfavouring the system anatomy. Secondly an observation of a creation of a system anatomy was carried out which led to an actual system anatomy. In conclusion four interviews were held to examine the possibility continuously make the system anatomy bring value.  The purpose of the study is to investigate how different adoption of system anatomies can be modelled to be useful in a large organisation which is pursuing a transformation in going agile. The study results in that the creation of a system anatomy does not only give value in the form of the actual illustration of the system anatomy but also through the discussions which are held during the creation process. An important insight was that the created system anatomy is a static snapshot of the reality of the moment it is created and therefore must be maintained and updated to continue to contribute with maximum value. The interviews around the system anatomy have treated a number of context-objects, such as use case and architecture, which are other tools that are used in the coordination. Each context-object has been combined to the system anatomy to united views which shows the creating relation between these in order to identify misconceptions and contradictive dependencies is possible. With future research in the area, it is interesting with studies of system anatomies in similar environments since this study only is a study of explorative character. Other ways of future research include deeper investigation of the different sub-steps in the creation process of the system anatomy as well as a study of more context-objects. / På flera stora företag så som Volvo Cars, Ericsson och ABB upplevs problematik kring komplexa problem. Denna rapport behandlar Volvo Cars utifrån en agil kontext med problematik kring beroenden och koordination där ämnet som undersöks närmare för att lösa problematiken är systemanatomier. Systemanatomier är en typ av projektledningsverktyg som är en graf bestående av förmågor (noder), formulerade ur ett användarperspektiv med beroenden (bågar) sinsemellan. Följande rapport är en abduktiv etnografisk studie kring införandet av systemanatomier på en avdelning på Volvo Cars som har kommit långt i den agila transformationen och utvecklar verktyg som andra delar av organisation sedan ska använda i utvecklingen av nya produkter. Införandet följs först genom att ingående beskriva de förutsättningar som finns för en systemanatomi på Volvo Cars. Följande observeras ett framtagande av en faktisk systemanatomi och avslutningsvis hur denna systemanatomi kan fortsätta tillföra värde genom att skapa relationer mellan anatomin och kontextuella objekt. Syftet är att undersöka hur olika tillämpningar av systemanatomier kan utformas för att bli användbara i en stor organisation som genomför en transformation mot att bli agila. Studien resulterar främst i att framtagning av en systemanatomi inte bara ger värde i form av den faktiskt framtagna systemanatomin utan även av de diskussioner som förs vid framtagandet. Insikten att den framtagna systemanatomin är en statisk ögonblicksbild och därför måste underhållas och uppdateras för att kunna bidra med maximalt värde framåt har varit betydande. Intervjuer kring systemanatomin behandlade ett antal kontext-objekt, exempelvis use case och arkitektur, som är andra verktyg som används för koordination. Ur studien framkommer att anatomin kan kombineras med kontext-objekt för att skapa gemensamma vyer och det visade sig möjligt att identifiera relationer mellan dessa. Dessa relationer kan hjälpa att koordinera utvecklingen på Volvo Cars främst genom att tidigare i utvecklingsprocessen identifiera motsägande beroenden och missförstånd i lärandefasen av utvecklingen av nya produkter. Vid ett fortsatt arbete på området är det inte minst intressant med undersökningar av systemanatomier i liknande miljöer då denna undersökning enbart är av en explorativ karaktär. Andra spår för framtida arbete inkluderar att gå djupare in i delstegen för framtagning av systemanatomin liksom att undersöka fler kontext-objekt.

