There are issues around complex products in multiple large companies such as Volvo Cars, Ericsson and ABB. This report focuses on Volvo Cars in an agile context with issues concerning dependencies and coordination. The subject which is investigated closer to solve this problem is system anatomies. System anatomies is a project management tool consisting of capabilities (boxes), formulated from a user perspective with dependencies (arrows) connecting them. This report is an abductive ethnographic study around the adoption of system anatomies in a department at Volvo Cars which is in the front of the agile transformation and develop digital tools other departments in the organisation uses in their development. The adoption of the system anatomy was firstly made through thoroughly done identification of preconditions favouring or disfavouring the system anatomy. Secondly an observation of a creation of a system anatomy was carried out which led to an actual system anatomy. In conclusion four interviews were held to examine the possibility continuously make the system anatomy bring value.  The purpose of the study is to investigate how different adoption of system anatomies can be modelled to be useful in a large organisation which is pursuing a transformation in going agile. The study results in that the creation of a system anatomy does not only give value in the form of the actual illustration of the system anatomy but also through the discussions which are held during the creation process. An important insight was that the created system anatomy is a static snapshot of the reality of the moment it is created and therefore must be maintained and updated to continue to contribute with maximum value. The interviews around the system anatomy have treated a number of context-objects, such as use case and architecture, which are other tools that are used in the coordination. Each context-object has been combined to the system anatomy to united views which shows the creating relation between these in order to identify misconceptions and contradictive dependencies is possible. With future research in the area, it is interesting with studies of system anatomies in similar environments since this study only is a study of explorative character. Other ways of future research include deeper investigation of the different sub-steps in the creation process of the system anatomy as well as a study of more context-objects. / På flera stora företag så som Volvo Cars, Ericsson och ABB upplevs problematik kring komplexa problem. Denna rapport behandlar Volvo Cars utifrån en agil kontext med problematik kring beroenden och koordination där ämnet som undersöks närmare för att lösa problematiken är systemanatomier. Systemanatomier är en typ av projektledningsverktyg som är en graf bestående av förmågor (noder), formulerade ur ett användarperspektiv med beroenden (bågar) sinsemellan. Följande rapport är en abduktiv etnografisk studie kring införandet av systemanatomier på en avdelning på Volvo Cars som har kommit långt i den agila transformationen och utvecklar verktyg som andra delar av organisation sedan ska använda i utvecklingen av nya produkter. Införandet följs först genom att ingående beskriva de förutsättningar som finns för en systemanatomi på Volvo Cars. Följande observeras ett framtagande av en faktisk systemanatomi och avslutningsvis hur denna systemanatomi kan fortsätta tillföra värde genom att skapa relationer mellan anatomin och kontextuella objekt. Syftet är att undersöka hur olika tillämpningar av systemanatomier kan utformas för att bli användbara i en stor organisation som genomför en transformation mot att bli agila. Studien resulterar främst i att framtagning av en systemanatomi inte bara ger värde i form av den faktiskt framtagna systemanatomin utan även av de diskussioner som förs vid framtagandet. Insikten att den framtagna systemanatomin är en statisk ögonblicksbild och därför måste underhållas och uppdateras för att kunna bidra med maximalt värde framåt har varit betydande. Intervjuer kring systemanatomin behandlade ett antal kontext-objekt, exempelvis use case och arkitektur, som är andra verktyg som används för koordination. Ur studien framkommer att anatomin kan kombineras med kontext-objekt för att skapa gemensamma vyer och det visade sig möjligt att identifiera relationer mellan dessa. Dessa relationer kan hjälpa att koordinera utvecklingen på Volvo Cars främst genom att tidigare i utvecklingsprocessen identifiera motsägande beroenden och missförstånd i lärandefasen av utvecklingen av nya produkter. Vid ett fortsatt arbete på området är det inte minst intressant med undersökningar av systemanatomier i liknande miljöer då denna undersökning enbart är av en explorativ karaktär. Andra spår för framtida arbete inkluderar att gå djupare in i delstegen för framtagning av systemanatomin liksom att undersöka fler kontext-objekt.

