Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hälso- och sjukvård har lett till att en nationell IT-strategi för vård och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt är utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. Förutsättningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen måste finna tillämpbara strategier för att hantera dess komplexa förhållanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero på att komplexa projekt leds genom icke tillämpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvåras av det faktum att linjära strategier inte är tillämpbara, strategierna bör istället situationsanpassas och väljas efter de olika problemen som måste bemötas under projektets gång. Denna fallstudie ämnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrån projektets förutsättningar. Fallstudien gjordes genom en kvalitativ metodansats där elva intervjuer utfördes med personer från projektledningen, en kommunikatör samt ansvariga för landsting och kommuner. Slutsatserna var bland annat att stöd, transparens, god dialog, kunskapsutbyte och anpassningsbarhet var centrala faktorer för projektets framgång. / The increasing need for national IT support in health care has led to the development of a national IT strategy for health care services and the initiation of several IT projects in health care. One of these projects is the development and national introduction of the new prescription tool Pascal which includes all counties and municipalities. The projects initial conditions and its size entail that the management must find suitable strategies to cope with its complexity. It has been found that a large number of project failures can be caused by the fact that complex projects sometimes are led by unsuitable strategies. Managing complex projects can be complicated due to the fact that linear approaches are not suitable. The strategy selection should be situation dependent and determined by the problems at hand. This case study intends to identify how a complex project for the introduction of an innovation in the Swedish health care can be managed to deal with its complexity. The case study was executed by a qualitative method in which 11 interviews were conducted with members of the project management, a communicator, and people responsible for the implementation in municipalities and counties. The conclusions were that support, transparency, good dialogue, the exchange of knowledge and adaptability were the key elements to project success.

Denna studie handlar om lärande inom samverkan och vilka förutsättningarna för kommunikation och lärande som erfordras. Arbetsformen samverkan har tillämpats inom en projektorganisation sammansatt av tre olika parter.  I vartdera av de två studerade projekten har en beställare anlitat två konkurrande konsultföretag med målsättningen att de tre parterna tillsammans ska utveckla lösningar inom ett nytt tekniskt område. Genom denna trepartssamverkan eftersträvades en större innovationspotential genom ett ömsesidigt lärande, en utveckling av kompetens inom branschen och skapande av nya arbetssätt för en standardisering av framtida tekniska tillämpningar. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av fenomenologin. Studien syftar till att inhämta kunskap om hur förutsättningarna för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklas genom att arbeta i samverkan. Studiens resultat bygger på 13 intervjuer där informanterna aktivt arbetat i projekt genom trepartssamverkan. Resultaten har tolkats och teman identifierats vilka redovisas ur ämnesområdena Kommunikation, Ömsesidigt lärande och Organisatorisk tillhörighet. Framträdande resultat handlar om vikten av att initialt ha utarbetade ramar och definierat innehåll där lärandet och kompetensutvecklingen kan utvecklas. Att tillhöra en arbetsgrupp inom projektet ses som en viktig förutsättning för det ömsesidiga lärandet där gemensamma mål, tidplan och arbetssätt är dess pelare. Resultaten visar på betydelsen av att samverkan sprids inom hela samverkansorganisationen vilken utgör en grund för det gemensamma lärandet. Att arbeta i projekt är ett sätt för parterna att arbeta nära varandra och ses som en naturlig miljö för ett ömsesidigt utvecklingsinriktat lärande. Genom respekt för parternas företagsunika processer, metoder och verktygen kan en gemensam samverkanszon för kompetensutveckling, ömsesidigt lärande, teknisk innovation och ny teknik utvecklas.

There are issues around complex products in multiple large companies such as Volvo Cars, Ericsson and ABB. This report focuses on Volvo Cars in an agile context with issues concerning dependencies and coordination. The subject which is investigated closer to solve this problem is system anatomies. System anatomies is a project management tool consisting of capabilities (boxes), formulated from a user perspective with dependencies (arrows) connecting them. This report is an abductive ethnographic study around the adoption of system anatomies in a department at Volvo Cars which is in the front of the agile transformation and develop digital tools other departments in the organisation uses in their development. The adoption of the system anatomy was firstly made through thoroughly done identification of preconditions favouring or disfavouring the system anatomy. Secondly an observation of a creation of a system anatomy was carried out which led to an actual system anatomy. In conclusion four interviews were held to examine the possibility continuously make the system anatomy bring value.  The purpose of the study is to investigate how different adoption of system anatomies can be modelled to be useful in a large organisation which is pursuing a transformation in going agile. The study results in that the creation of a system anatomy does not only give value in the form of the actual illustration of the system anatomy but also through the discussions which are held during the creation process. An important insight was that the created system anatomy is a static snapshot of the reality of the moment it is created and therefore must be maintained and updated to continue to contribute with maximum value. The interviews around the system anatomy have treated a number of context-objects, such as use case and architecture, which are other tools that are used in the coordination. Each context-object has been combined to the system anatomy to united views which shows the creating relation between these in order to identify misconceptions and contradictive dependencies is possible. With future research in the area, it is interesting with studies of system anatomies in similar environments since this study only is a study of explorative character. Other ways of future research include deeper investigation of the different sub-steps in the creation process of the system anatomy as well as a study of more context-objects. / På flera stora företag så som Volvo Cars, Ericsson och ABB upplevs problematik kring komplexa problem. Denna rapport behandlar Volvo Cars utifrån en agil kontext med problematik kring beroenden och koordination där ämnet som undersöks närmare för att lösa problematiken är systemanatomier. Systemanatomier är en typ av projektledningsverktyg som är en graf bestående av förmågor (noder), formulerade ur ett användarperspektiv med beroenden (bågar) sinsemellan. Följande rapport är en abduktiv etnografisk studie kring införandet av systemanatomier på en avdelning på Volvo Cars som har kommit långt i den agila transformationen och utvecklar verktyg som andra delar av organisation sedan ska använda i utvecklingen av nya produkter. Införandet följs först genom att ingående beskriva de förutsättningar som finns för en systemanatomi på Volvo Cars. Följande observeras ett framtagande av en faktisk systemanatomi och avslutningsvis hur denna systemanatomi kan fortsätta tillföra värde genom att skapa relationer mellan anatomin och kontextuella objekt. Syftet är att undersöka hur olika tillämpningar av systemanatomier kan utformas för att bli användbara i en stor organisation som genomför en transformation mot att bli agila. Studien resulterar främst i att framtagning av en systemanatomi inte bara ger värde i form av den faktiskt framtagna systemanatomin utan även av de diskussioner som förs vid framtagandet. Insikten att den framtagna systemanatomin är en statisk ögonblicksbild och därför måste underhållas och uppdateras för att kunna bidra med maximalt värde framåt har varit betydande. Intervjuer kring systemanatomin behandlade ett antal kontext-objekt, exempelvis use case och arkitektur, som är andra verktyg som används för koordination. Ur studien framkommer att anatomin kan kombineras med kontext-objekt för att skapa gemensamma vyer och det visade sig möjligt att identifiera relationer mellan dessa. Dessa relationer kan hjälpa att koordinera utvecklingen på Volvo Cars främst genom att tidigare i utvecklingsprocessen identifiera motsägande beroenden och missförstånd i lärandefasen av utvecklingen av nya produkter. Vid ett fortsatt arbete på området är det inte minst intressant med undersökningar av systemanatomier i liknande miljöer då denna undersökning enbart är av en explorativ karaktär. Andra spår för framtida arbete inkluderar att gå djupare in i delstegen för framtagning av systemanatomin liksom att undersöka fler kontext-objekt.