In today's competitive market, established organizations need to adapt in order to survive. One way to do this is by transforming to agile. Since its origin in the IT industry, the agile approach has been embraced by several different industries. One industry where several major players have undergone an agile transformation is the banking industry, an industry which is characterized by strict regulatory requirements, complex organizational structure, and extensive use of technology. By conducting a case study exploring the agile transformation inside three large banks in Sweden, the motivating factors behind transforming to large-scale agile as well as the key aspects to consider when pursuing an agile transformation have been investigated. The study aims to contribute academically to existing research within the implementation of large-scale agile in the banking industry as well as practically by outlining driving factors and critical considerations when pursuing an agile transformation. An understanding of that the traditional ways of working did not suit today's dynamic market in combination with a need to increase market speed and faster respond to changes in customer needs were found to be the main motivating factors behind why the banks decided to transform to an agile approach. The theoretical and empirical findings led to the identification of five aspects to consider when transforming to large-scale agile. The five aspects are: The role of management, adjusting the method or framework to the organization, the people side of change, knowledge and education as well as the role of HR. Out of these five aspects, our findings indicate that the people side of change is the most challenging one but also the most crucial one to manage in order to accomplish a successful implementation. An active management support throughout the entire transformation journey, change-positive people in positions of leadership, adjustment of chosen methods or frameworks, and adequate funding for knowledge and education were discovered to be critical for a successful transformation. Furthermore, it was discovered that by integrating the HR function early in the transformation, many of the challenges associated with change management and leadership could be mitigated. / Etablerade organisationer som verkar på dagens föränderliga marknad behöver bli mer snabbrörliga för att bibehålla sin konkurrenskraft. Ett sätt för organisationer att bli mer snabbrörliga är att implementera agila arbetssätt. Sedan sitt ursprung i IT-branschen har agila arbetssätt implementerats av flera olika branscher. En industri där flera stora aktörer har genomgått en agil transformation är bankindustrin, en teknikintensiv industri med strikta lagkrav och komplexa organisationsstrukturer. Genom att genomföra en fallstudie om den agila transformationen som tre stora banker i Sverige har genomgått kunde de underliggande faktorerna bakom transformationerna till storskaligt agilt arbetssätt samt de viktigaste aspekterna att tänka på vid genomförandet undersökas. Studien syftar till att bidra akademiskt till befintlig forskning inom implementeringen av agila arbetssätt i bankindustrin samt praktiskt genom att beskriva underliggande faktorer samt viktiga aspekter att tänka på vid en agil transformation. En förståelse för att de traditionella arbetssätten inte passar dagens dynamiska marknad i kombination med ett behov av att möta förändrade kundbehov visade sig vara de mest framträdande underliggande faktorerna bakom varför företagen i studien beslutade sig för att implementera agila arbetssätt. Studien resulterade i fem identifierade aspekter att beakta vid implementering av agila arbetssätt: Ledningens roll, anpassning av ramverk till organisation, människans roll i förändringsresan, kunskap och utbildning samt integrering av HR-funktionen. Av dessa fem aspekter visar våra resultat att människans roll i förändringsprocessen är den mest utmanande att hantera men också den mest avgörande för att lyckas uppnå en framgångsrik transformation. Ett aktivt ledningsstöd under hela transformationsresan, förändringspositiva personer i ledande positioner, anpassning av valt ramverk samt tillräcklig finansiering för kunskap och utbildning visade sig vara av central betydelse. Dessutom konstaterades att genom att integrera HR-funktionen i ett tidigt skede av omvandlingen, kunde många av utmaningarna relaterade till förändringsledning och ledarskap mildras.

En dynamisk och komplex omvärld ställer allt större krav på förnyelse och organisatorisk anpassning. I många organisationer har agila arbetssätt blivit populära. Storskaliga agila transformationer kan dock i praktiken vara svåra att genomföra. Dessutom kan agilitet och en hierarkisk organisationsstruktur vara svåra att kombinera. Studiens syfte är att söka kunskap om förutsättningar som påverkar en storskalig agil transformation inom en statlig myndighet. För studiens analysmodell identifierades initialt, med grund i tidigare forskning inom organisatorisk förändring, tre utmaningar och fem framgångsfaktorer. Studiens empiriska material bygger på sju intervjuer med anställda på Skatteverket. Baserat på studiens resultat kompletterades analysmodellen med två utmaningar och två framgångsfaktorer specifika för Skatteverkets transformation. Studiens resultat visade att utmaningarna decentraliserad utveckling, arbete med värdeströmmar och synkronisering av styrning har varit framträdande. Motstånd till förändring och uppföljningsmetodik ansågs inte ha varit reella. Framgångsfaktorerna pilotstudie, stöd från ledningen, utbildning och coachning, kulturanpassning, eldsjälar och införandestrategi ansågs ha varit viktiga för Skatteverket. Vision och kommunikation ansågs inte ha varit av större betydelse. / In our dynamic and complex world organizations are facing an increased demand for renewal and flexibility. Many organizations now shift to becoming agile. Large scale agile transformations are however difficult to practically implement. Moreover, combining hierarchical organizational structures and agile ways of working might be challenging. The aim of this study is to seek knowledge about which conditions that are affecting large scale agile transformations within a state agency. Three challenges and five success factors were identified for the model of analysis based on previous research within the field organizational transformation. Data was gathered through seven interviews with employees at Skatteverket. Based on the result of the study two new challenges and two new success factors were added to the model of analysis. The results show that decentralized development, value streams and synchronization of management have been prominent challenges for Skatteverket. Resistance to change and follow-up methodology were not as evident. The success factors pilot study, support from management, education and coaching, adaptation of culture, agile enthusiasts and implement strategy have been important for Skatteverket. Vision and communication were not as important.