Knowledge about personal branding, the development and sustaining of a personal brand and the link between personal branding and career success did not exist in a scientifically structured manner. The purpose of this study was to understand what the elements of personal branding are and what it takes to develop a personal brand in the corporate environment. It was also important to identify whether personal branding is key to career success. The systematic literature review procedure was used to identify, analyse and critically evaluate both empirical studies and popular literature relating to personal branding. The current body of knowledge was ill defined and a six step model detailing how to develop and maintain a personal brand was developed as a result of a content analysis of the available popular literature. A measure of a complete personal brand within the workplace was subsequently developed. In this study, the hypotheses of a possible relationship between personal branding and career success (performance appraisal score, 360 leadership evaluation and talent board placement) were tested. It was found that talent board placement was statistically significant and practically related to personal branding. The study was the first to provide a measurement tool as well as empirical evidence on the relationship between personal branding and career success and, as such contributed significantly to the body of knowledge. This study also opened avenues for further research. / Daar was min kennis oor ’n persoonlike handelsmerk, die ontwikkeling en handhawing van ’n persoonlike handelsmerk, en die verband tussen ’n persoonlike handelsmerk en loopbaansukses in die wetenskaplike domein beskikbaar. Die doel van hierdie studie was om die elemente van ’n persoonlike handelsmerk te begryp, asook om te bepaal wat dit behels om ’n persoonlike handelsmerk in die korporatiewe omgewing te ontwikkel. Dit was ook belangrik om te bepaal of ’n persoonlike handelsmerk deurslaggewend is tot loopbaansukses. ‘n Sistematiese literatuuroorsig is gedoen om empiriese studies asook gewilde literatuur oor ’n persoonlike handelsmerk te identifiseer, te ontleed en krities te evalueer. Gegewe beperkte akademiese kennismateriaal, en na aanleiding van die inhoudsontleding van die beskikbare gewilde literatuur, is ’n sesstapmodel ontwikkel om aan te dui hoe ’n persoonlike handelsmerk ontwikkel en gehandhaaf kan word. Na aanleiding hiervan is ’n instrument ontwikkel om ’n person se handelsmerk omvattend in die werkplek te meet. Dit is gevolg deur hipoteses van ’n moontlike verband tussen ’n persoonlike handelsmerk en loopbaansukses (prestasiebeoordelingtelling, 360-leierskapevaluasie en talentplasing) te toets. Die studie het bevind dat ’n persoonlike handelsmerk statisties beduidend en prakties relevant is tot talentplasing. Hierdie navorsing lewer ’n omvattende meetinstrument vir die meting van ’n persoonlike handelsmerk, asook empiriese bewyse rakende die verhouding tussen ’n persoonlike handelsmerk en loopbaansukses. Die studie maak in dié opsig ‘n beduidende bydrae tot die gebrekkige akademiese kennismateriaal wat oor hierdie onderwerp beskikbaar is. / Ulwazi nge-branding yomuntu siqu, ukuthuthukiswa kanye nokuqhubekela phambili kwe-brand yomuntu siqu kanye nokuxhumana phakathi kwe-brand yomuntu siqu kanye nokuphumelela emsebenzini bekuyizinto ebezingahlelekile ngendlela yesisayense. Inhloso yalolu cwaningo bekuwukuqondisisa ukuthi ngabe iyini imikhakha ye-branding yomuntu siqu kanye nokuthi yini okudingekayo ukwenza ibrand yomuntu siqu emkhakheni wezamabhizinisi. Bekubalulekile nokubheka ukuthi ngabe i-branding yomuntu siqu isemqoka kangakanani ekuphumeleleni emisebenzini. Inqubo yokubuyekeza imibhalo ngendlela ehlelekile iye yasetshenziswa ukuphawula, ukuhlaziya kanye nokuhlola izifundo ezinobufakazi ezenziwe kanye nemibhalo edumile maqondana ne-branding yomuntu siqu. Imikhakha yolwazi ekhona ibingachazekile kahle, kanti kuye kwalandelwa imodeli yezinyathalo eziyisithupha echaza imininingwane ngokwenza kanye nokugcina i-brand yomuntu siqu, iye yenziwa ngakho-ke kwase kuhlaziywa ingqikithi yemibhalo edumile ekhona. Kwenziwe i-brand yomuntu siqu ephelele emkhakheni wezemisebenzi. Kulolu cwaningo, kuhlolwe i-hypotheses yobudlelwane phakathi kwe-branding yomuntu siqu kanye nokuphumelela emsebenzini (amaphuzu ohlolo lokusebenza ngendlela efanele, uhlolo lobuholi obungu 360, kanye nokubekwa kwebhodi yamathalente endaweni efanele) kuye kwahlolwa. Kutholakale ukuthi ukubekwa kwebhodi yamathalente endaweni efanele yinto esemqoka ngokwamastatistiki kanti futhi kuhambisana ne-branding yomuntu siqu. Ucwaningo belungolokuqala ukuhlinzeka ngethuluzi lokukala kanye nocwaningo obunobufakazi obubambekayo ngobudlelwane phakathi kwe-branding yomuntu siqu kanye nokuphumelela emsebenzini, kanti-ke, lokhu yikho okuye kwaba nomthelela obabalukile kulwazi. Lolu cwaningo luvule imikhakha lapho okungenziwa khona ezinye izinhlobo nemikhakha yocwaningo. / Business Management / DBL