This study aims to investigate and analyse organisational learning in project-based organisations (PBOs) that work with complex projects. The focus is to contribute to the knowledge about how PBOs can enhance the management of experiences derived from complex projects to promote organisational learning. This is investigated by studying how experience is captured and transferred within a project, across different projects, from project to the line organization and reintegrated into new projects. Additionally, the study examines challenges related to knowledge transfer and evaluates human and structural capital. To fulfil this, a case study is conducted on a consulting PBO that works with complex infrastructure projects. Qualitative interviews were conducted with individuals in various roles within the organisation. Furthermore, participant observations were conducted on meetings where project experience was discussed, both during ongoing projects and at project completion. The findings show that employees have a lot of knowledge and experience after working in complex projects. Experiences are collected and shared with other colleagues in various forums in complex projects. The findings suggest that PBOs can enhance their management of experiences from complex projects by the following strategies: (1) creating time for reflection to collect, discuss and evaluate experiences on an ongoing basis, (2) promoting knowledge exchange among colleagues to transfer tacit knowledge, (3) making documentation searchable and accessible beyond the project organization and (4) conducting regular and in-depth analysis to uncover patterns that can improve the structural capital. In future studies, it would be interesting to explore how artificial intelligence and machine learning could aid in conducting in-depth analysis of experiential data from complex projects. This to facilitate the identification of patterns and relationships within the data, providing valuable insight for enhancing organisational learning in PBOs.

Residential construction projects are complex. New trends such as globalization,urbanization, and sustainability put even more pressure on the capital intense andalready low marginal industry. In Sweden, the market is competitive. There are many large residential contractors active today. To stay competitive and gain market share, the contractors must deliver attractive apartments. However, what future residents value is not easily articulated or understood. The average home buyer makes home purchasing decisions based on individual and situational aspects, dependent on the life-cycle stage and mainly - not always according to rational choice theory. This analysis has through a literature review and interviews with stakeholders at a large Swedish contractor, gathered information on what is considered residential value, and if barriers to realizing them exist. Barriers were found and were namely a lack of information communication infrastructure making the lengthy and stakeholder-intensive projects with high staff turnover challenging to manage. Other barriers were classic split incentive dilemmas due to decentralization and goal misalignment. Other, ad-hoc decision-making, project members working in silos, and difficulties to articulate residential value. / Bostadsrättsprojekt är komplexa. Nya trender som globalisering, urbanisering och hållbarhet sätter press på den kapitalintensiva och låg marginal industrin. I Sverige är marknaden konkurrensutsatt. Det finns många stora entreprenörer verksamma idag. För att förbli konkurrenskraftig och ta marknadsandelar måste entreprenörerna leverera attraktiva bostadsrätter. Men vad framtida bostadsrättsinnehavare värdesätter är inte lätt att formulera eller förstå. Den genomsnittlige bostadsköparen fattar köpbeslut utifrån individuella och situationsbaserade aspekter, beroende på livscykelstadium och huvudsakligen - inte alltid enligt rationell beslutsteori. Denna analys har genom en litteraturstudie och intervjuer med intressenter hos en stor svensk entreprenör samlat in information om vad som anses vara kundvärde, och hinder för att uppnå dem. Barriärer hittades, och var bristen på informationskommunikationsinfrastruktur som gjorde de långa och intressentintensiva projekten med hög personalomsättning svåra att hantera. Andra barriärer var klassiska såsom olika incitament på grund av decentralisering och olika målsättning. Andra orsaker var adhoc beslutsfattande, projektmedlemmar arbetande i silos och svårigheter att förstå vad kunder söker värde.