The business environment of the 21st century is rapidly changing. Customers demand are diversifying, governments enforce stricter environmental regulations and start-ups are entering with disruptive business models. Traditional industrial organisations need to adapt to compete on a market revolving around time-to-market actions. One solution for this is to do an agile transformation. This thesis investigates the agile transformation process of traditional organisations through a case study. The objective is to identify find the main success drivers and key challenges in stated transformation. The research was designed to do a qualitative, interview based case study in the automotive and aerospace industries involving four companies from an interpretivistic paradigm. In addition, two companies from insurance and banking and four agile coaches were also part of the case study to establish generalisability. The theoretical and empirical findings succeed to find three main success drivers: management support, identifying the “Why?” and “How?”, and three key challenges: structural legacies, cultural legacies and configuration of transformation process. Additionally, it was found that current transformations in the selected industries are diverging from change management theories, which emphasises a greater focus on changing mindset, behaviour and culture. Finally, the study contributes with actions as to help companies pursuing agile transformation as well identifying a continuous need for research of agile methods in non-software environments. / Marknaden har under 2000-talet ändrats snabbt. Kunders krav på produkter ökar, statliga miljöregleringar träder i kraft och start-ups går in med disruptiva affärsmodeller. I detta läge behöver traditionella industribolag anpassa för att kunna konkurrera på den nya marknaden som kräver en kortare tid till marknaden. En lösning på detta problem är en agil transformation. Den här uppsatsen undersöker de agila transformationsprocesserna genom en fallstudie. Målsättningen är att identifiera de huvudsakliga framgångsfaktorer samt utmaningar som återfinns i nämnda transformationer. Forskningen designades genom en kvalitativ intervjufallstudie hos fyra företag inom vägfordons- och flygplansindustrin från ett interpretivistiskt forskningsparadigm. Vidare deltog två företag från försäkring och bank samt fyra agila coacher för att kunna etablera generaliserbarhet. De teoretiska och empiriska ramverken lyckades hitta tre stycken framgångsfaktorer: ledarstöd, identifierandet and “Varför?” samt ”Hur?”, samt tre primära utmaningar: strukturella och kulturella arv samt konfigurationen av transformationsprocessen. Vidare fann studien att de nuvarande transformationerna som finns i valda branscher divergerar från förändringsledningsteorierna, som i sin tur betonar ett större fokus på förändring av mindset, beteende och kultur. Slutligen bidrar denna studie med föreslagna åtgärder som hjälper företag som genomgår en transformation och identifierar ett fortsatt behov av att forska kring användandet av agila metoder in icke-mjukvaruområden.

I en mer komplex och föränderlig värld har organisationer svårt att hänga med och tillräckligt snabbt ta vara på möjligheter, hantera utmaningar samt leva upp till förändringar i kundernas krav. De behöver därför öka sin förmåga att snabbare anpassa sig till förändring, något som benämns som business agility. För att bättre kunna hantera snabba förändringar har organisationer börjat arbeta enligt agila metoder, men dessa togs fram med enstaka team som förebild och är inte tänkta att hantera de utmaningar som uppstår när många team ska samarbeta i större organisationer. För att stora organisationer ska uppnå business agility behöver de skala upp de agila metoderna, denna organisationsförändring brukar benämnas som agil transformation. Till sin hjälp har de storskaliga agila ramverk. Det finns få fallstudier av agil transformation och tillämpningen av storskaliga agila ramverk i olika miljöer, i synnerhet i stora organisationer som är hårt reglerade och inom offentlig sektor. I de undersökningar och rapporter som finns är många utmaningar och framgångsfaktorer direkt eller indirekt koppling till ledarskapsfrågor men det finns begränsat med forskning om erfarenheter hos ledare, vilka är de personer som förväntas leda organisationsförändringen. Några av de största utmaningarna som har rapporterats är förändringsmotstånd hos medarbetare och en organisationskultur i strid med agila värderingar. Några av framgångsfaktorerna är stöd från ledning, kommunikation, transparens och att ökat kunnande i agil praxis. Syfte med denna studie är att från ett ledarskapsperspektiv undersöka en agil transformation med stöd av ett storskaligt agilt ramverk hos en myndighet. Den teoretiska referensramen innefattar teorier som har betydelse för förståelsen av business agility, agil transformation och lean-agilt ledarskap. En fallstudie som går på djupet och som ger möjlighet till en ingående beskrivning av verkligheten har valts och studien har en kvalitativ ansats. Fallet som studeras är utvecklingsverksamheten på Skatteverket som har använt det storskaliga agila ramverket SAFe som stöd i sin agila transformation. Data har samlats in genom intervjuer av personer med ledarroller och analysen av empirin är tematisk. Studiens slutsatser beskriver mötet mellan, dels den befintliga organisationsstrukturen och det storskaliga agila ramverket, dels mellan det konventionella ledarskapet och det agila. Studien ger svar på forskningsfrågan vilka lärdomar som kan ges till andra som planerar en storskalig agil transformation. Lärdomarna är kopplade till upplevelser av ett storskaliga agila ramverk, myndighetskontextens påverkan, beroenden, dubbla roller och ledarskap. / In a more complex and rapidly changing world, organizations find it difficult to keep up and take advantage of opportunities quickly enough, handle challenges and changes in customer requirements and therefore they need to increase their ability to adapt more quickly to change, something that is referred to as business agility. To better handle rapid change, organizations has adopted agile methods, but these were developed with individual teams as a model and are not intended to handle the challenges that arise when many teams work together in enterprises. For larger organizations, to achieve business agility, they need to scale up the agile methods and this change in organization is called an agile transformation. To their aid, they have large-scale agile frameworks. There are only a few case studies on agile transformation and the adaption of large-scale agile frameworks in various contexts, especially in large organizations that are strictly regulated and within the public sector. Many of the challenges and success factors that emerge from the studies and reports that do exist, are directly or indirectly linked to leadership issues, but there is limited research on the experiences of leaders, who are expected to lead the agile transformation. Some of the most reported challenges are resistance to change among employees and an organizational culture contrary to agile values. Support from leaders, communication, transparency, and increased knowledge in agile practices, are among the most reported success factors. The research objective is to examine an agile transformation, from a leadership perspective, with the support of a large-scale agile framework at government agency. The theoretical framework includes theories of importance for the understanding of business agility, agile transformation, and lean-agile leadership. A case study that goes in depth and which provides an opportunity for a detailed description of reality has been chosen and the study has a qualitative approach. The case being studied is the development department at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), which has used the large-scale agile framework SAFe in its agile transformation. Data have been collected through interviews with people with leadership roles and the analysis of the empirical data is thematic. The conclusions of this study describe the meeting between the existing organizational structure and the large-scale agile framework, and between the traditional leadership and the agile. The study provides answers to the research question of what lessons can be given to others who are planning a large-scale agile transformation. The lessons are connected to experiences of a large-scale agile framework, the influence of the government agency context, dependencies, dual roles and leadership.

Many organizations from and outside of the IT industry are trying to implement Agile in their ways of working via large scale transformations. The organizations feels the need to become Agile in order to increase their client satisfaction, deliver their product faster, and compete in the rapidly changing market. This Master's thesis was conducted at one of the largest energy utilities in the north of Europe, Company C, in order to analyze their R\&D organization after implementing their large scale Agile transformation. The thesis main research question focused on studying how did the large scale Agile transformation effect the organization ambidexterity, knowledge transfer capabilities, and ability to innovate. The question was analyzed qualitatively via an ethnographic design and a set of semi-structured interviews. The results have shown various challenges within the organization that were introduced after the large scale Agile transformation, such as focusing only on customer satisfaction as a measure of success, and the reduction of knowledge transfer capabilities with the department. The analysisand discussions evaluated the connection between those challenges and the large scale Agile transformation. The main takeaways from the Thesis suggested that the Agile transformation provided the necessary tool for the organization to become more exploitative, however, there was no clear connection between the transformation and the diminishing exploratory practices. Moreover, the large scale Agile transformation supported incremental innovations, but did not negatively impact other types of innovation. Finally, the knowledge transfer capabilities were reduced due to the minimal documentation approach that the organization has implemented. / Många organisationer från och utanför IT-branschen försöker implementera Agile i sina arbetssätt genom storskaliga transformationer. Organisationerna känner behov av att bli Agila för att öka sin kundnöjdhet, leverera sina produkter snabbare och konkurrera på den snabbt föränderliga marknaden. Detta masterarbete genomfördes på ett av de största energiföretagen i norra Europa, Company C, för att analysera deras FoU-organisation efter att ha implementerat sin storskaliga agila-transformation. Arbetets huvudsakliga forskningsfråga fokuserade på att studera hur den storskaliga agila-transformationen påverkade organisationens förmåga till ambidextri, kunskapsöverföring och innovationsförmåga. Frågan analyserades kvalitativt genom en etnografisk design och en uppsättning semistrukturerade intervjuer. Resultaten har visat olika utmaningar inom organisationen som introducerades efter den storskaliga Agile-transformationen, såsom att fokusera endast på kundnöjdhet som en måttstock för framgång och minskningen av kunskapsöverföringsförmågan inom avdelningen. Analysen och diskussionerna utvärderade sambandet mellan dessa utmaningar och den storskaliga Agile-transformationen. Huvudpunkterna från arbetet föreslog att Agile-transformationen gav organisationen de nödvändiga verktygen för att bli mer exploaterande, men det fanns ingen tydlig koppling mellan transformationen och minskningen av utforskande praktiker. Dessutom stödde den storskaliga Agile-transformationen inkrementella innovationer men påverkade inte negativt andra typer av innovation. Slutligen minskade kunskapsöverföringsförmågan på grund av den minimala dokumentationsansatsen som organisationen genomfört.